Ett år efter Parisattackerna: Rättsstat på glid

Ett år har gått sedan 130 personer dödades den 13 november 2015 i samordnade attacker i Paris från IS, Islamiska staten. I den efterföljande jakten på terrorister har regeringen tänjt på lagens gränser i skydd av ett undantagstillstånd som ständigt förlängs.

reportage | 2016-12-02
Av: Charlotta Asplund Catot
Även publicerad i AmnestyPress #4/2016
OSKYLDIGFÖRKLARAD. Halim Abdelmalek var den första under undantagstillståndet att överklaga sin husarrest och vinna fallet.

OSKYLDIGFÖRKLARAD. Halim Abdelmalek var den första under undantagstillståndet att överklaga sin husarrest och vinna fallet. Foto: Charlotta Asplund Catot

När Halim Abdelmalek svänger in vid tågstationen i Parisförorten Vitry-sur-Seine med sin skåpbil är han 40 minuter sen till vårt möte. Han har varit i grannkommunen och bärgat en bil och ärendet drog ut på tiden.

– Sedan husarresten har jag förlorat 60 procent av omsättningen i mitt bärgningsföretag, jag har fått säga upp tre av fyra anställda. Nu måste jag jobba jämt för att kunna betala av alla skulder, förklarar Halim Abdelmalek.

Halim Abdelmalek är en av cirka 400 personer som efter attentaten i Paris för ett år sedan misstänktes för samröre med terrorister och han sattes i husarrest. För Halim Abdelmalek räckte det med att ha ett stort skägg och befinna sig på fel plats för att bli misstänkt. I maj förra året råkade han befinna sig utanför bostaden till en av redaktionsmedlemmarna på satirtidningen Charlie Hebdo när han skulle besöka sin mor som bodde precis intill.

Halim Abdelmalek misstänktes fotografera huset med sin mobil och därmed för att planera ett attentat. Händelsen, samt lösa anklagelser om att tillhöra en radikal islamistisk rörelse och finansiera terrornätverk i Jemen, anklagelser som senare inte kunnat beläggas, räckte för att sätta honom i husarrest.

– Över en natt blev jag anklagad för något som jag själv känner avsky inför. Jag behandlades som en kriminell, som en terrorist, någon som hatar fransmän, säger Halim Abdelmalek.

I 68 dagar var han tvungen att tre gånger om dagen gå till den lokala polisstationen för en närvarokontroll, fick inte lämna stadsdelen och inte lämna hemmet mellan klockan nio på kvällen och sju på morgonen. Det var ett straff han tilldelats utan rättslig process, baserat på information från underrättelsetjänsten som man inte får veta var den kommer ifrån. Det medförde stora konsekvenser för hans privat- och yrkesliv.

– Livet stannade upp. Attackerna i Paris var den 13 november, attacken i mitt liv var den 16 november, säger Halim Abdelmalek.

LAND I SORG. Place de la République i centrala Paris blev en samlingspunkt för fransmännen efter terrorattackerna.

LAND I SORG. Place de la République i centrala Paris blev en samlingspunkt för fransmännen efter terrorattackerna. Foto: Charlotta Asplund Catot

Den där höstkvällen förra året, fredagen den 13 november, dödades 130 människor mitt i Paris i flera samordnade attacker, varav ett under ett flera timmars långt blodbad i konserthuset Bataclan. Attackerna var utförda av personer med kopplingar till Islamistiska staten, IS. Samma kväll utlyste president François Hollande undantagstillstånd i Frankrike. Attacken mot Charlie Hebdo och gisslandramat i en judisk matbutik i januari 2015 hade gjort att landet redan var på säkerhetsmässigt helspänn.

Undantagstillstånd är erkänt i Europakonventionen för mänskliga rättigheter. En stat har rätt att göra vissa undantag från vissa skyldigheter under förhållanden som utgör ett allvarligt hot mot nationens existens. På Amnesty International hade man till en början förståelse för att man var tvungen att ta till exceptionella åtgärder.

– Det var kaos och ett allmänt paniktillstånd i landet och misstänkta mördare var på fri fot. Man var tvungen att göra något, säger Dominique Curis som jobbar med fri- och rättighetsfrågor på Amnesty Internationals franska sektion.

OROAD. Dominique Curis på franska Amnesty International ser stora risker med undantagslagarna.

OROAD. Dominique Curis på franska Amnesty International ser stora risker med undantagslagarna. Foto: Charlotta Asplund Catot

Men snart förlängdes det tolv dagar långa undantagstillståndet med ytterligare tre månader och flera lagändringar klubbades igenom som bland annat innebar utökade befogenheter för polis att utan åklagarbeslut genomföra husrannsakan och utfärda husarrest för personer vars beteende utgör ett hot mot den allmänna ordningen.

– Det här är oroande. Innan var det en handling som skulle ligga till grund för misstankarna. Hur definierar man vad som är ett hotfullt beteende? Ett beteende är ett sätt att vara, inte en konkret handling. Det öppnar upp för väldigt breda tolkningar, säger Dominique Curis.

Under veckorna som följde genomfördes tusentals husrannsakningar och flera hundra personer sattes i husarrest.

– En husarrest får oerhörda konsekvenser för den berörda personen och dennes familj; att inte kunna arbeta, kanske förlora jobbet, bli stigmatiserade. Vissa har till och med blivit utvisade, säger Dominique Curis.

Inom loppet av två månader fick 3 210 personer – de flesta muslimer – sina hem eller arbetsplatser genomsökta av polis, många nattetid och ibland med stora materiella skador. I en rapport från Amnesty International den 4 februari vittnar flera av dessa om traumatiska upplevelser; övervåld från polisen, vapen som riktats mot barn...

INSKRÄNKT FRIHET. Statyn över den franska nationalsymbolen Marianne vid Place de la République i Paris är symbolen för republikens ideal.

INSKRÄNKT FRIHET. Statyn över den franska nationalsymbolen Marianne vid Place de la République i Paris är symbolen för republikens ideal. Foto: Charlotta Asplund Catot

Enligt Amnesty-rapporten ”France: Upturned lives: The disproportionate impact of France’s state of emergency” ledde endast en (1) av dessa tusentals husrannsakningar till en polisutredning om terrorism.

– De negativa konsekvenserna av undantagstillståndet är helt oproportionerliga i förhållande till det resultat som man har uppnått, sammanfattar Dominique Curis.

Bevismaterialet som ligger till grund för de här åtgärderna är i regel tvivelaktigt anser kritikerna. Ofta baseras de endast på så kallade ”notes blanches”, ett dokument med information som hämtats in av underrättelsetjänsten – utan datum, signatur, källor. Man vet helt enkelt inte hur, när eller varför den här informationen hämtats in.

– Bara för att det finns en viss information i de här dokumenten betyder det inte att det är sant. En ”note blanche” är ingen sanning, säger Vincent Brengarth.

Han är en av de två advokater som försvarade Halim Abdelmalek när han överklagade sin husarrest. Under undantagstillståndet har det skett en maktförskjutning från rättsliga till administrativa myndigheter. Besluten om husarrest och husrannsakan tas av inrikesministeriet istället för, som i vanliga fall, genom ett beslut av en rättslig myndighet. Den rättssäkra beslutsprocessen är satt ur spel tycker Vincent Brengarth.

Syftet med undantagstillståndet var att bekämpa terrorism. Både Dominique Curis på Amnesty och advokaten Vincent Brengarth är överens om att det har varit totalt ineffektivt. Trots detta har undantagstillståndet förlängts fyra gånger. Ett problem, menar Vincent Brengarth, är att politikerna har fastnat i ett mönster där man måste tillkännage repressiva åtgärder efter varje terrordåd då folk förväntar sig det.

– Problemet är att det görs baserat på känslor. Undantagstillståndet gjorde inte att Nice-attacken den 14 juli undveks. Men att inte förlänga undantagstillståndet då skulle vara att erkänna att det inte fungerat mellan november och juli, säger han.

KRITISK. Advokaten Vincent Brengarth tycker att undantagstillståndet har varit kontraproduktivt för att stoppa terrorister.

KRITISK. Advokaten Vincent Brengarth tycker att undantagstillståndet har varit kontraproduktivt för att stoppa terrorister. Foto: Charlotta Asplund Catot

Kritiken mot den franska regeringen är inte begränsad till människorättsförsvarare inom landets gränser – även aktörer som Europarådet och FN har officiellt uttryck sin oro för hur landet hanterat undantagstillståndet. Trots all kritik är tendensen bland landets politiker snarare att ytterligare driva på för repressiva åtgärder. Rädslan och osäkerheten bland fransmännen efter de senaste årens terrordåd och av den radikalisering som skett bland framför allt unga män i landet, hörsammas och används av såväl det regerande Socialistpartiet som av högeroppositionen.

I Frankrike, där uppskattningsvis mellan tre och sex procent av befolkningen är praktiserande muslimer, många med rötter i forna kolonier i främst Nordafrika, är främlingsfientligheten sedan länge utbredd. Landet brottas med problem som segregation och frustration hos en stor del av befolkningen som känner sig diskriminerad bland annat genom ständiga ID-kontroller av polisen. Kritikerna menar att de främlingsfientliga, ibland direkt islamofobiska, stämningarna i landet späs på av hur staten går tillväga i jakten på terrorister.

– För den vanliga medborgaren är en person som är misstänkt för terrorbrott av staten nödvändigtvis en farlig person. Få tar sig tid att granska vad som ligger bakom anklagelserna. Sättet att stigmatisera en viss grupp av befolkningen gör att undantagstillståndet har varit direkt kontraproduktivt, säger Vincent Brengarth.

I april och maj 2017 är det presidentval i Frankrike. Valrörelsen är redan i full gång och säkerhet är en av de stora valfrågorna. Främlingsfientliga Front National och dess ledare Marine Le Pen väntas gå fram stort i valet. Mitt i detta, i slutet av januari, går undantagstillståndet ut. Vad händer då?

– Det kommer kräva stort politiskt mod för presidentkandidaterna att motsätta sig en förlängning. Jakten på terrorister kommer att vara i valkampanjens centrum. Risken är stor att politikerna kommer att använda sig av situationen och, under förevändning att skydda medborgarna, göra vissa lagar under undantagstillståndet permanenta, säger Vincent Brengarth.

TUFFA KONSEKVENSER. Efter husarresten har omsättningen i Halim Abdelmaleks bärgningsfirma minskat med 60 procent.

TUFFA KONSEKVENSER. Efter husarresten har omsättningen i Halim Abdelmaleks bärgningsfirma minskat med 60 procent. Foto: Charlotta Asplund Catot

Tillbaka till Vitry-sur-Seine och Halim Abdelmaleks vardagsrum. Halim Abdelmalek var en av de första som sattes i husarrest under undantagstillståndet och den första att överklaga och sedan vinna mot staten. Den 22 januari hävdes husarresten och staten dömdes att betala knappt 15 000 kronor i skadestånd. Bara advokatkostnaderna kostade Halim Abdelmalek tre gånger så mycket och förlusterna för företaget har varit långt mycket större.

Ilskan är stor över allt som hänt, över konsekvenserna det fått för familjelivet – att behöva förklara för barnen – och för den fysiska och psykiska hälsan.

Värst är dock kanske stigmatiseringen.

– Jag lever med blickarna, med rädslan hos människor. Med minnena från de förnedrande kontrollerna på polisstationen. Det värsta är att jag måste leva med det här trots att jag blivit oskyldigförklarad, bara för att staten begått ett misstag, säger han.

Hamid Abdelmalek ser mörkt på framtiden:

– Den här tendensen att vilja begränsa medborgarnas fri- och rättigheter håller på att förstöra samhället i grunden och det sker även i övriga Europa. Och det är inte bara muslimer det gäller, även som vi har fått agera syndabock och betalat dyrt. Men det som händer angår oss alla. När friheten berövas för en del av invånarna berövas den så småningom även för resten. Och tyvärr är det vad som håller på att hända i Frankrike idag.

Text och foto: Charlotta Asplund Catot
charlotta.asplund.catot@gmail.com

Fakta/ Attackerna som skakat Frankrike

7-9 januari 2015: Två beväpnade män attackerar tidningen Charlie Hebdos redaktion. Tolv personer dödas. AQAP, al-Qaida på den arabiska halvön tar på sig skulden. Den 9 januari dödar en ensam gärningsman fyra personer vid en attack mot en judisk mataffär i Porte de Vincennes i östra Paris.
13-14 november 2015: Samordnade attacker mot en fotbollsarena, restauranger, barer och en konsert på Bataclan. Sammanlagt dödas 130 personer, varav 90 på Bataclan. Islamiska staten, IS, tar på sig skulden.
13 juni 2016: Ett gift par, bägge poliser, mördas med kniv i sitt hem i Magnanville av en jihadist. IS tar på sig skulden.
14 juli 2016: En person i lastbil dödar 86 personer vid det franska nationaldagsfirandet i Nice.
26 juli 2016: En 86-årig katolsk präst mördas med kniv under en gudstjänst i Saint-Étienne-du-Rouvray. IS tar på sig skulden.

Fakta/ Undantagslagarna i Frankrike

Undantagstillståndet i Frankrike ger myndigheterna utökade befogenheter att begränsa medborgarnas friheter.

  • Polis får göra husrannsakan dygnet runt, baserat på beslut av inrikesministern eller prefekten (den högste tjänstemannen i departementet). I vanliga fall får husrannsakan endast göras på dagtid och baserat på ett åklagarbeslut.

  • Inrikesministern kan utfärda husarrest för personer vars beteende anses kunna utgöra ett hot mot säkerhet eller den allmänna ordningen utan att fallet först prövats i domstol.

  • Prefekten kan utfärda förbud för personer och fordon att cirkulera samt utfärda utegångsförbud.

  • Inrikesministern eller prefekten har rätt att stänga samlingslokaler såsom konsertlokaler eller religiösa samlingsplatser.

  • Sammankomster som kan anses kunna provocera eller skapa oreda kan förbjudas.

Fakta/ Laïcité

Det franska begreppet laïcité är centralt i landets förhållande till religion. Ordet syftar till uppdelningen mellan stat och religion: att alla statliga angelägenheter ska vara fria från religiöst inflytande och vice versa. Under millenniets första år skärptes tolkningen av begreppet och år 2004 blev det förbjudet att bära synliga religiösa symboler, som slöja (huvudduk) eller synliga kors, i franska skolor. På senare tid har man även börjat prata om att förbjuda slöja även på allmänna platser vilket sedan år 2011 redan är fallet för burka och niqab.

Läs mer om Frankrike från Amnesty International

France: Reaction to court decision to overturn burkini ban (26 augusti 2016)

reportage | 2016-12-02
Av: Charlotta Asplund Catot
Även publicerad i AmnestyPress #4/2016