Våldet är georgiska kvinnors vardag

reportage | 2008-09-04

Enligt Madlena Kvaratskhelia, etnisk georgier från Abchazien, förekommer våld mot kvinnor i så gott som alla familjer. Även traditioner som brudkidnappning lever kvar och i Abchazien finns inte ens någon lagstiftning som kan hjälpa de utsatta kvinnorna. Georgien och utbrytarstaterna Abchazien och Sydossetien har varit ett område i post-konflikt sedan inbördeskrigen i början av 1990-talet och nu har ett nytt krig ödelagt städer, hus och familjer.

  • Att krigsaktionerna har upphört betyder inte att det är fred. Vi befinner oss i en svår situation, säger Madlena Kvaratskhelia, etnisk georgier som bor i Gali i utbrytarrepubliken Abchazien, nära gränsen till Georgien.

  • Vi var rädda för att kriget skulle komma också till Gali. Vi visste ju inte vad som skulle hända, berättar hon.

Kriget mellan Georgien och Ryssland bröt ut den 7 augusti efter att georgiska trupper hade gått in i den sydossetiska huvudstaden Tschinvali. Ryssland gick till attack mot Georgien och krigshandlingarna fortsatte i knappt en vecka tills ett fredsavtal slöts. Ryska trupper befinner sig fortfarande inne i Georgien och Ryssland erkände den 26 augusti utbrytarrepublikerna Abchaziens och Sydossetiens självständighetsförklaringar.

Ruiner av en byggnad i Tschinvali i Sydossetien i augusti 2008. Foto: AI

Under kriget mellan Abchazien och Georgien 1992-1993, då Abchazien bröt sig ur Georgien, flydde Madlena Kvaratskhelia liksom över 200 000 andra etniska georgier över till den georgiska sidan av gränsen. Hon flyttade tillbaka till Gali 2002 och berättar att de första åren var mycket svåra.
- Vi fick börja om från början med allt. Allt var förstört, det fanns inga jobb, ekonomin var dålig.

Hon berättar också att människor förändrades efter kriget 1992-1993 och att våldet ökade.
- Människor blir mer våldsamma och aggressiva i en stressfylld situation och det har lett till att våldet ökat.

Då Madlena Kvaratskhelia flyttade tillbaka till Gali grundade hon tillsammans med sin syster Maia Kvaratskhelia den icke-statliga organisationen Avangard, som jobbar för kvinnors rättigheter och kvinnors hälsa. Organisationen stöds av den svenska organisationen Kvinna till Kvinna och denna vecka befinner sig Madlena Kvaratskhelia, tillsammans med flera andra georgiska kvinnor, i Stockholm för att utbyta kunskap med organisationer och myndigheter i Sverige om olika metoder för att arbeta med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter och mot mäns våld mot kvinnor.

Besöket är ett samarbete mellan Kvinna till Kvinna och Svenska Institutet. Kvinna till Kvinna stöder kvinnors organisering i konfliktområden och samarbetar med 16 kvinnoorganisationer runtom i Georgien. Svenska Institutet bedriver på uppdrag av regeringen ett program med namnet Reformsamarbete österut och i år är det Georgien som står i fokus.

Madlena Kvaratskhelia berättar att kvinnorna i Abchazien befinner sig i en svår situation, inte minst inom sitt eget äktenskap, och att kvinnors problem inte ges mycket uppmärksamhet i ett område med så många sociala och ekonomiska problem som Abchazien har. Madlena Kvaratskhelia ser våldet mot kvinnor som det största problemet.

  • Våld mot kvinnor förekommer i nästan alla familjer. Det är vanligt att männen är arbetslösa, att de dricker alkohol och tar droger, och då blir de ofta våldsamma mot kvinnor och barn.

Madlena Kvaratskhelia från Gali i Abchazien och Marina Modebadze från Akhaltsikhe i södra Georgien jobbar för att förbättra kvinnors situation.

I utbrytarrepubliken Abchazien finns ingen lagstiftning kring våld mot kvinnor och det ställer kvinnorna i en svår situation.
- Våra lagar är från Sovjetunionens tid. Vår organisation har ett kriscentrum med en hotline dit man kan vända sig, vi har medicinsk assistans och psykologisk assistans, men vi har ingen juridisk rådgivning. Det finns ingen lag och det är svårt för en kvinna som blivit offer för våld att göra något, säger Madlena Kvaratskhelia.

Även Marina Modebadze, som är ordförande för den icke-statliga organisationen Democrat Women i Akhaltsikhe i södra Georgien ser våld mot kvinnor som det största problemet. I Georgien trädde en lag om våld mot kvinnor i kraft förra året och efter det finns större möjligheter att komma åt problemet och hjälpa de utsatta kvinnorna. Marina berättar att hennes organisations samarbete med myndigheterna har förbättrats avsevärt sedan lagen trädde i kraft. Democrat Women erbjuder bland annat skyddat boende och gratis juridisk rådgivning för kvinnor.

Likaså har omfattningen av brudkidnappningar minskat efter att den nya lagen trädde i kraft. Brudkidnappning innebär att en flicka blir kidnappad av en man som ofta våldtar henne för att tvinga henne till äktenskap. Den nya lagen kan ge upp till 20 års fängelse för en man som gör sig skyldig till brudkidnappning. Ofta väljer ändå flickan, trots den nya lagen, att stanna kvar med mannen som kidnappat henne. Det är svårt att ändra på djupa traditioner om kvinnans dygd.
- När hon en gång har gått in i ett nytt hem är det skamligt för flickan att komma tillbaka till sin familj. Familjen och släktingarna vill ofta inte att hon kommer tillbaka, säger Marina Modebadze.
Democratic Women försöker genom att informera pojkar och flickor om den nya lagen ändra på attityderna och den vägen komma åt problemet.

Kvinnoorganisationerna arbetar också med förebyggande av konflikter. I Akhaltsikhe består hälften av befolkningen av armenier och Democratic Women arbetar med att integrera dem i det georgiska samhället. I Gali jobbar de olika etniska grupperna tillsammans inom Avangard och organisationen ordnar kurser i konflikthantering för flickor från olika etniska grupper.

Både Democrat Women och Avangard arrangerar även seminarier och utbildningar om sexuella och reproduktiva rättigheter och om mänskliga rättigheter för flickor och kvinnor. De erbjuder dessutom hälsovård och har en gynekologisk mottagning. Kvinnors möjligheter till dessa tjänster i de aktuella områdena är starkt begränsade och organisationerna fyller ett viktigt behov.

Aneta Tsaava från Gali i Abchazien är läkare och gynekolog. Hon åker ofta ut till avlägsna och svårtillgängliga byar för att ge medicinsk assistans.

Aneta Tsaava, även hon etnisk georgier, är allmänläkare och gynekolog och arbetar med Avangard i Gali i Abchazien. Hon berättar att det som Avangard kan erbjuda som inte den statliga sjukvården ger är sekretess för kvinnor som till exempel har drabbats av sexuellt överförbara sjukdomar. Avangard har dessutom ett team med psykolog, gynekolog och barnläkare som åker ut till avlägsna byar för konsultation ett par gånger per månad. Aneta Tsaava tar också hand om hemförlossningar.

  • De som bor i avlägsna byar har ofta transportproblem. I en del byar finns inga bilar utan man kör med häst, något som är mycket riskabelt vid graviditet, och då kan vissa tvingas föda hemma, säger hon.

Hon berättar att hon äger den enda apparaturen för ultraljudsundersökning som finns i Gali och hon skulle önska att hon hade en flyttbar sådan så att hon kunde ta den med sig på hembesöken i de svårtillgängliga områdena. Hon saknar också utrustning för att avlägsna cellförändringar i livmoderhalsen, cellförändringar som om de inte behandlas kan leda till cancer.
- Vi kan tyvärr inte göra något. Kvinnorna kan åka till Tbilisi eller utomlands – om de har råd, säger hon.

I Akhaltsikhe har organisationen Democratic Women fått mycket att göra efter att kriget bröt ut. Marina Modebadze berättar att många flyktingar sökte sig till Akhaltsikhe eftersom staden gränsar till Turkiet och Armenien. Myndigheterna har registrerat 2 000 flyktingar i staden, men det verkliga antalet är högre eftersom alla inte är registrerade. Democratic Women tog emot 32 flyktingkvinnor och barn, även gravida kvinnor och små barn i ettårsåldern. Organisationen kan i denna svåra situation förutom tak över huvudet även erbjuda medicinsk vård och psykologisk hjälp.

Interflyktingar i Georgiens huvudstad Tbilisi i augusti 2008. En tidigare militär institution har förvandlats till ett flyktingcenter. Foto: AI

  • Många har nu börjat söka sig tillbaka sina hem, men många har fått sina hem förstörda och har inget att återvända till, och de stannar hos oss. Många kvinnor har också blivit änkor eller mist nära släktingar. De känner inget hopp, säger Marina Modebadze.

Hon berättar även att kvinnorna är rädda för paramilitära grupper som ännu befinner sig i en del byar. Från Gori har det kommit vittnesmål om nedbrända hus, plundringar, kidnappningar och våldtäkter.

FN:s flyktingorgan UNHCR har beräknat att omkring 160 000 människor har tvingats fly sina hem på grund av konflikten i Georgien. På måndagen höll EU ett extrainkallat toppmöte och EU-ledarna fördömde Rysslands beslut att erkänna de båda utbrytarrepublikerna Abchazien och Sydossetien. EU-ledarna beslöt även att samtalen om ett nytt samarbetsavtal med Ryssland ska avbrytas tills de ryska trupperna har dragit sig ut ur Georgien.

Text & bild: Johanna Smulter

Läs mer:

Rapport från Amnesty om våldet mot kvinnor i Georgien

Georgien och Ryssland i fokus (Amnesty Press, 21 augusti 2008)

Det oväntade kriget (Amnesty Press, 14 augusti 2008)

Ökad risk för krig mellan Ryssland och Georgien (Amnesty Press, 25 juni 2008)

reportage | 2008-09-04