ALMEDALEN2017: Rättssäkerhet och asylärenden – många frågetecken

Asylprocessen kommer aldrig att bli rättssäker i ordets egentliga bemärkelse. Det sade advokaten Viktor Banke under ett seminarium i Almedalen på onsdagen.

Viktor Banke var pessimistisk om rättssäkerheten vid asylprocesser. Foto: Jennie Aquilonius

Viktor Banke ber om en flaska vatten. Solen gassar, men advokaten vägrar ta av sig kavajen. Han står på ett podium vid hamnen i Visby, med en polispiket bakom sig, och en restaurang fulltapetserad av Sverigedemokraternas logga en bit framför. Här håller nätverket Vi står inte ut! ett seminarium på temat Det ensamkommande barnet i asyl – när rättssäkerheten slogs ut.

Viktor Banke jobbar bland annat med asylrätt och har nyligen kommit ut med boken Andrum, som handlar om de människor som flytt hit och omsvängningen i den svenska migrationspolitiken. Under år 2015 sökte över 35 000 ensamkommande barn, alltså barn utan vårdnadshavare, asyl i Sverige.

– Då föddes något som senare blev känt som en betydande rättsosäkerhet, eller, jag tycker nog inte att det är känt som en betydande rättsosäkerhet, men jag vet att många av er tycker det, säger Viktor Banke.

Men det finns problem, menar han. I brottmål kan det till exempel finnas chattloggar, DNA-tester eller andra former av teknisk bevisning, vittnen och avlyssning. När det gäller asylrätten möter beslutsfattaren en person som hen ofta inte vet vem det är. Det går till exempel inte alltid att säkert säga från vilken sida om en gräns vederbörande kommer från, om det till exempel är Etiopien eller Eritrea.

– Som beslutsfattare har du ofta ingen aning om vad som har hänt den här personen, och du kan inte heller kolla upp det. Utifrån det här ska beslutsfattaren försöka lista ut vad personen kan komma att vara med om i framtiden, i en helt annan del av världen. Det gör att vi aldrig kommer att nå rättssäkerhet såsom vi pratar om rättssäkerhet i mål om tvångsvård eller brott, säger Viktor Banke.

Andra problem ur rättssäkerhetssynpunkt, menar han, är de långa väntetiderna, att ensamkommande och många gode män saknar kunskap om flyktinggrunderna samt att många ensamkommande inte träffar sitt offentliga biträde medan de väntar på asylutredningen.

– Om du till exempel inte är troende är det bra att visa det för Migrationsverket. Då är det inte bra om du först tre dagar innan asylutredningen, när du träffar det offentliga biträdet, förstår att du behöver kunna visa det.

Nätverket Vi står inte ut! har kritiserat de åldersbedömningar som görs av ensamkommande barn och unga. Det kan vara svårare att få uppehållstillstånd för den som är över 18 år, eftersom Sverige inte utvisar barn om det inte finns ett ordnat mottagande, till exempel föräldrar som kan ta emot.

Bedömningarna gjordes tidigare av Migrationsverket, och fick kritik, bland annat i en intern rapport. Under våren har ett nytt system kommit på plats där Rättsmedicinalverket sköter åldersbedömningarna.

– Jag hade önskat att systemet var mer vetenskapligt beprövat, att man hade testat det i praktiken några gånger innan det sjösattes. Men regeringen krävde skyndsamhet av Rättsmedicinalverket, säger Viktor Banke.

Viktor Banke och Kinna Skoglund, talesperson för ”Vi står inte ut!” Foto: Jennie Aquilonius

Han tycker att det är svårt att säga om åldersprövningarna är rättssäkra. På ett sätt, menar han, kommer det aldrig att bli rättssäkert eftersom det finns så många osäkerhetsmoment: det finns ingen relevant jämförelsedata då det saknas folkbokföring från de aktuella länderna.
Problemet, menar han, är att bevisbördan är placerad på den som söker asyl.

– Så länge den är placerad hos den sökande faller eventuella brister tillbaka på den unga. Det faller tillbaka på ett sätt som kan avgöra den här människans liv. Det är naturligtvis ingen som är nöjd med den ordningen.

Kinna Skoglund, talesperson för Vi står inte ut, kommer upp på podiet. Hon anser att det finns ett rättsosäkerhetsproblem i bristen på barnutredare.

– Det är annorlunda att utreda barn jämfört med vuxna, du behöver en helt annan kompetens, säger hon.

Migrationsverkets rättschef, Fredrik Beijer, sade i ett pressmeddelande i mars att verket har särskilda asylenheter för barnärenden med medarbetare som har barnkompetens. Men de räcker inte till, och för att handläggningstiderna inte ska bli orimligt långa måste även andra asylenheter handlägga barnärenden.

På podiet i Almedalen menar Kinna Skoglund att det också finns problem med att alla handläggare jobbar med ärenden från alla länder.
 – För att kunna handlägga till exempel Somalia, som jag har kunskap om, behövs det specifika kunskaper. Klansamhället är komplicerat och du måste vara påläst, säger hon.

Daniel Carnestedt, ordförande i Refugees welcome Stockholm, juristen Viktor Banke och moderatorn Anders Göransson. Foto: Jennie Aquilonius

Daniel Carnestedt, ordförande för Refugees welcome Stockholm, tycker att det största rättssäkerhetsproblemet är att offentliga biträden inte alltid tar ensamkommandes ärenden på tillräckligt stort allvar. Migrationsrätten är ett svårt område som kräver djupgående sakkunskap om många länder och förmåga att arbeta med ofullständiga underlag.

– Att personer tar på sig sådana ärenden när man egentligen inte vill det, eller tar dem för att fylla ut schemat, det är ett jätteproblem. Jag har hört från ungdomar om offentliga biträden som har missat saker som är uppenbara för den som sitter med det här varje dag.

Daniel Carnestedt har också mött ungdomar med erfarenhet av offentliga biträden som inte känner till landinformation, som hur läget är i en viss provins vid ett visst tillfälle, något de också sällan får betalt för att ta reda på.

Juristen och författaren Viktor Banke. Foto: Jennie Aquilonius

Viktor Banke avslutar med att säga att situationen i Afghanistan i dag gör det omöjligt för den afghanska regeringen att uppfylla det återvändandeavtal som Sverige tecknat med landet – som anger att hänsyn ska tas till förhållandena i landet och till betydelsen av ett tryggt och värdigt återvändande.

– Sammantaget kan man inte, tycker jag, utvisa människor på formella grunder till Afghanistan i dag, säger han.

Jennie Aquilonius
[email protected]

Vi står inte ut – men vi slutar aldrig kämpa
Nätverket består av drygt 10 000 yrkesverksamma som på olika sätt jobbar med ensamkommande barn och ungdomar. Det kräver bland annat amnesti för alla ensamkommande barn och unga som varit i Sverige längre än ett år.

Läs mer om Afghanistan från Amnesty Press

Hekmatyar är tillbaka i Afghanistan (22 juni 2017 också i nummer 2/2017)

Amnesty Press på Almedalen2017

ALMEDALEN2017: ”Tiggeriförbud kan vara en inskränkning av yttrandefriheten” (9 juli 2017)

ALMEDALEN2017: ”Styr migrationen med hopp – inte murar” (8 juli 2017)

ALMEDALEN2017: ”Det är skitläskigt, men jag gör det ändå” – kärlek var motbudskapet när nazisterna kom till Visby (7 juli 2017)

ALMEDALEN2017: Mens hindrar flickor från att gå i skolan och är en facklig fråga (7 juli 2017)

ALMEDALEN2017: ”IS fall kan förstärka de etniska motsättningarna” (6 juli 2017)

ALMEDALEN2017: Mänskliga rättigheter – i fara även i Sverige? (5 juli 2017)

ALMEDALEN2017: ”Det finns ingen plan” (4 juli 2017)

ALMEDALEN2017: Risk för fortsatt vapenexport till diktaturer trots nytt förslag (4 juli 2017)

ALMEDALEN2017: Mänskliga rättigheter på export – går det ihop med företagens affärer? (4 juli 2017)