Tvivelaktig spionerilag

Den 16 november röstade riksdagen ja till att det nya brottet utlandsspioneri ska föras in i grundlagen.

I Sverige ska det inte vara lätt att ändra grundlagen. Det krävs två beslut i riksdagen med ett riksdagsval emellan. Den 6 april 2022 beslöt riksdagen att ett nytt tryck- och yttrandefrihetsbrott; utlandsspioneri ska föras in i grundlagen. Det innebär att uppgifter som allvarligt kan skada Sveriges förhållande till en annan stat eller mellanfolklig organisation blir brottsligt att avslöja.

Den 16 november 2022 röstade riksdagen ja en andra gång och den nya lagen träder i kraft vid nyår.

Riksdagen. Foto: Ankara/Wikimedia

Sent omsider har journalistkåren självkritiskt vaknat och i sista stund protesterades det och beklagades att politikerna under valrörelsen hade sluppit frågor kring grundlagsändringen. Att dessa självmant skulle överge valfrågor om falukorv, dieselpriser eller etnisk bakgrund bland invånare i bostadsområden för att diskutera utlandsspioneri var knappast väntat men här missades alltså chansen att ställa frågor. Lägg därtill att en rad politiker inte ville ställa upp och svara på frågor i november så är det knappast en överdrift att påstå att grundlagsändringen har beslutats utan en öppen debatt.

Flera politiska partier har för övrigt gett prov på en principlöshet. Liberalernas Johan Pehrson ansåg i april att journalisters avslöjanden om missförhållande inom internationella insatser skulle kunna skapa irritation hos länder som Sverige samarbetar med och skada dessa relationer. ”Men det fria ordet kan inte vara underordnat sådana statspolitiska hänsyn”, ansåg han då i justitieutskottet och L röstade, liksom V, nej i riksdagen. I november sade L ja. Miljöpartiet röstade ja i april, då de samarbetade med socialdemokraterna, men röstade nej i november.

Lagen har försvarats med argumentet att det finns ett ”försvarlighetsundantag” som eventuellt ska skydda journalisters avslöjanden. Detta har inte lugnat kritiker inom journalistkåren och medieorganisationer. Många frågar sig om avslöjanden som Sveriges samarbete med CIA i december 2001 när Ahmed Agiza och Mohammed Alzery skickades till tortyr i Egypten eller FN-tjänstemannen Anders Kompass visselblåsande om sexuella övergrepp från franska soldater i Centralafrikanska republiken hade varit möjliga med den nya lagen.

I ETC skriver Joakim Medin den 16 november om ett besök på en kurdisk peshmerga-bas utanför Kirkuk i Irak hösten 2017. Svenska soldater var inkvarterade på samma bas som PKK-soldater. Skulle den nya lagen kunna stoppa en sådan beskrivning av den internationella koalitionens kamp mot IS?

Ulf B Andersson

Läs också

Lagförslag för papperskorgen (Amnesty Press 5 mars 2018)