Ingen upprättelse för terrorkampens offer

reportage | 2008-09-21

Före detta Guantánamofången Murat Kurnaz från Tyskland var hedersgäst på Amnestys seminarium ”Krig mot terrorism och mänskliga rättigheter” som på torsdagskvällen arrangerades under ESF. Murat Kurnaz satt fängslad i nästan fem år utan rättegång. Seminariedeltagarna diskuterade hur hotet från terrorismen kommit att användas för rättfärdiga brott mot individers mänskliga rättigheter och att motivera övervakning av civila.

Murat Kurnaz var 19 år när han 2001 blev arresterad som terrorist i Pakistan, där han studerade, och skickad till fängelse i den afghanska staden Kandahar.

  • De försökte tvinga mig att skriva på pappren om erkännande. Förhörsledaren kom varje dag, ibland flera gånger per dag och frågade; ska du skriva på pappren nu? Eftersom jag vägrade började de med tortyr.

Murat Kurnaz.

Efter några månader flögs han vidare till USA:s fångläger på Guantánamo där förhören och tortyren fortsatte. Han berättar att han, efter bara några månader på basen, förklarades oskyldig eftersom man inte hittade någonting som styrkte teorin om att han skulle vara terrorist. Eftersom han var uppväxt och bosatt i Tyskland kontaktades den tyska regeringen, men de var inte intresserad av att släppa in honom i landet, då han hade turkiskt medborgarskap. Efter det blev han blev kvar på Guantánamo i ytterligare fyra år innan han fick komma tillbaka hem till Tyskland. Trots att man tidigare förklarat honom som oskyldig fortsatte förhören och tortyren.

  • Förhören brukade vara i tält. De tog dit mig och frågade; ska du skriva på pappren? De använde elchocker och skendränkning. Jag fick inte ringa hem och jag fick ingen advokat. Jag hade färre rättigheter än en anka.

Daniel Garrawan, från Amnestys internationella sekretariat, som leder seminariet konstaterar att det skapats ett klimat där terrorhot används som argument för att rättfärdiga brott mot individers mänskliga rättigheter.

  • Regeringarnas retorik går ut på att mänskliga rättigheter måste sättas i andra hand när det gäller att motarbeta terrorism. På så vis motiverar man sina övertramp.

Murat Kurnaz är nu 26 och har varit fri i två år. Han fick aldrig någon rättegång och har fortfarande inte fått någon upprättelse, varken från amerikanskt eller tyskt håll. Han berättar att den yngsta fången på Guantanamo var nio år gammal och den äldsta säger han var över hundra år.

  • Han såg dåligt och fick slag för att han inte klarade av att göra det han blev tillsagd. Ändå höll de honom fängslad som terrorist. Hur skulle han ha kunnat göra någonting?

Murat Kurnaz, Daniel Garrawan och Ingela Mårtensson.

Murat Kurnaz tror inte att det finns någon verklig misstanke från amerikanskt håll om att fångarna skulle vara skyldiga utan menar att USA köpte oskyldiga människor i Pakistan och Afghanistan för att kunna peka ut dem som syndabockar efter dåden elfte september 2001.

Sedan USA påbörjade kriget mot terrorismen har flera internationella instanser gjort bekämpandet av terrorism till en prioriterad fråga. Ben Haines, som deltar i seminariet, konstaterar att elfte september i sig inte förändrade världen. Det är regeringarnas reaktion på elfte september som gör det. Både EU och Nato har skrivit in bekämpande av terrorism som en av sina huvuduppgifter. EU:s ramlag för bekämpande av terrorism omfattar alla medlemsländer, men många länder, där ibland Sverige, har också en nationell strategi mot terrorism.

Ingela Mårtensson från WILPF (Womens international league for peace and freedom, den internationella organisation där svenska Internationella Kvinnoförbundet för fred och frihet är medlem) som också deltar i seminariet konstaterar att den svenska strategin särskilt pekar ut muslimer, även om det i praktiken inte finns belägg för att islamsk fundamentalism skulle utgöra ett särskilt stort hot mot den svenska staten.

Dan Haines beskriver hur den brittiska lagstiftningen kriminaliserar handlingar som skulle kunna betraktas som ganska triviala. Glorifiering av terrorism kan leda till upp till sju års fängelse och bärande av symboler som kan kopplas till terrorism är olagligt.

  • Man skulle kunna få fem års fängelse för att man har på sig en t-tröja för Hamas, säger han och kan nästan inte hålla sig för skratt.

Dan Haines och Murat Kurnaz.

Det finns ingen generell definition av begreppet terrorism. Olika institutioner har egna definitioner Ingela Mårtensson poängterar att det är anmärkningsvärt att man, när det gäller EU:s definition, inte behöver utföra en våldsam handling för att klassas som terrorist.

  • Den som på något sätt stödjer eller finansierar någonting som kan kopplas till terrorism är också terrorist.

Hon menar att innebörden i begreppet har vidgats och jämför med hur USA lyckades bredda definitionen av självförsvar för att rättfärdiga ett angrepp mot Afghanistan. Dan Haines fyller i och beskriver hur EU:s terroristdefinition målar ut vissa grupper som ett hot, men bortser från andra. Bland kategorierna över olika typer av terrorism finns till exempel ”left wing terrorism”, men det finns ingenting som kallas ”right wing terrorism”.

När panelen börjar diskutera strategier för framtiden lyfter Ingela Mårtensson fram vikten i att föra en diskussion kring vad begreppet säkerhet egentligen innebär och var vi har de verkliga hoten. För de flesta människor utgör vattenbristen ett betydligt större hot mot säkerheten än terrorism. Hon pekar också på betydelsen av informationsutbyte och kommunikation. Som exempel hänvisar hon till hur motståndet mot FRA-lagen växte fram via bloggar på internet. Hon berättar uppmuntrande om den svenska allmänhetens motstånd mot lagen:

  • Det kommer till nya lagar för att skydda oss mot terrorism, men reaktionerna mot FRA visar att allmänheten inte vill ha ett samhälle där storebror ser dig.

Text och bild: Lisa Olofsson

Läs mer:

_Amnesty Press på ESF_

Teaterpjäs ska fria Dawit Isaak (20 september)

Amnesty på European Social Forum (19 september)

Europeiskt Socialt Forum har kommit till Malmö (Om invigningen 17 september)

Amnesty-information:

Amnesty på ESF (Information från Amnesty)

Läs också:

Svåra år för de mänskliga rättigheterna (11 september)

reportage | 2008-09-21