Rysk miljörörelse kämpar för sin överlevnad

Att engagera sig i miljöfrågor i Ryssland är ingen ofarlig syssla. I takt med att utrymmet för det ryska civilsamhället begränsas alltmer dras också tumskruvarna åt kring landets miljörörelse. Dimitrij Sjevtjenko, på Sverigebesök, har dock inga planer på att lämna Ryssland och gå i exil.

reportage | 2015-03-15
Av: Vera Häggblom
Samvetsfången och miljöaktivisten Jevgenij Vitisjko (plakatet) dömdes till ett treårigt fängelsestraff efter att ha kritiserat OS i Sotji.

Samvetsfången och miljöaktivisten Jevgenij Vitisjko (plakatet) dömdes till ett treårigt fängelsestraff efter att ha kritiserat OS i Sotji. Foto: Vera Häggblom

– Det senaste året har vi bara kämpat för att överleva som organisation, säger Dimitrij Sjevtjenko från miljöorganisationen Environmental Watch on North Caucasus (EWNC), under ett seminarium i Stockholm arrangerat av Östgruppen.

EWNC har sedan starten 1997 arbetat för att skydda naturen i Kaukasus. Redan då projekteringen inför vinter-OS i Sotji 2014, som ligger vid Svarta Havet i Krasnodarregionen i södra Ryssland, började vände sig organisationen mot den geografiska placeringen av spelen på grund av risken för omfattande miljöförstöring. Med facit i hand har också farhågorna besannats:

– OS har helt satt stopp för Sotjis framtid som en möjlig destination för ekoturism, säger Dimitrij Sjevtjenko till Amnesty Press.

Området kring Svarta Havskusten är populärt bland regionens makthavare och även president Vladimir Putin uppskattar att åka skidor i de vackra bergen ovanför kusten.

– Putin har omkring fem olika objekt i området som han brukar besöka, bland annat en så kallad ”forskningsanläggning” mitt i ett känsligt naturreservat som i själva verket används som skidanläggning, säger Dimitrij Sjevtjenko.

Parallellt med OS-kampanjen förde EWNC år 2011/2012 även en bredare kampanj mot att marken vid Svarta Havet exploaterades av högt uppsatta politiker. Det var inte populärt hos de lokala makthavarna:

– Det var då vi började kampanja mot Krasnodarguvernörens eget fritidshus som det verkligen tog skruv, säger Dimitrij Sjevtjenko och berättar att de senaste årens antaganden av en rad lagar – exempelvis lagen om ”utländska agenter” - som försvårar arbetet för icke-statliga organisationer i stort, självklart också har drabbat miljörörelsen.

Dimitrij Sjevtjenko från Environmental Watch on North Caucasus vill trots svårigheterna för miljörörelsen stanna i Ryssland.

Dimitrij Sjevtjenko från Environmental Watch on North Caucasus vill trots svårigheterna för miljörörelsen stanna i Ryssland. Foto: Vera Häggblom

De hårdare tagen mot miljöorganisationen blev tydligt då två av EWNC:s medarbetare – Jevgenij Vitisjko och Suren Gazarian – greps i samband med en protest mot att stängslet som omgärdade den lokala guvernörens sommarhus förhindrade allmänheten från att komma till stranden. De anklagades för att ha klottrat ”Skogen är till för alla” på staketet och dömdes i juni 2012 till tre års villkorligt fängelse för att ha orsakat ”avsevärd skadegörelse på privat egendom”. Suren Gazarian, som även var åtalad för ett annat aktivistrelaterat brott, såg sig tvungen att fly utomlands och sökte politisk asyl i Estland.

– Tyvärr har rättegången mot Vitisjko och Gazarian sammanfallit med antagandet av de nya lagarna, säger Dimitrij Sjevtjenko.

Då OS närmade sig skärptes enligt Dimitrij Sjevtjenko kontrollen av de lokala organisationerna ytterligare då myndigheterna ville försäkra sig om att spelen skulle kunna genomföras så smärtfritt som möjligt. EWNC skulle precis presentera en rapport om miljöbrott som myndigheterna gjort sig skyldiga till i samband med upptakten till OS, men bara ett par dagar innan spelen skulle börja togs flera av organisationens medlemmar i förvar av polisen och rapporten blåstes av.

Maja Åberg från Amnesty talar vid en stödmanifestation den 4 mars för Jevgenij Vitisjko arrangerad av Amnesty, Greenpeace och Östgruppen.

Maja Åberg från Amnesty talar vid en stödmanifestation den 4 mars för Jevgenij Vitisjko arrangerad av Amnesty, Greenpeace och Östgruppen. Foto: Vera Häggblom

Samma dag greps Jevgenij Vitisjko igen, den här gången var det påstådda brottet att han skulle ha ”svurit offentligt” vid en busshållsplats. Domen blev 15 dagar i så kallat administrativt förvar och därför befann sig Vitisjko redan bakom lås och bom då det villkorliga treåriga fängelsestraffet – mitt under pågående OS - omvandlades till ett reellt fängelsestraff på grund av att han ansågs ha brutit mot villkoren för straffet.

– Jag är oskyldig och åtalet mot mig är helt fabricerat, sade Jevgenij Vitisjko, som Amnesty betraktar som samvetsfånge, under rättegången.

Samtidigt som Jevgenij Vitisjko fängslades drabbades också EWNC av trakasserier från de lokala myndigheterna och krav på att skicka in tre års samlad dokumentation till justitieministeriet. Tillsammans med kampanjen för Jevgenij Vitisjko har det extra arbetet tärt hårt på organisationens resurser:

– Vi har inte haft tid för att utföra något annat arbete, utan är helt bakbundna, säger Dimitrij Sjevtjenko.

Den ryske miljöaktivisten Oleg Iziumenko menar att situationen för ryska miljöorganisationer har förvärrats avsevärt de senaste åren.

Den ryske miljöaktivisten Oleg Iziumenko menar att situationen för ryska miljöorganisationer har förvärrats avsevärt de senaste åren. Foto: Vera Häggblom

Den ryske miljöaktivisten Oleg Iziumenko, som numera bor i Sverige, medverkar också under seminariet och han menar att klimatet för miljöorganisationer i Ryssland har hårdnat och blivit mycket värre under de senaste åren:

– Slutet av 1980-talet och början på 1990-talet var en guldålder för gräsrotsrörelser. Det fanns en ökad medvetenhet och det blev lagligt att protestera. Greenpeace drev till och med ett fall mot Jeltsin – och vann! Det hade varit otänkbart idag.

En person som stod Boris Jeltsin nära när han var president under 1990-talet är den nyligen mördade oppositionspolitikern Boris Nemtsov. Nemtsov var en högljudd Putinkritiker som inför OS i Sotji anklagade personer i president Vladimir Putins närmaste krets för att ha lagt beslag på 30 miljarder dollar genom manipulerade kontrakt. I sina presentationer använde han ofta material som EWNC tagit fram och han kände flera av organisationens medarbetare. Dimitrij Sjevtjenko kallar mordet på Nemtsov för en tragedi men tror inte att hans död kommer att påverka utvecklingen i Ryssland i det långa loppet.

– Nemtsovs död var helt oväntad och samhället befinner sig just nu i chocktillstånd. Men människor har blivit alltmer apatiska de senaste 15 åren, och även om sociala medier just nu kokar av spekulationer om vem som ligger bakom mordet så kommer det antagligen ebba ut efter någon månad och allt kommer att återgå till det normala. Samma sak hände till exempel efter morden på Anna Politkovskaja (2006) och Natalia Estemirova (2009), säger Dimitrij Sjevtjenko till Amnesty Press.

Det senaste året har stora delar av EWNC:s resurser gått åt till att arbeta för Jevgenij Vitisjkos frigivning.

Det senaste året har stora delar av EWNC:s resurser gått åt till att arbeta för Jevgenij Vitisjkos frigivning. Foto: Vera Häggblom

Just bristen på engagemang från allmänheten är något som också drabbar miljörörelsen i stort. Dimitrij Sjevtjenko menar att det är ekonomiska skäl som ligger bakom att makthavarna inte vill att medborgarna engagerar sig för miljön:

– Officiellt hävdar Ryssland att man stödjer arbetet mot klimatförändringar och så vidare, och landet skickar alltid representanter till olika klimatmöten. Men samtidigt visar man filmer på TV där man säger att klimatförändringarna bara är en myt som har skapats av amerikanska affärsmän.

Det är också ekonomin som Dimitrij Sjevtjenko anser bör ligga i fokus för de som vill stödja den ryska miljörörelsen:

– De flesta stora projekten i Ryssland, som industrier och pipelines, finansieras med hjälp av utländska investeringar eller offshore-banker i exempelvis Cypern, som ju är ett EU-land. Det handlar alltid om pengar, så ekonomin borde vara i fokus när man funderar på hur man vill stödja miljöarbetet.

När det gäller framtidsutsikterna för den ryska miljörörelsen menar Dimitrij Sjevtjenko att det beror helt på den politiska utvecklingen i landet, men att det i dagsläget är väldigt svårt att påverka situationen till det bättre. Trots alla svårigheter har han dock inga planer på att lämna Ryssland:

– Personligen ser jag ingen anledning att lämna Ryssland så länge man inte är fysiskt hotad eller hotad till livet, för flyr man landet så har man ännu mindre möjlighet att påverka utvecklingen.

Vera Häggblom

Läs mer om Environmental Watch on North Caucasus

reportage | 2015-03-15
Av: Vera Häggblom