Ökad risk för krig mellan Ryssland och Georgien

reportage | 2008-06-25

Risken för krig mellan Ryssland och Georgien är nu större än någonsin tidigare, skriver International Crisis Group (ICG) i en rapport som publicerades den 5 juni 2008. ICG uppmanar parterna att avbryta de militära förberedelserna och kyla ner retoriken för att undvika krig i regionen. Konflikten handlar till stor del om den georgiska utbrytarrepubliken Abchasien. I förra veckan hölls hemliga samtal mellan Georgien och Abchasien i Sverige.

Den mångåriga konflikten i södra Kaukasien har eskalerat under våren. Georgien har anklagat Ryssland för att försöka annektera den georgiska utbrytarrepubliken Abchasien. Moskva i sin tur har gjort uttalanden om att Georgien hotar Abchasien med en militär attack och att Ryssland måste försvara sina medborgare i området vid en eventuell konflikt. Samtidigt upplevs Georgiens strävanden att bli medlem i NATO och dess västvänliga politik som ett hot av Ryssland.

Maria Persson-Löfgren, Sveriges Radios korrespondent i Moskva, tror dock inte att risken för krig är överhängande. Hon pekar bland annat på det faktum att Ryssland ska arrangera vinter-OS 2014 i Sotji som ligger endast några mil ifrån gränsen till Abchasien.

  • En väpnad konflikt i området skulle påverka Ryssland negativt. Ryssland är framför allt rädd för en bojkott av OS, säger hon.

Maria Persson-Löfgren, Sveriges Radios korrespondent i Moskva, säger att det inte ligger i Rysslands och Georgiens intressen att ett krig bryter ut.

Maria Persson-Löfgren medverkade vid ett seminarium om relationerna mellan Ryssland och Georgien som arrangerades av Svenska Helsingforskommittén den 18 juni. Hon besökte Georgien senast inför parlamentsvalet i mitten av maj. Då det gäller Georgien säger Maria Persson-Löfgren att inbördeskriget med Abchasien 1993 fortfarande är i färskt minne i landet och att hon därför tror att krig är något man vill undvika.

  • Det räcker ofta med att man visar bilder från kriget så backar människor. Det var ett mycket blodigt krig och spåren av det syns fortfarande i landet.

Abchasien bröt sig ut ur Georgien i samband med Sovjetunionens sönderfall och Georgiens självständighet 1991. Efter inbördeskriget 1993 har utbrytarrepubliken i praktiken varit självstyrande och deklarerade ensidigt sin självständighet 1999. Självständigheten har inte erkänts av något annat land.

Georgiska internflyktingar från Abchasien passerar en kontrollstation vid "gränsen" mellan Georgien och utbrytarrepubliken Abchasien.
Foto: R.Hackman/UNHCR

Ryssland har intressen i området, inte minst inför arrangemanget av vinter-OS 2014 i Sotji. Ryssland har gjort ekonomiska investeringar i det område i Abchasien som gränsar till Sotji och har även underlättat för invånare i Abchasien att söka ryskt medborgarskap. Enligt International Crisis Group (ICG) utnyttjar Ryssland sitt inflytande över utbrytarrepublikerna Abchasien och Sydossetien såväl i konflikten med Georgien som på ett större plan i förbindelserna med väst.

Relationerna mellan Ryssland och Georgien är inflammerade sedan många år tillbaka, men situationen tillspetsades i april i år då Ryssland deklarerade att man stärker de officiella relationerna med regeringarna i Abchasien och Sydossetien. Även om Ryssland länge har haft nära relationer till dessa områden så var det enligt ICG första gången man uttryckligen erkände en legalitet hos deras institutioner. Detta uttalande kom efter att NATO vid ett möte hade deklarerat att Georgien och Ukraina eventuellt kommer att få bli medlemmar i NATO. Efter det har olika incidenter och skarpa uttalanden följt på varandra.

I april sköts ett georgiskt obemannat spaningsplan över Abchasien ner och en FN-rapport har bekräftat att det var ett ryskt plan som sköt ner det, något som Ryssland har förnekat. Ryssland har i enlighet med internationella avtal fredsbevarande styrkor i Abchasien och i slutet av april meddelade man att antalet soldater i området utökas inom ramen för avtalet. Den 30 maj inledde Ryssland dessutom ytterligare en flyttning av soldater till Abchasien, enligt vissa uppgifter upp till 400 soldater, som enligt Ryssland var obeväpnade och skulle delta i vägarbete. Georgien kallade det en militär intervention och anklagade Ryssland för annektering.

De georgiska myndigheterna har gett Maria Persson-Löfgren filmer som de hävdar är bevis på att det pågår en rysk upprustning i Abchasien. Den här filmen visar enligt de georgiska myndigheterna armébilar.

Georgien har sedan meddelat att man vill att alla de ryska fredsbevarande soldaterna byts ut mot internationella oberoende styrkor. Rysslands svar till detta har varit att man inte har några planer på att dra tillbaka sina styrkor och att detta ytterligare skulle förstärka konflikten mellan Georgien och utbrytarrepublikerna.

ICG skriver i sin rapport att parterna troligtvis vill undvika krig, men pekar samtidigt på risken för att Ryssland oavsiktligt går för långt och provocerar fram en snabb reaktion från Georgien. Enligt ryska och georgiska medier har både Ryssland och Georgien under den senaste veckan hävdat att militära aktioner i nuläget inte är aktuella. Samtidigt varnar de för vad de ser som provokationer från motparten. Georgien grep i förra veckan ryska fredsbevarande soldater vid gränsen till Abchasien, anklagade för att transportera vapen utan giltig dokumentation. Soldaterna har släppts igen, men incidenten har inte setts med blida ögon av Ryssland.

Maria Persson-Löfgren menar att den senaste tidens händelser å andra sidan också kan leda till något gott. Den långvariga konflikten kräver en lösning och nu har den tydliggjorts även för omvärlden.

En georgisk internflykting från Gali i Abchasien ser på sitt hem från den georgiska sidan av gränsen, nära Zugdidi. Foto: R.Hackman/UNHCR

En grupp som befunnit sig i en mycket svår situation ända sedan inbördeskriget är etniska georgier från Abchasien som flydde till Georgien. Det finns fortfarande cirka 250 000 människor som lever som internflyktingar i landet.

  • Flyktingarna skall enligt internationella avtal antingen få kompensation eller ha rätt att återvända, säger Maria Persson-Löfgren.

Hennes intryck är att Georgien använder dessa flyktingar som gisslan och att landet inte gör några större ansträngningar för att integrera dem i samhället.

Den svenska organisationen Kvinna till Kvinna finns på plats i Georgien och arbetar för att förbättra förhållandena för internflyktingarna. Christine Bender som är samordnare för organisationens arbete i södra Kaukasien har samma uppfattning som Maria Persson-Löfgren.

  • Situationen för flyktingarna ser likadan ut nu som den har gjort hela tiden. De är fattiga, bor i gamla hus utan fönster, ofta utan el och vatten, de trängs på en liten yta, har svårt att få jobb och det finns problem med alkoholism och depressioner. De enda som gör något för dem är frivilligorganisationerna, säger Christine Bender.

Hon påpekar samtidigt att internflyktingarna gärna skulle återvända till sina hemtrakter, och att Georgien är ett mycket fattigt land där arbetslösheten är hög.

ICG rapporterar att en synnerligen utsatt grupp är de 45 000 till 65 000 etniska georgier som har återvänt till Galidistriktet i Abchasien. Dessa är enligt ICG utsatta för kränkningar från båda sidor. Förutom att flyktingar som återvänder ofta trakasseras och hotas i Abchasien så utsätts de också för påtryckningar från vissa myndigheter i Georgien och av pro-georgiska Abchasiska myndigheter i exil. Flera personer har till exempel rapporterat om att de hotats med ”försvinnanden”, och i en del fall har hoten också förverkligats.

Georgiska internflyktingar från Abchasien stiger på bussen för att åka över gränsen mellan Georgien och Abchasien. De åker till Abchasien över dagen för att jobba på sina jordbruk och i sina företag och återvänder på kvällen till sina tillfälliga boenden i och kring Zugdidi i Georgien. Foto: R.Hackman/UNHCR

ICG uppmanar i sin rapport EU att utöka sitt politiska engagemang i konflikten och att försöka förändra ramarna för förhandling så att de inkluderar EU:s närvaro.

EU:s utrikespolitiska chef Javier Solana har erbjudit EU:s hjälp med att medla mellan länderna, men erbjudandet avböjdes omedelbart av Ryssland som klargjorde att Ryssland och Georgien är kapabla att själva lösa konflikten.

Enligt det georgiska nyhetsmediet Civil Georgia fördes dock hemliga samtal mellan georgiska och abchasiska representanter i Sverige den 15 - 17 juni. En anonym georgisk regeringskälla uppgav till Civil Georgia att samtalen genomfördes på initiativ av EU, i synnerhet Sverige. Enligt källan gav samtalen inte upphov till några konkreta resultat, men var ändå ”nyttiga”.

Samma källa berättade för Civil Georgia att det fanns en överenskommelse om att samtalen i Sverige inte skulle offentliggöras. Nyheten kom ändå ut i ett pressmeddelande om ett möte mellan Javier Solana och Georgiens president Mikhail Saakashvili i Bryssel den 19 juni, rapporterar Civil Georgia. I pressmeddelandet som sändes till Civil Georgia stod det att Solana välkomnar de direkta samtalen i Sverige mellan georgiska myndigheter och representanter för Abchasien och att han understryker vikten av att ha en direkt dialog mellan Tbilisi och Sukhumi. I ett pressmeddelande om Solanas och Saakashvilis möte på Europeiska rådets hemsida nämns däremot inte mötet i Sverige överhuvudtaget.

Text: Johanna Smulter, praktikant Amnesty Press och media
Bild: Nina Eneroth, praktikant Amnesty Press och media

Läs mer:

ICG:s rapport om konflikten mellan Georgien och Ryssland

Kvinna till Kvinna om situationen i Georgien

reportage | 2008-06-25