Hård Amnestykritik mot sexualbrottslagstiftning i Norden: Få domar, svaga lagar och bristande polisresurser

Det råder de facto straffrihet för våldtäkt i Norden. Det sade Patricia Kaatee från norska Amnesty när Amnesty International släppte sin rapport om våldtäkter i fyra nordiska länder den 3 april. Bristande polisresurser, fördomar inom rättsväsendet och lagar som kräver våld ligger i vägen för rättvisan, anser Amnesty.

Hilla Marin från Finland, till vänster, och Zarah Pittaluga från Sverige, till höger, berättade om sina erfarenheter av att anmäla våldtäkt till polisen. I mitten Brittis Edman, policychef på Amnesty som tolkade. Foto: Jennie Aquilonius

– Jag har blivit utsatt för sexuellt våld sedan jag var tre år. Men det var först i vuxen ålder, efter att ha blivit våldtagen av min sons pappa, som jag vågade gå till polisen. Fallet lades ner ganska snabbt eftersom det saknades bevis.

Stämningen är tät på Södra teatern i Stockholm när Zarah Pittaluga från Sverige läser sitt vittnesmål. Hon är en av de kvinnor som intervjuats i Amnestys rapport ”Time for Change – Justice for rape survivors in the Nordic countries”. Det är en uppföljning från en rapport på samma tema från 2008.

År 2007 anmäldes över 3 500 våldtäkter mot personer över 15 år i Sverige och av dem ledde 12 procent till åtal. Tio år senare anmäldes drygt 5 000 våldtäkter men bara 7 procent ledde till åtal.

Under paneldiskussionen berättar rapportförfattarna från Danmark, Finland, Norge och Sverige vad de har kommit fram till. Genom seminariet får Sverige återkommande beröm för samtyckeslagen som trädde i kraft 2018 och bygger på att sex ska vara frivilligt.

Amnestyrepresentanterna Helle Jacobsen, Danmark, Otava Piha, Finland, och Patricia Kaatee, Norge. Foto: Jennie Aquilonius

I Norge, Danmark och Finland ställer lagen fortfarande krav på att förövaren ska använda hot eller våld, alternativt utnyttja att en person befinner sig i ett hjälplöst läge, för att det ska klassas som våldtäkt. Men både Danmark och Finland överväger att införa en mer samtyckesorienterad lagstiftning.

– Lagen gör att ett stort fokus läggs på fysiskt våld hela vägen från polisutredningen och in i rättssalen. Bevis på fysiskt våld är avgörande för att polisen och rättssystemet ska ta upp ett våldtäktsfall. Ett stort problem med lagen i Danmark är också att den inte tar med i beräkningen att omkring 70 procent av offren ”fryser”, säger Helle Jacobsen från danska Amnesty.

Hon hänvisar till en undersökning från Södersjukhuset och Karolinska institutet som visar att sju av tio som utsätts för våldtäkt får en frysreaktion där de blir orörliga och oförmögna att göra motstånd.

Patricia Kaatee från norska Amnesty menar att lagen sätter en norm som gör att många inte förstår att de varit utsatta för våldtäkt eller att de lägger skulden på sig själva, tycker att de inte gjort tillräckligt motstånd och därför inte anmäler brottet.

– I Norge anmäldes omkring 1 500 våldtäkter 2016 till polisen, men bara tusen av dem blev utredda. 30 procent saknas. Polisen säger att om det saknas samtycke men inte har förekommit våld så kan vi inte utreda det som våldtäkt och fallet läggs ner. Vad skickar det för signal? Jo, signalen om straffrihet. Det råder de facto straffrihet för våldtäkt i de nordiska länderna, säger Patricia Kaatee.

Patricia Kaatee, norska Amnesty, Katarina Bergehed, svenska Amnesty och moderatorn Dona Hariri. Foto: Jennie Aquilonius

Men en lagförändring räcker inte. Alla fyra rapportförfattarna efterlyste mer resurser till polisen. Katarina Bergehed från svenska Amnesty berättar att våldtäktsfall hamnar på hyllan eftersom viktigare brott som mord och gängkriminalitet ska prioriteras.

– Det borde vara uppror i Sverige! Hur kan man ignorera de mänskliga rättigheterna hos tusentals personer som våldtas varje år? Ska de sitta still och vänta medan polisen utreder andra brott? Det är en helt oacceptabel situation, säger Katarina Bergehed.

Könsstereotyper och myter om våldtäkt ligger också i vägen för rättvisan, enligt de fyra rapportförfattarna. Poliser, åklagare och domare behöver utbildning. Otava Piha från finländska Amnesty menar att särskilt idén om objektivitet måste utmanas. Många finländska domare tror att utbildning om våldtäkt skulle påverka deras neutralitet.

– Vi måste utmana idén att objektivitet skulle betyda att du inte har någon avancerad kunskap om ett ämne. Det är inte objektivitet. Det innebär bara att systemet baseras på domarnas egna livserfarenheter. Utan utbildning kan de inte veta hur offer reagerar när de utsätts för sexuellt våld, anser Otava Piha.

Kägelbanan i Stockholm 3 april. Foto: Jennie Aquilonius

Katarina Bergehed från svenska Amnesty berättar om en ljusglimt, svenska poliser som utreder våldtäktsbrott erbjuds numera en två veckor lång utbildning. Hittills har 26 poliser deltagit.

Otava Piha trycker även på vikten av stödcenter för dem som utsätts. De behöver information om sina rättigheter, praktiska råd om polisanmälan och hjälp att ta sig igenom processen, som i snitt tar 1,5 år i Finland.

– Under den tiden behöver offret stöd, en anledning till att fall läggs ner är också att offret inte orkar längre. Vi behöver fler center för sexuella övergrepp. Vi har ett i Finland, enligt Europarådet borde vi ha 13, säger Otava Piha.

Iris Luarasi, medlem i Grevio, The European Council’s Group of Experts on Action against Violence against Women and Domestic Violence. Foto: Jennie Aquilonius

Med på seminariet finns också Iris Luarasi, medlem i Grevio, The European Council’s Group of Experts on Action against Violence against Women and Domestic Violence. Grevio har utvärderat hur Sverige, Danmark och Finland har implementerat Istanbulkonventionen, som är Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet. Konventionen lyfter vikten av samtycke i lagstiftning om sexuellt våld.

Iris Luarasi välkomnar också samtyckeslagen i Sverige. Men hon är bekymrad över att utredningar om våld mot kvinnor och våldtäkter släpar efter.

– Grevio pekar ut det angelägna behovet av att förstärka kapaciteten hos rättsväsendet väsentligt och att Sverige försäkrar sig om att det sker snabba och lämpliga utredningar och uppföljningar av våldtäkter och våld i hemmet, säger Iris Luarasi.

När det gäller Danmark uppmanar Grevio landet att röra sig från dagens lagstiftning och mot en mer samtyckesbaserad lag. Utvärderingen av Finland är ännu inte officiell och Norge ratificerade Istanbulkonventionen först 2017.

Susanne Demou Øvergaard berättade om sin erfarenhet av våldtäkt. Foto: Jennie Aquilonius

Norska Susanne Demou Øvergaards ögon är glansiga och rösten aningen tjock. Hon står på scenen och berättar hur hon våldtogs av en tjej hon dejtade:

– Jag sade nej, jag är säker på att jag sade nej. Jag försökte kämpa emot. Jag minns känslan av att frysa. Av att vara där men ändå inte. Det tog mig år att inse att jag blev våldtagen den där natten.

Susanne Demou Øvergaard berättar att det har varit en kamp att prata med läkare och psykologer, som alltid förväntar sig att förövaren ska vara en man. Hur deras ansikten förändras när de förstår att det är en kvinna. Det fick henne att känna att det som hänt var mindre av en våldtäkt.

Rösten är stadigare nu. Engagerad. Susanne Demou Øvergaard anmälde aldrig till polisen. Det tog många möten med läkare och psykologer innan någon ens försökte uppmana henne att göra det. Susanne Demou Øvergaard litade varken på polisen eller rättssystemet. Det hade varit tillräckligt jobbigt att komma ut som lesbisk inför familjen. Skulle hon dessutom anmäla kvinnan på orten där alla visste vilka de var? Nej.

– Vi måste prata om det. Det är därför jag är med här. Jag är inte modig, det är nödvändigt att prata eftersom ingen annan gör det, säger Susanne Demou Øvergaard.

Kumi Naidoo, generalsekreterare för Amnesty International. Foto: Jennie Aquilonius

Sist ut på seminariet är Kumi Naidoo,internationell generalsekreterare för Amnesty International. Han spanar ut över publiken och noterar att det i alla fall är några män som har kommit till rapportsläppet. Alltför länge har våldtäkt setts som en kvinnofråga, konstaterar han. Att förövarna framför allt är män måste förstås som ett problem i hur maskulinitet konstrueras.

– Vi har ett stort jobb att göra när det gäller att förändra hur vi tänker på vår identitet som män. Vi har också ett stort arbete framför oss i att jobba med unga män i synnerhet och män i allmänhet för att försäkra att de förstår konsekvenserna av sina handlingar, säger Kumi Naidoo.

Jennie Aquilonius
[email protected]

Om rapporten

I rapporten ”Time for Change – Justice for rape survivors in the Nordic countries” undersöker Amnesty i Danmark, Finland, Norge och Sverige hur våldtäktsfall hanteras. Det är en uppföljning av rapporten ”Case Closed: Rape and human rights in the Nordic Countries”, från 2008.

Förutom att gå igenom rapporter och forskning har organisationen intervjuat 45 kvinnor och flickor med erfarenhet av våldtäkt. Intervjuer har också gjorts med representanter för bland annat civilsamhällesorganisationer, polisen, åklagarmyndigheter, domstolar och målsägarbiträden.

Se också Uppdrag granskning (SVT) (12 mars 2019)

Läs mer om sexualbrott från Amnesty Press

ALMEDALEN2016: Nu kommer samtycke i sexualbrottslagstiftningen (7 juli 2016)

8 mars i Göteborg: Utsålt när Amnesty firade på Världskulturmuséet – ”Det är inte jag som ska känna skam” - Inka Rodriguez berättade om när hon utsattes för våldtäkt (14 mars 2013)

De glömda offren för sexuellt våld (14 mars 2012)

” Kvinnor möter sina förövare varje dag” (20 december 2011)

Den heteronormativa blindheten skymmer samkönat våld (30 maj 2011)

Firanden av Internationella kvinnodagen – Stockholm: Amnesty tar krafttag mot våldtäkt (9 mars 2010)

Våldet det talas tyst om (18 augusti 2009)

Sista dagen på Pride House: hbt-rättigheter i Uganda och diskussion om vithetsnorm (och våld i samkönade relationer) (3 augusti 2009)

Killnorm och manlighet- kan grabbarna kliva ur lådan? (12 juni 2009)

Våldtäkter och fällande domar: ”Sverige i botten i Europa” (27 april 2009)

Våldtäkt: Hård Amnestykritik mot rättsväsendet (16 september 2008)

Våldtäkt: Misstro mot rättsväsendet (30 april 2008)

Våldtäkt – myter och verklighet (3 april 2006)

Vi vill ha fest – ingen jävla husarrest (13 november 2005)