Våldtäkt: Hård Amnestykritik mot rättsväsendet
reportage | 2008-09-16 |
Som ett led i Amnestys arbete med kampanjen Stoppa våldet mot kvinnor som inleddes 2004_, publicerades på tisdagen en rapport som berör våldtäkt och mänskliga rättigheter. Rapporten har fått namnet _Fallet Nedlagt, vilket syftar till den låga andel av antalet anmälda våldtäkter som leder till åtal. Den svenska rapporten ingår i den engelskspråkiga rapporten Case Closed – Rape and human rights in the Nordic countries, som behandlar brister i lag och praxis vad gäller våldtäkt i de nordiska länderna.
Svenska Amnestys generalsekreterare Lise Bergh framhåller att sexuellt våld mot kvinnor är en allvarlig och vanligt förekommande kränkning av de mänskliga rättigheterna, där förövarna ofta går fria.
- Den här typen av brott måste utredas effektivare för att förövare ska kunna ställas inför rätta och bestraffas. Ett genomgående drag i alla fyra länder är att flertalet våldtäktsanmälningar läggs ner, vilket äventyrar rättstryggheten för de utsatta offren, sade Lise Bergh vid en pressträff på tisdagen.
Generalsekreterare Lise Bergh.
Katarina Bergehed, ansvarig för utredningen, påpekar att en rad avgränsningar har gjorts. Rapporten är begränsad till att beröra våldtäkt mot kvinnor och flickor över 15 år. Avgränsningen har varit nödvändig, även om en rad former av våldtäkter därmed har fallit utanför ramen för utredningen. Rapporten tar avstamp i folkrätten och principen om alla människors lika värde. Det är en mänsklig rättighet att inte bli diskriminerad på grund av sitt kön. En rättighet som enligt Amnesty ständigt kränks och är en stor människorättskandal i vår tid.
Fokus för rapporten ligger på själva rättsprocessen. Hur domstolar sedan dömer har Katarina Bergehed inte gått närmare in på. Under 2007 polisanmäldes över 3 500 våldtäkter mot flickor och kvinnor över 15 år, av dessa prövades knappt tolv procent i domstol. Dessutom belyser rapporten att det finns ett stort mörkertal vad gäller utförda våldtäkter. Enligt Brottsförebyggande rådets utredning, Nationella Trygghetsundersökningen, uppskattas att omkring 30 000 våldtäkter kan ha begåtts under 2006. Samma år anmäldes 3 000 våldtäkter.
Rapporten lyfter fram att en viktig grundbult i en rättsstat är att rättssäkerheten och rättstryggheten upprätthålls. Staten har ett avgörande ansvar att tillgodose såväl den brottsmisstänktes som brottsoffrets lika rätt inför lagen.
- Förvånansvärt lite, nästintill ingen, granskning av kvaliteten i rättsväsendets hantering av den här typen av fall genomförs. Dessutom finns det begränsad forskning inom inom området, påpekar Katarina Bergehed i sin presentation.
Katarina Bergehed under sin presentation på presseminariet.
Amnesty menar att det finns allvarliga brister i rättsväsendets hantering. Det finns en rad områden som måste förbättras. Bland annat måste man bli bättre på att samla in och säkra bevis, förhören med misstänkta gärningsmän och brottsoffer måste utvecklas, personer som i sin yrkesroll kommer i kontakt med de här fallen bör ha relevant kunskap och kompetens samt att samverkan mellan berörda myndigheter måste bli bättre. En konsekvens som kommer av dessa brister är att många förövare i praktiken åtnjuter straffrihet, vilket Amnesty ser som mycket allvarligt.
Rapporten behandlar ett fenomen som på svenska kallas ”bortgallringsprocessen”. Man tar fasta på det faktum att många våldtäktsärenden inte kommer vidare i rättssystemet, eftersom de läggs ner i olika stadier av rättsprocessen. Dessutom kan man se att fall som berör vissa kategorier av kvinnor systematiskt gallras bort. Unga kvinnor som varit berusade vid brottstillfället har exempelvis liten chans att få upprättelse. Andra grupper som oftast finner sina förundersökningar nerlagda är kvinnor med sociala problem, prostituerade, missbrukare samt kvinnor med sitt ursprung från Östeuropa och Asien. Det är akut att se över vilka grupper som saknar rättsordningens skydd, anser Amnesty.
Amnesty rekommenderar att en oberoende granskningskommission tillsätts. Genomgående analys och granskning behövs i allra högsta grad för att komma tillrätta med de här brotten. Situationen bör ses över runt om i landet för att försäkra att det håller en jämn kvalitet.
Utöver det kommer Amnesty med rekommendationer vad gäller stöd och hjälp till brottsoffer samt rekommendationer angående det politiska ledarskapet. Vad gäller stödet till brottsoffren så är det avgörande att det ställs högre krav på målsägandebiträdenas kunskap och kompetens. Långsiktig och professionell hjälp ska finnas att tillgå för alla brottsoffer, det oavsett privatekonomi. Dessutom bör det finnas fler särskilda mottagningar för våldtäktsoffer. Idag finns endast två stycken, i Stockholm och Uppsala, vilket Amnesty bedömer vara alltför få.
Vad gäller det politiska ledarskapet menar Amnesty att det förebyggande arbetet är kraftigt eftersatt. Ett helhetsgrepp behöver tas, där situationen uppmärksammas, diskuteras och sätts i fokus. I skolan kan en grund läggas vad gäller attityder till sexuell integritet och sexualbrott.
- Det finns redan idag bra material från Brå att använda sig av, problemet är att det inte har spridits, säger Katarina Bergehed.
Amnesty vill också se en ny lagstiftning när det gäller sexualbrott som bygger på ”genuint och frivillig samtycke”. Den nuvarande svenska lagstiftningen bygger på att sexuella handlingar där våld eller hot om våld används är kriminaliserade liksom om offret är försatt i hjälplöst tillstånd.
Text: Emma Mossberg
Foto: Evelina Franzén
reportage | 2008-09-16 |