MRDAGARNA 2021: ”Vi pratar om mänskliga rättigheter som någon slags vara”

Kan en demokrati kränka mänskliga rättigheter? Skapar mänskliga rättigheter automatiskt en demokrati? Det diskuterades på seminariet ”Mänskliga rättigheter + demokrati = sant!” den 6 december på Mänskliga rättighetsdagarna i Göteborg.

reportage | 2021-12-08
Av: Jennie Aquilonius
Maria Leissner, Stockholmsbaserad ambassadör för Benin, Elfenbenskusten, Gambia, Guinea, Senegal, Sierra Leone och Togo samtalar med Barakat Ghebrehawariat, även kallad Demokratiagenten, som driver förändringsbyrån Demokrateam.

Maria Leissner, Stockholmsbaserad ambassadör för Benin, Elfenbenskusten, Gambia, Guinea, Senegal, Sierra Leone och Togo samtalar med Barakat Ghebrehawariat, även kallad Demokratiagenten, som driver förändringsbyrån Demokrateam. Foto: Ylva Sundgren

Årets tema för MR-dagarna är ”Mänskliga rättigheter + demokrati = sant!”. Men hänger mänskliga rättigheter och demokrati ihop? Den frågan ställde Anna Wigenmark, människorättsjurist och generalsekreterare för föreningen Ordfront till sin panel i den stora kongressalen på Svenska Mässan i Göteborg.

– Ja, svarade Maria Leissner, som är Stockholmsbaserad ambassadör för flera västafrikanska länder och tidigare partiledare för dåvarande Folkpartiet, i dag Liberalerna.

Även Barakat Ghebrehawariat, mer känd som Demokratiagenten och sakkunnig i frågor om mångfald och rasism, svarade snabbt ja.

Men Elena Namli, professor i teologisk etik vid Uppsala universitet, var mer tveksam.

– Nej, inte automatiskt, sade hon.

Det handlar om olika saker, menade Elena Namli. Demokrati handlar om att människor är maktens subjekt, vi gör vår politik. Mänskliga rättigheter handlar om att makten ska utövas med respekt för varje människa. Demokratier kan utformas så att de respekterar mänskliga rättigheter, men de kan också kränka mänskliga rättigheter.

– Vi invaggar oss i falsk trygghet om vi tror att vi, bara för att vi har grundläggande demokratiska institutioner på plats, också har respekt för mänskliga rättigheter, sade Elena Namli.

Maria Leissner höll med, men hade i sitt ”ja” utgått från FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Om vi genomför varje punkt i deklarationen så trillar det ut en demokrati, ansåg hon. De viktigaste elementen i en fungerande demokrati finns där, som allas lika värde, likhet inför lagen, rätten till en nationalitet, yttrandefrihet, föreningsfrihet, religionsfrihet och rättsväsendets oberoende.

– Däremot är det helt sant att bara för att man har en demokrati så är det inte säkert att man får mänskliga rättigheter. Jag ledde till exempel utredningen Romers rätt för över tio år sedan. Där kunde vi konstatera att romer i Sverige inte fick rösta förrän en bra bit in på 1960-talet, sade Maria Leissner.

 Elena Namli, professor i teologisk etik vid Uppsala universitet, medverkade digitalt i samtalet med Maria Leissner och Barakat Ghebrehawariat, som leddes av Anna Wigenmark, generalsekreterare för föreningen Ordfront.

Elena Namli, professor i teologisk etik vid Uppsala universitet, medverkade digitalt i samtalet med Maria Leissner och Barakat Ghebrehawariat, som leddes av Anna Wigenmark, generalsekreterare för föreningen Ordfront. Foto: Ylva Sundgren

Barakat Ghebrehawariat var inne på samma linje. I en demokrati har alla personer formella rättigheter, menade han, men kränkningar av de mänskliga rättigheterna förekommer i de flesta länder som kallar sig för demokratier, till exempel genom strukturell rasism. Länsstyrelsen Stockholm har till exempel släppt rapporten ”Vita privilegier och diskriminering – Processer som vidmakthåller rasifierade ojämlikheter på arbetsmarknaden”.

– Där ser man tydligt att människor som kodas som icke-vita utsätts för rasistisk diskriminering på arbetsplatser och på arbetsmarknaden, sade han.

Likhet inför lagen kan låta tydligt, fortsatte Barakat Ghebrehawariat, men det förekommer också diskriminering inom rättsväsendet. Det handlar till exempel om vilka som blir misstänkta eller får högre straff.

– Det finns stereotyper av icke-vita kroppar som leder till negativt utfall inom rättsväsendet, sade han.

Anna Wigenmark undrade om vi inte ser en tillbakagång i synen på vem som har rättigheter.

Jo, det är en allvarlig fråga, tyckte Maria Leissner. Åren 2012–2017 var hon generalsekreterare för organisationen Community of Democracies, en allians av demokratiska länder med säte i Polens huvudstad Warszawa.

Det var under samma period som det nuvarande regeringspartiet Lag och rättvisa, PiS, kom till makten i Polen och börjar började härma den utveckling som redan skett i Ungern.

– Det var särskilt en sak som slog mig. Att man lämnar tanken på att alla som är medborgare i en nation har tillgång till vissa rättigheter, i stället är det en mer snävt definierad grupp som har tillgång till alla rättigheter. De kan söka ämbeten och söka bidrag och så vidare, förutsatt att de har rätt religion, hudfärg, är hetero och i största allmänhet beter sig som den som har makten tycker att människor ska bete sig, sade Maria Leissner.

Jarosław Kaczyński, ledare för polska PiS möter Ungerns premiärminister Viktor Orbán den 22 september 2017.

Jarosław Kaczyński, ledare för polska PiS möter Ungerns premiärminister Viktor Orbán den 22 september 2017. Foto: Kancelaria Sejmu / Paweł Kula/ Wikimedia

Det här är den mest allvarliga förändringen, menade hon, som kommer med den globala auktoritära rörelsen. En förändring som har slagit klorna i både Ungern och Polen, och som håller på att äta sig in även i andra länder.

– Den håller också på att äta sig in i våra övriga länder. Det värsta är när idéerna får fäste i andra grupper, utanför de partierna företräder dem. När man definierar ett antal medborgare som inte längre har rätt till friheter, sade hon.

Här finns också ett kvinnoförtryck.

– I Polen har det till exempel kommit ett obehagligt förslag om att registrera alla graviditeter, så att kvinnor inte ska kunna komma undan, utan det ska mätas om de har kunnat smita iväg och göra abort.

Men, undrade moderatorn Anna Wigenmark, vad händer om man har olika syn på vad demokrati är? Ledarna i Ungern och Polen är trots allt demokratiskt valda.

Maria Leissner konstaterade att Adolf Hitler också blev vald i Tyskland på 1930-talet:

– Men tanken att när du har fått den politiska majoriteten, att du då kan göra vad som helst och trampa på vilka rättigheter som helst, den tanken är djupt odemokratisk.

Hon lyfte också fram rätten att vara medborgare, att alla har rätt till en nationalitet.

– Just medborgarskapsbegreppet har blivit något av det senaste att manipulera. Att man rycker medborgarskap av vissa människor, att man ska kunna ta medborgarskapet från svenskar och skicka ut dem ett statslöst tillstånd eller liknande. Eller att man säger att jaja, du får bo här men du får inte lov att rösta, sade Maria Leissner.

Nationalkonservativa Lag och rättvisa, PiS, har vunnit de senaste valen i Polen. Här en vallokal vid presidentvalet sommaren 2020.

Nationalkonservativa Lag och rättvisa, PiS, har vunnit de senaste valen i Polen. Här en vallokal vid presidentvalet sommaren 2020. Foto: Tomaszów Mazowiecki/Wikimedia

Elena Namli höll med om att det har blivit vanligare att ha uppfattningen människor måste meritera sig för att få tillgång rättigheter och vara med i demokratin. Genom Europas historia finns det en idé som regelbundet dykt upp, den att demokratin blir mer stabil och samhället bättre om människorna som lever där är likadana.

– Det som vi redan har släppt in i vår egen politik, vi stänger dörren för människor som flyr från krig och säger nej, vi kan inte dela med oss. Vi pratar om mänskliga rättigheter som någon slags vara som vi delar ut, och bråkar om vilka som ska ha och inte ska ha, sade hon.

Hur utvecklas då mänskliga rättigheter? undrade Elena Namli, och svarade på sin egen fråga:

– Det är inte genom att goda stater ger människor vad de vill ha, utan genom att människor som anser sig vara orättvist behandlade reser sig och kräver att det här ska vi ha i lag. Som kvinnors rösträtt eller när romer eller samer behandlas illa, då är det de som reser sig och mobiliserar stöd från andra grupper.

Jennie Aquilonius
[email protected]

 6-7 december hölls Mänskliga rättighetsdagarna åter med publik som besökte Svenska mässan i Göteborg.

6-7 december hölls Mänskliga rättighetsdagarna åter med publik som besökte Svenska mässan i Göteborg. Foto: Ylva Sundgren

Fotnot: Seminariet ”Mänskliga rättigheter + demokrati = sant!” arrangerades av Föreningen Ordfront och Mänskliga rättighetsdagarna.

Amnesty Press på MR-dagarna i Göteborg

MRDAGARNA 2021: Journalistnätverk vill bryta tystnaden om Västsahara (12 december 2021)

MRDAGARNA 2021: Förslag för ökat samiskt inflytande möts av kritik (10 december 2021)

MRDAGARNA 2021: Så ska idrottsrörelsen öppna för transpersoner (10 december 2021)

MRDAGARNA 2021: Så ska idrottsrörelsen öppna för transpersoner (10 december 2021)

MRDAGARNA 2021: Facebook stäms av rohingyer (9 december 2021)

MRDAGARNA 2021: ”Det är som att slåss mot en drake med en tandpetare” (9 december 2021)

MRDAGARNA 2021:Gravidas hälsa står på spel i Polen (8 december 2021)

MRDAGARNA 2021: Seán Binder riskerar fängelse för räddningsinsatser på Medelhavet (7 december 2021)

Mer om MR-dagarna i Göteborg

reportage | 2021-12-08
Av: Jennie Aquilonius