Angrepp från högerextrema oroar Amnesty i Ukraina

Angreppen från högerextrema eller nazistiska grupper har blivit vardag i Ukraina, och det går inte att lita på skydd från polisen. Vi anlitar privata säkerhetsbolag vid vissa event för vi kan inte vara säkra på att polisen kommer, säger Oksana Pokaltjuk, generalsekreterare för ukrainska Amnesty, som besökte Sverige i slutet av april.

reportage | 2018-05-03
Av: Charlie Olofsson
Även publicerad i AmnestyPress #2/2018
Oksana Pokaltjuk besöker Amnesty i Stockholm den 27 april.

Oksana Pokaltjuk besöker Amnesty i Stockholm den 27 april. Foto: Charlie Olofsson

Särskilt stor är risken för attacker vid event som sätter fokus på hbtqi-frågor, feminism eller romers rättigheter, menar Oksana Pokaltjuk. Amnesty Press fick en kort intervju mitt emellan hennes föredrag på Amnestys huvudkontor i Stockholm och mötet på UD. Där hoppades hon bland annat få möjlighet att diskutera attacken mot dokumentärfilmsfestivalen Docudays,som Sverige var med och finansierade. Festivalen, som hölls i Kiev i slutet av mars, angreps av ett 50-tal högerextremister.

– Efteråt fanns de kvar i området och vi fick beställa en buss för att deltagarna skulle kunna ta sig därifrån på ett säkert sätt, säger Oksana Pokaltjuk.

Hon är kritisk till polisens insats i samband med festivalen.

– Den var bristfällig och det ska Sverige, som finansiärer, känna till, säger hon.

Just angreppen från högerextrema – och bristen på skydd – är ett stort problem för människorättsaktivister i Ukraina, menar Oksana Pokaltjuk.

– Vi anlitar privata säkerhetsbolag vid vissa event för vi kan inte lita på att polisen kommer. Det är verkligen ett problem och här behöver vi internationellt stöd, säger hon.

Stillbild från attacken mot romer från en video på RFE/RL.

Stillbild från attacken mot romer från en video på RFE/RL. Foto: RFE/RL

Hon berättar också att romer är särskilt utsatta för nazistiska gruppers våld. Den 21 april genomförde till exempel gruppen C14 en mycket uppmärksammad attack mot ett romskt läger i Kiev. En video som gruppen publicerade visar familjer som flyr undan stenkastning och tårgas.

Målet med angreppet ska ha varit att ”städa upp” inför den internationella Champions League-finalen, som spelas i Kiev 18 maj. Ukrainska Amnesty gick snabbt ut och fördömde attacken i sociala medier. Samtidigt rasade de xenofoba angreppen.

– Det fick mig att på allvar inse hur stark avhumaniseringen av romer är. Jag blev chockad över kommentarerna i vårt flöde. Jag hade inte förstått att hatet är så starkt, säger Oksana Pokaltjuk.

Efter två dagars intensiv debatt om attentatet, både i Ukraina och internationellt, fördömdes dådet till slut av Ukrainas inrikesminister som även meddelade att en utredning av händelsen ska tillsättas.

– Det visar för mig att våra påtryckningar har betydelse, säger Oksana Pokaltjuk.

Medlemmar i partiet Nationella kåren deltar i en högernationalistisk marsch i Kiev den 3 april för ”Ett framtida Ukraina utan oligarker”. Kärnan i partiet kommer från Azov-bataljonen, en nazistisk frivilligmilis som bekämpade separatisterna i östra Ukraina innan de integrerades i ukrainska armén.

Medlemmar i partiet Nationella kåren deltar i en högernationalistisk marsch i Kiev den 3 april för ”Ett framtida Ukraina utan oligarker”. Kärnan i partiet kommer från Azov-bataljonen, en nazistisk frivilligmilis som bekämpade separatisterna i östra Ukraina innan de integrerades i ukrainska armén. Foto: Sergei Supinsky/AFP/TT

Under föredraget på Amnestys huvudkontor visade hon bilder och filmer från C14:s attack. Hon visade också bilder från internationella kvinnodagen, då flera demonstrationer i olika delar av Ukraina angreps av högerextrema. I Kiev skadades upp till tio personer och i Uzhgorod i västra Ukraina attackerades marschen med röd färg. En demonstrant fick den giftiga färgen i ögat och har efter det fått nedsatt syn.

– Vi har hjälpt henne med advokat, men det har fortfarande inte inletts någon utredning, säger Oksana Pokaltjuk.

Under sitt Sverigebesök satte hon också fokus på situationen på Krim. Där har den muslimska krimtatariska folkgruppen haft det svårt sedan den ryska annekteringen inleddes år 2014. Den som tillhör gruppen löper risk att, utan grund, anklagas för islamistisk terrorism.

– De lever under stor press och utsätts bara på grund av vilka de är. Många har fängslats och religiösa sammankomster kan bara hållas i absolut hemlighet, säger Oksana Pokaltjuk.

Situationen i Ukraina är komplex med pågående konflikt i östra Ukraina mellan de ryskstödda separatisterna i Luhansk och Donetsk och regeringssidan vilket lett till hundratusentals personer på flykt inom landet. Under ”the revolution of dignity” eller ”Majdan”, år 2013-2014, väcktes hopp om förändring i landet, men för många är resultatet en besvikelse.

– En slogan i Majdan var ”human rights are for everyone”. Det har inte blivit som vi ville, även om det har skett förändringar, säger Oksana Pokaltjuk.

Majdan-protesterna i centrala Kiev ledde till att president Viktor Janukovytj i februari 2014 tvingades avgå och flydde till Ryssland. Ryssland annekterade i mars 2014 Krim och i april 2014 inleddes strider i östra Ukraina när Luhansk och Donetsk utropades som ”folkrepubliker”.

Trots avtal om vapenvila är läget i regionen fortsatt osäkert och det fortsätter komma rapporter om våld mot civila.

– Det är omöjligt för oss att arbeta i de här områdena som det är nu. Vi måste vara väldigt försiktiga för om vi har kontakt med personer där kan vi i värsta fall förvärra situationen för dem, säger Oksana Pokaltjuk.

Journalisten Vasyl Muravytskyi.

Journalisten Vasyl Muravytskyi. Foto: Andriy Gozhyi/Amnesty International

Hon beskriver det som att utvecklingen i Ukraina inte går entydigt åt ett håll, utan att bakslag och framsteg sker om vartannat. Regeringen antog nyligen en läroplan för grundskolan som slår fast att mänskliga rättigheter ska tas upp i undervisningen – ett direkt resultat av Amnestys arbete, enligt Oksana Pokaltjuk. Samtidigt går högerextrema grupper fria efter attentat och journalister hindras i sitt arbete, konstaterar hon.

Amnesty har till exempel protesterat mot fängslandet av journalisten Vasyl Muravytskyi, som greps efter att han hade ifrågasatt regeringens agerande i östra Ukraina. Han anklagas godtyckligt bland annat för högförräderi och för deltagande i terrororganisation.

Det finns flera andra exempel där regeringen har slagit ner mot redaktioner eller enskilda journalister. Så sent som i februari utsattes till exempel mediehuset Vesti för en räd. Redaktionen stormades av polis, utan att medarbetarna på plats fick någon förklaring.

Oksana Pokaltjuk berättar att Amnesty i Ukraina oroas över att polisen inte ger skydd mot högerextrema grupper.

Oksana Pokaltjuk berättar att Amnesty i Ukraina oroas över att polisen inte ger skydd mot högerextrema grupper. Foto: Charlie Olofsson

Föredraget på Amnestys huvudkontor avslutades med en fråga om vad Sverige kan göra för att stötta Amnestys arbete i Ukraina. Oksana Pokaltjuks svar kom blixtsnabbt:

– Delta i aktioner! Skriv brev! Vår regering bryr sig verkligen om vad andra länder tycker. Särskilt bryr de sin om vad länder som ger dem pengar tycker – och de får mycket pengar från Sverige.

Charlie Olofsson
charlie.olofsson@gmail.com

En något kortare version publiceras också i nummer 2/2018.

Läs också

Ukraine: Conflict-Related Human Rights Abuses Need Urgent Action (Amnesty International 21 mars 2018)

Regimen förföljer journalister (Aftonbladet 9 november 2017)

Läs mer om Amnesty i Ukraina

Amnesty i Ukraina: ”Det är viktigt att vi behåller vårt oberoende och granskar båda sidor” (Amnesty Press 4 april 2016)

Läs mer om Ukraina från Amnesty Press

Över 5 000 poliser skyddade rekordstort Pridetåg i Kiev mot högerextremt angrepp (18 juni 2017)

Ukrainadagarna: ”Makteliten har alltid strävat efter sina egna intressen” (12 juni 2017)

Vem mördade Pavel Sheremet? (3 juni 2017)

I östra Ukraina fortsätter striderna (13 maj 2017)

Ukraina: ”Straffriheten måste få ett slut” (6 april 2017 – också i nummer 1/2017)

Ukraina: Hemliga fångar släppta (1 november 2016 – också i nummer 3/2016)

På flykt från Krim (31 oktober 2016 – också i nummer 3/2016)

Rysslandsdagarna: ”Vår huvudkonkurrent var väljarnas apati” (27 oktober 2016)

Krimtatarernas ledare: ”Regimen är värre än under Stalintiden” (Amnesty Press 20 maj 2016)

Amnesty i Ukraina: ”Det är viktigt att vi behåller vårt oberoende och granskar båda sidor” (4 april 2016 – också i nummer 2/2016)

Högerextremister till attack mot hbtq-evenemang i Lviv – polisen anklagas för passivitet (20 mars 2016)

Rysslandsdagarna: ”Kreml utnyttjar nationalism för att återskapa det ryska imperiet” (29 oktober 2015)

En underbar berättare – recension av Kalle Kniiviläs bok ”Krim tillhör oss” (Nummer 3/2015)

BOKMÄSSAN 2015: ”Putin gjorde en felbedömning när han annekterade Krim" (6 oktober 2015)

BOKMÄSSAN 2015: ”Den som vågar opponera sig blir uthängd som landsförrädare” - hårdare klimat i Ryssland (28 september 2015)

Ukraina: Flera döda i strider mellan polis och Högra sektorn i Transkarpatien, poliser skadade i Lviv (14 juli 2015)

Nytt format – samma värld. Propaganda, förtigande och censur blir vardag i krig och konflikt. (nr 2/2015)

Ukraina: Skuggan från andra världskriget – den nya lagen förbjuder kritik mot OUN och UPA (7 juni 2015)

2 000 poliser skyddade Pride i Kiev – ändå blev det våldsamma attacker (6 juni 2015)

Möten i Kiev våren 2015 - krigsslut firades i skuggan av det nya kriget (6 juni 2015)

ÅRSMÖTET I UMEÅ: Den mörka utvecklingen i Ryssland och Kina (8 maj 2015)

Soldatmodern som vågade tala ut om ryska soldater i Ukraina (24 december 2014)

reportage | 2018-05-03
Av: Charlie Olofsson
Även publicerad i AmnestyPress #2/2018