MR-DAGARNA2019: Människorättsförsvarare riskerar att drabbas av psykisk ohälsa

Hot. Våld. Trakasserier. Att försvara mänskliga rättigheter kan vara förenat med stark stress. Det kan leda till psykisk ohälsa, utbrändhet och posttraumatisk stress bland människorättsförsvarare.

reportage | 2019-11-16
Av: Jennie Aquilonius
Najmin Kamilsoy, doktorand vid Charles University i Prag.

Najmin Kamilsoy, doktorand vid Charles University i Prag. Foto: Ylva Sundgren

– Jag känner inte någon människorättsförsvarare, journalist eller annan aktivist i Azerbajdzjan som inte har fängslats, hotats eller utsatts för tortyr under de senaste åren på grund av sitt arbete, säger Najmin Kamilsoy.

Han är doktorand vid Charles University i Prag och forskar om civilsamhälles- och gräsrotsaktivism i regionen för EU:s Östliga partnerskapet, där Armenien, Azerbajdzjan, Belarus, Georgien, Moldavien och Ukraina ingår. Najmin Kamilsoy deltar i seminariet ”Social Well-being and Mental Health for Human Rights Defenders in the Eastern Partnership Region” på MR-dagarna i Linköping.

– Den psykiska ohälsa som människorättsförsvarare möter i sitt arbete är ett underdiskuterat ämne i regionen, säger han.

Azerbajdzjan har i dag 120 politiska fångar, enligt Najmin Kamilsoy. Bland dem finns oppositionspolitiker, människorättsförsvarare, journalister och vanliga medborgare. De utsätts för hot samt fysiska och psykiska påtryckningar från regimen. Hoten riktas också mot deras familjemedlemmar.

 Hasmig Tatiossian från organisationen Stega i Armenien.

Hasmig Tatiossian från organisationen Stega i Armenien. Foto: Ylva Sundgren

Att befinna sig i en miljö med ständiga hot, men där du inte vet vad som kan hända eller när, är skadligt för det mänskliga nervsystemet. Det berättar Hasmig Tatiossian, medgrundare till organisationen Stega i Armenien.

– Den del av nervsystemet som är ansvarigt för våra kamp-flykt-frys-reaktioner blir hyperaktivt. När det är hyperaktivt hela tiden kan det leda till psykisk ohälsa och sjukdomar som posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, ångest och depression, säger hon.

Människorättsförsvarare utsätts ofta för stark stress, fortsätter Hasmig Tatiossian. Många grips för sitt arbete, de möter andra som utsatts traumatiska händelser, de jobbar i organisationer med begränsade resurser och gränsen mellan arbete och privatliv är ofta suddig.

Den här situationen ökar risken för utbrändhet och sekundär traumatisering, att du själv får symtom på trauma av att varje dag utsättas för berättelser om andra människors lidande.

– Att varje dag möta berättelser om lidande kan få allvarliga konsekvenser för vår mentala hälsa. Det kan påverka personens världsbild, uppfattning om andra människor och känsla av trygghet, förklarar Hasmig Tatiossian.

För att möta problemen med psykisk ohälsa var Hasmig Tatiossian med och startade organisationen Stega i Armenien år 2016. De gjorde först en undersökning bland 25 organisationer i landet. Den visade att det som orsakade mest stress var hög arbetsbelastning, ingen tid för återhämtning och en känsla av att inte få uppskattning för sitt arbete från de medborgare vars rättigheter de försvarade.

– Många hade en känsla av hopplöshet, oavsett vad de gjorde så blev situationen inte bättre. De upplevde också att hur hårt de än arbetade så var det aldrig tillräckligt, säger Hasmig Tatiossian.

 Protester i Armeniens huvudstad Jerevan i april 2018 ledde till att regimen tvingades bort.

Protester i Armeniens huvudstad Jerevan i april 2018 ledde till att regimen tvingades bort. Foto: RaffiKojian/Wikimedia

Armenien hade en fredlig revolution förra året och fick en ny premiärminister, Nikol Pasjinian, genom fria val. Personer från den gamla regionen finns dock kvar i landet, påpekar Hasmig Tatiossian och de trakasserar bland annat människorättsorganisationer genom till exempel hatkampanjer och stämningar.

Det finns inte så mycket forskat om människorättsförsvarare och psykisk ohälsa, säger Hasmig Tatiossian. En studie från 2015 visar att riskfaktorer för att utveckla PTSD var exponering för trauma, perfektionism och känslan av att ens arbete inte hade någon positiv inverkan. Riskfaktorer för depression var perfektionism och en försvagad känsla av att själv kunna klara av utmaningar.

– Av 346 människorättsförsvarare uppnådde nästan 20 procent kriterierna för PTSD och nästan 15 procent uppnådde kriterierna för depression, konstaterar Hasmig Tatiossian.

Hon menar att människorättsorganisationer behöver utbilda anställda och volontärer om effekterna av att exponeras för trauma. De behöver också få lära sig hur de ska ta hand om och stärka sig själva, på egen hand och tillsammans med varandra. Det kräver tid, resurser och ledarskap. Det är också viktigt att skapa en kultur med acceptans, medkänsla och socialt stöd.

– Gör er av med superhjälte-komplexet, idén om att ”Jag är en människorättsförsvarare, jag klarar allt”. I många organisationer är det inte accepterat att säga att man känner sig svag och inte klarar av saker, säger Hasmig Tatiossian.

Sofia Strive (t v), koordinator för det svenska nätverket för de östliga partnerskaps-länderna och Ryssland på Forum Syd, ledde seminariet och här visas en bild från Vitryssland.

Sofia Strive (t v), koordinator för det svenska nätverket för de östliga partnerskaps-länderna och Ryssland på Forum Syd, ledde seminariet och här visas en bild från Vitryssland. Foto: Ylva Sundgren

En ung man tittar ut genom rutan på en polisbuss. Bilden är tagen för några år sedan och visar Franciask Viacorka. Han blev aktivist som 13-åring i Vitryssland (Belarus) och har suttit i fängelse många gånger sedan dess på grund av sin kamp för demokrati och mänskliga rättigheter. I dag är han digital media strateg på den amerikanska myndigheten US Agency for Global Media.

Franciask Viacorka menar att de kortare fängelsevistelserna på två veckor till två månader kan öka kraften. Att sitta inlåst med oppositionspolitiker, journalister, människorättsförsvarare och andra aktivister skapar en gemenskap.

– Jag kom därifrån med massor av idéer och kände att jag inte var ensam. Det regimen gjorde för att förgöra oss stärkte oss i stället, säger Franciask Viacorka.

Men om folk sitter inne längre, då händer något annat:

– Nästan alla politiska fångar som släpps efter två år är andra människor när de kommer ut. De beter sig annorlunda och är inte lika involverade i aktivismen.

Något som har varit svårare för Franciask Viacorka är känslan av tillit. Han visar ett fotografi på män i gröna linnen som sitter på rader av bänkar. Det är en bild från när han och andra människorättsledare greps 2009 och blev placerade i olika enheter inom militären. Snart insåg han att de som blivit hans vänner inom armén skrev rapporter utifrån deras samtal som skickades vidare till underrättelsetjänsten.

Två år senare dejtade han en tjej i sex månader. Var förälskad. Efter att ha suttit i fängelse ytterligare en gång kom han ut och upptäckte att kvinnan var försvunnen. Hon hade också arbetat för underrättelsetjänsten och samlat information om bland annat finansiellt stöd.

– När du slutar lita på andra människor tappar du energi, inspiration och humor, säger Franciask Viacorka.

Han berättar att humor hjälper när tillvaron känns tuff. Att skämta med varandra och om situationen. Han finner också stöd i gemenskapen, att känna tillhörighet. Det är också viktigt att fira även små segrar och att bekräfta varandra, säger Franciask Viacorka.

Hasmig Tatiossian, medgrundare av organisationen Stega, Franciask Viacorka, digital media strateg på US Agency for Global Media och Najmin Kamilsoy, doktorand vid Charles University i Prag.

Hasmig Tatiossian, medgrundare av organisationen Stega, Franciask Viacorka, digital media strateg på US Agency for Global Media och Najmin Kamilsoy, doktorand vid Charles University i Prag. Foto: Ylva Sundgren

Hasmig Tatiossian från organisationen Stega menar att det inte har talats mycket om människorättsförsvarare och psykisk ohälsa tidigare, men att något håller på att hända. Hon berättar att en deltagare i en av Stegas utbildningar om självomsorg och effekterna av traumaexponering ansökt flera gånger om EU-medel för att kunna hålla en stor liknande utbildning för unga människorättsförsvarare från hela Europa. Två gånger avslogs ansökan. Tredje gången blev det ja, och i somras genomfördes en utbildning för 40 personer.

– De första två gångerna tyckte EU inte att det här var en bra idé. Men tredje gången blev precis samma ansökan godkänd. Det är först nu som frågan om utbrändhet och självomsorg börjar diskuteras, säger hon.

Text: Jennie Aquilonius
jennie.aquilonius@gmail.com
Foto: Ylva Sundgren
info@ylvasundgren.com

Fotnot: Seminariet arrangerades torsdagen den 14 november av Forum Syd, Svenska FN förbundet och Sveriges Belarusier.

Amnesty Press på MR-dagarna i Linköping

MR-DAGARNA2019: Kvinnlig könsstympning - en global fråga (16 november 2019)

MR-DAGARNA2019: Många urfolkspersoner lider av ohälsa (16 november 2019)

MR-DAGARNA2019: Jemen -den värsta humanitära katastrofen i världen (17 november 2019)

MR-DAGARNA2019: Arena-arbetarna i fokus (17 november 2019)

MR-DAGARNA2019: Diskriminering kan påverka romers hälsa (17 november 2019)

MR-DAGARNA2019: Frihet till – eller frihet från – religion? (18 november 2019)

MR-DAGARNA2019: Jakten på upprättelse för konfliktens offer i Colombia (21 november 2019)

MR-DAGARNA2019: Över 3 000 besökte MR-dagarna i Linköping (25 november 2019)

Läs mer från Amnesty Press

Belarusdagarna: Förtrycket av oppositionella går i vågor (22 mars 2018)

Azerbajdzjan i Europarådet: Kaviardiplomati för att tysta kritik (8 juni 2017)

Medie(o)frihet i öst (2 februari 2017)

Lagar mot diskriminering – bra men sedan ska de genomföras (24 februari 2016)

”Värre än någonsin för människorättsförsvarare i Azerbajdzjan” (10 oktober 2014)

Läs också

Azerbaijan: Peaceful Rallies Dispersed Violently (Human Rights Watch 22 oktober 2019)

Azerbaijan: Authorities must guarantee the right to freedom of peaceful assembly and immediately release all peaceful demonstrators (Amnesty International 21 oktober 2019)

Azerbaijan: Ruling by the European Court of Human Rights on non-compliance with its previous judgment sets an important precedent (Amnesty International 29 maj 2019)

Läs mer om MR-dagarna i Linköping

reportage | 2019-11-16
Av: Jennie Aquilonius