Amnesty manifesterade mot omskolningsläger i Xinjiang

Omkring en miljon människor uppskattas sitta frihetsberövade i så kallade omskolningsläger i Xinjiangprovinsen i Kina. Fredagen den 7 februari manifesterade Amnesty utanför Kinas ambassad i Stockholm och krävde att människor ska friges och lägren stängas. Även i Göteborg och Malmö hölls demonstrationer.

reportage | 2020-02-08
Av: Jennie Aquilonius
 Amnesty manifesterade på Gärdet i Stockholm mittemot Kinas ambassad.

Amnesty manifesterade på Gärdet i Stockholm mittemot Kinas ambassad. Foto: Jennie Aquilonius

Skymningen faller över det frusna Gärdet i Stockholm. En grupp människor har samlats på fältet vid vägen, mitt emot den kinesiska ambassaden. Några trär gula Amnesty-västar över huvudet. Vissa håller plakat med texter som ”Stoppa förtrycket mot uigurer” eller bilder på försvunna och fängslade personer. På andra sidan vägen, ovanför trädgrenar och stängsel, fladdrar den röda kinesiska flaggan.

Omkring en miljon människor ska ha förts till så kallade omskolningsläger i Xinjiangprovinsen i nordvästra Kina. Det handlar framför allt om den muslimska minoriteten uigurer, men också andra minoritetsgrupper drabbas. Den kinesiska regeringen menar att det handlar om utbildningscenter för att bekämpa religiös extremism och terrorism. Uigurerna talar själva om koncentrationsläger.

Anna Lindenfors, generalsekreterare för svenska Amnesty, talade.

Anna Lindenfors, generalsekreterare för svenska Amnesty, talade. Foto: Jennie Aquilonius

Svenska Amnestys generalsekreterare Anna Lindenfors kliver upp på den provisoriska scenen som består av en låda mellan två Amnesty-skyltar.

– I de här lägren hjärntvättas den etniska gruppen uigurer med kinesisk propaganda. Den kinesiska regeringen säger att det handlar om att lära människor lagar och regler. Men de drabbade som vi har pratat med, efter att de har kommit därifrån, vittnar om hot, tortyr och politisk hjärntvätt, säger hon.

Yiliyasijiang Reheman.

Yiliyasijiang Reheman. Foto: Privat/Amnesty International

Anna Lindenfors berättar om den 24-årige uiguren Yiliyasijiang Reheman och hans fru Mairinisha Abuduaini. Paret kommer från Xinjiang och studerade i Egypten. I juli 2017 greps Yiliyasijiang Reheman tillsammans med runt 200 andra uigurer av egyptiska myndigheter.

– Mairinisha Abuduaini visste inte vad som hade hänt hennes man, men har senare, genom vänner i Xinjiang, fått reda på att han har förts dit. Hon tror att han antingen är fängslad eller sitter frihetsberövad i ett omskolningsläger.

Enligt Anna Lindenfors har förtrycket mot uigurer pågått länge, men har eskalerat sedan 2017:
– Utanför lägren har ett omfattande övervakningssystem byggts upp. Rädslan och tystnaden är utbredd. Många uigurer som lever i exil, även i Sverige, kan inte längre få kontakt med sina familjer, antingen för att de hålls i läger, eller för att de inte vågar tala med någon från utlandet.

Amnesty har nyligen haft en aktion för att Yiliyasijiang Reheman ska friges och lägren stängas. Över 20 000 personer har skrivit under i Sverige. Skolelever har också skrivit ett hundratal brev till Kinas president Xi Jinping. Breven och underskrifterna ska lämnas till den kinesiska ambassaden.

Författaren och poeten Abdushukur Muhammet läste ur sin diktsamling ”Natten och andra uiguriska dikter”.

Författaren och poeten Abdushukur Muhammet läste ur sin diktsamling ”Natten och andra uiguriska dikter”. Foto: Jennie Aquilonius

Poeten och författaren Abdushukur Muhammet kliver fram. Han kom till Sverige som politisk flykting från Xinjiang i början av 2000-talet. Sedan dess har han inte kunnat besöka sitt gamla hemland och familjen har inte haft möjlighet att komma hit, de ansökte om pass men fick avslag eftersom Abdushukur Muhammet befann sig utomlands.

– Min mamma gick bort i november 2014, med en stark längtan efter mig, säger han.

Efter Abdushukur Muhammets flykt vågade hans vänner inte kontakta honom och svarade inte när han ringde. År 2015 slutade också syskonen att prata med honom, efter att polisen hotat dem med fängelse. Bara hans äldsta syster vågade ha kontakt, och tvingades rapportera varje samtal till polisen. Abdushukur Muhammet berättar att hans bror fördes till ett koncentrationsläger i mars 2017. Sedan dess har han inte fått någon mer information om honom. I mitten av juli samma år talade han för sista gången med sin storasyster:

– Hon grät och hade svårt att prata. Hon berättade att polisen hade kommit till hennes hem, tvingat henne att skriva under 20 sidor med papper och hotat med fängelsestraff om hon inte slutade ha kontakt med mig.

Sedan dess har Abdushukur Muhammet inte lyckats nå någon av sina syskon, släktingar eller vänner:
– Jag vet inte hur många som sitter i fängelse eller koncentrationsläger.

Den uiguriske ungdomsaktivisten Ehsan Abdullatif höll tal.

Den uiguriske ungdomsaktivisten Ehsan Abdullatif höll tal. Foto: Jennie Aquilonius

Den uiguriske ungdomsaktivisten Ehsan Abdullatif berättar att uigurernas och andra minoriteters kultur och traditioner ses som gift i lägren. De tvingas prisa kommunistpartiet och presidenten Xi Jinping. Tortyr och dödsfall förekommer dagligen.

– De som står utanför är inte heller fria. Deras minsta rörelse övervakas av kinesiska staten. De tvingas ta emot kinesiska tjänstemän, som skickats från Peking, i sina hem. De är så kallade gäster som ska bo, äta och sova tillsammans med uiguriska familjer och andra minoriteter, säger Ehsan Abdullatif.

Manifestationen avslutas med att Abdushukur Muhammet läser dikten ”Natten” från sin diktsamling ”Natten och andra uiguriska dikter”:

Jag önskade att natten var lika kort som mitt hår, lika ljus som mitt hjärta.
Att jag kunde knyta avståndet mellan oss till mitt liv.
Dessa tårar är inget annat än droppar från mina ögon, och nu rostar jag i dem.
Men natten är lång som mina tankar, och skrämmande som mina drömmar och avståndet så oändligt som min längtan.
Solen är full i nattens famn på den andra sidan av den långa vägen där jag kom ifrån.
Mitt hår har blivit grått men natten förblev svart, hälften av mitt hår är borta, men natten lika tjock som tidigare.
Mitt hår har blivit grått och natten förblir svart.

Den kinesiska ambassadens flagga syns på andra sidan vägen.

Den kinesiska ambassadens flagga syns på andra sidan vägen. Foto: Jennie Aquilonius

Under manifestationen syns inte ett tecken från den kinesiska ambassaden på andra sidan vägen. Men flera personer har noterat en bil vid avfarten mot ambassaden.

– Bilen har stått med strålkastarna på under hela manifestationen, och nu har den åkt. Man undrar ju vad det var för någonting, men det kan bara ha varit väktare, säger Ami Hedenborg, presstalesperson på Amnesty.

På fredagseftermiddagen höll Amnesty också manifestationer i Göteborg och Malmö.

Jennie Aquilonius
jennie.aquilonius@gmail.com

Läs också

Indonesia’s Silence over Xinjiang (Human Rights Watch 31 januari 2020)

Sayragul Sauytbay berättar om förhållandena i lägren (Studio Ett, Sveriges Radio 18 december 2019)

Gärdet i Stockholm 7 februari.

Gärdet i Stockholm 7 februari. Foto: Jennie Aquilonius

Mesut Ozil’s Uyghur post: 10 things you need to know about China’s Xinjiang crisis (Amnesty International 18 december 2019)

China: Government must show proof that Xinjiang detainees have been released (Amnesty International 9 december 2019)

China: End hollow denials and give answers to victims of horrific Xinjiang abuses (Amnesty International 25 november 2019)

Data leak reveals how China 'brainwashes' Uighurs in prison camps (BBC 24 november 2019)

Unprecedented UN Critique of China’s Xinjiang Policies (Human Rights Watch 14 november 2019)

Läs mer från Amnesty Press

En tom stol i Strasbourg (23 december 2019)

Fullsatt möte i Stockholm om situationen i Xinjiang (7 september 2019)

ALMEDALEN2019: ”Xinjiang är ett massivt övervakningssamhälle” (4 juli 2019)

Vittnesmål från ett kinesiskt omskolningsläger i Xinjiang (6 maj 2019)

Så skolas Kinas muslimer om (27 augusti 2018 – också i nummer 3/2019)

På flykt undan Kina (20 mars 2016 – också i nummer 1/2016)

Ökad spänning i Xinjiang (21 maj 2008 – också i nummer 2/2008)

Alla uigurers moder kämpar för sitt folks rättigheter (14 oktober 2005)

reportage | 2020-02-08
Av: Jennie Aquilonius