Folkomröstning i Kroatien: Ja eller nej till att bara heteropar ska få gifta sig

På söndag den 1 december röstar kroaterna i en folkomröstning för eller emot om äktenskap ska vara reserverat för heterosexuella par. Initiativtagare är ”I familjens namn”, en rörelse med starka kopplingar till katolska kyrkan och den högerkonservativa oppositionen. Amnesty Press rapporterar från Zagreb.

"Det är inte bara en folkomröstning om äktenskap, det handlar om vilket slags Kroatien vi vill ha", sade nej-kampanjen på presskonferensen i Zagrebs centrum. Foto: Christina Wassholm

Frågan som kroaterna ska ta ställning till lyder: ”Är du för att det i grundlagen införs en bestämmelse om att äktenskapet är en livslång förening mellan man och kvinna?”
Inte ens de mest hängivna aktivisterna på nej-sidan tror på en seger i folkomröstningen på söndag. De som står bakom initiativet har alla fördelar – en extremt välutvecklad infrastruktur, inte minst tack vare katolska kyrkans stöd och pengar och tryggheten i att veta att deras åsikter anses mindre kontroversiella än motståndarsidans.

Cvjetni Trg, Blomstertorget, i centrala Zagreb en regnig dag i november. Kampanjen ”Glasaj protiv”, rösta emot, lanseras. Ett tjugotal aktivister bär t-tröjor med kampanjens slogan och skyltar som säger ”Det är bara du som avgör vem som är din familj” och ”Det är mänskligt att vara emot”. Några kända kroatiska profiler – regissörer, skådespelare, journalister – är också på plats och berättar sina skäl för att rösta mot. Mediauppbådet är stort.

Sångaren Mile Kekin är en av de kroatiska kändisar som stödjer nej-sidan. Här möter han pressen vid lanseringen av deras kampanj. Foto: Christina Wassholm

– Vi riktar kampanjen mot unga, kvinnor och pensionärer, har Ivan Novosel från Zagreb Pride berättat för Amnesty Press dagen innan. Idén är att varna för vilken grupp som kommer att diskrimineras härnäst om det här förslaget går igenom.

Nej-sidan har stöd från regeringen. Utrikesministern och vice statsminister Vesna Pusic uttrycker sig nästan identiskt med Ivan Novosel:
– Det här är en nyckelfråga. Det är viktigt att medborgarna deltar i folkomröstningen och att de röstar mot diskriminering. Om vi idag tillåter diskriminering av en grupp, oavsett vad man har för åsikt om den gruppen, kan vi vara säkra på att vi själva kommer att stå på dagordningen nästa gång. För var och en av oss tillhör en minoritet enligt något kriterium, säger hon.

Vesna Pusic, Kroatiens utrikes- och vice statsminister, vill inte att man ska kunna folkomrösta om grundläggande mänskliga rättigheter. Foto: Christina Wassholm

Ivan Novosel tvivlar inte på att det här bara är första steget i en kampanj från värdekonservativa krafter i Kroatien.
– De skulle vilja angripa aborträtten, men den har vi ärvt från Jugoslavientiden och är inte något som folk skulle ge upp så lätt, säger han.

Ladislav Ilcic från initiativet ”I familjens namn” säger till Radio Free Europe att de företräder en majoritet av kroaterna, vars värderingar ignoreras av landets politiska elit.
– Det handlar om grundläggande värderingar om äktenskap och familj. Det är viktigt att vårt lands grundlag avspeglar de värderingarna, säger han.

Kroatien blev medlem i EU den 1 juli i år. Ivan Novosel tror inte att tidpunkten för folkomröstningen är en slump:
– Vi som jobbar med människorättsfrågor har sagt till varandra, ”när vi väl är med i EU kan vi inte göra någonting.” EU-kommissionen granskar inte frågor om mänskliga rättigheter längre, inte som de gjorde när vi fortfarande befann oss i integrationsprocessen. Man måste se hbtq-rörelsens framgångar i ljuset av Kroatiens närmande till EU. Politikerna var tvungna att vara väldigt noga med vad de sade i offentligheten. Nu blir de inte granskade på samma sätt längre, säger Ivan Novosel.

– Vi är lilla, fattiga David som möter Goliat, säger Ivan Novosel från Zagreb Pride. Foto: Christina Wassholm

Vesna Pusic håller inte med:
– Det här är inte EU-politik, det är inrikespolitik. Det är snarare något som vi kan se överallt i världen, när du har liberala krafter vid makten. Den nuvarande oppositionen protesterar nu mot saker som de var med och beslutade om när de satt vid makten, säger hon.

Kroatien är ett land där traditionella värderingar och nationalism krockar med en EU-anpassad lagstiftning och ett relativt framgångsrikt civilsamhälle som har lyckats driva mänskliga rättighetsfrågor starkt. Parallellt med initiativet till folkomröstning har regeringen presenterat ett förslag på en lag för registrering av partnerskap för samkönade par. Går den igenom blir den lagen den mest moderna i sitt slag i Europa.
Och på Zagreb Pride i somras tredubblades antalet deltagare, från 5 000 till 15 000 personer. Det var en direkt reaktion på initiativet till folkomröstningen. Det finns ett visst folkligt stöd för hbtq-rörelsen, även om det fortfarande är litet i jämförelse med ja-sidan.

– Vi möter en motståndare som har infrastruktur, pengar och kyrkans stöd. Vi är en koalition av små organisationer och individer, vi är lilla, fattiga David som möter Goliat, säger Ivan Novosel.
Han betonar att vad som händer med hbtq-rörelsen i Kroatien kommer att påverka de andra länderna i regionen. Kroatien har haft en ledande position i regionen, och hbtq-aktivister i grannländerna ser ofta till Kroatien för att se vad som är framgångsrika strategier.

– Vår styrka är att vår kampanj är inkluderande och att vi inte propagerar emot någon, säger Korana Radoman från nej-sidan. Foto: Christina Wassholm

På Blomstertorget säger Korana Radoman, en av talespersonerna för nej-kampanjen, att den verkliga frågan på söndag inte handlar om äktenskap.
– Folkomröstningen är en manipulation av ett demokratiskt verktyg - där vissa medborgare vill begränsa andra medborgares rättigheter, säger hon.

Vesna Pusic är också bekymrad över hur folkomröstningar ser ut att ta över den vanliga demokratiska processen. Just nu pågår nämligen också insamlandet av underskrifter för att få till stånd en folkomröstning så att städer som Vukovar i östra Slavonien ska slippa ha skyltar med det serbiska kyrilliska alfabetet jämsides med det latinska alfabetet.
– Jag ser hur vissa krafter i samhället försöker flytta fram sina positioner genom att mobilisera gräsrötter, istället för att använda parlamentet och allmänna val. Det avslöjar svagheter i vår grundlag, säger Vesna Pusic.

Alternativa filmfestivalen Vox Feminae visar sitt stöd för nej-sidan ovanför entrén till Kino Europa. Foto: Christina Wassholm

Inför folkomröstningen om Kroatiens EU-medlemskap var ja-sidan nervös för att inte tillräckligt många skulle rösta och att resultatet därmed skulle bli ogiltigt. Därför tog man bort regeln om att minst 50 procent av väljarna måste delta för att en folkomröstning ska vara giltig. Regeringen har nu tagit ett initiativ för en grundlagsändring så att vissa frågor ska exkluderas från möjligheten att beslutas om via folkomröstning. Det gäller i synnerhet sådana som handlar om minoritetsrättigheter.
För nej-kampanjen är det viktigaste alltså att mobilisera folk att faktiskt gå och rösta på söndag. En del av kampanjen handlar om att förklara varför bojkott inte är ett alternativ – folkomröstningen kommer att vara giltig oavsett hur få människor det är som deltar.

Christina Wassholm

Bakgrund Kroatien

Kroatiens regering består av en koalition av Socialdemokrater (SDP) och Kroatiens folkparti – liberaldemokraterna (HNS), med stöd av Istriens demokratiska församling (IDS).
Det största oppositionspartiet är HDZ, Kroatiens Demokratiska Union, ett högerkonservativt parti som ledde den föregående regeringen fram till valet 2011. HDZ satt även vid makten på 1990-talet och partiledaren då var Franjo Tudjman, det självständiga Kroatiens första president. HDZ stödjer ja-sidan i folkomröstningen.

Kroatiens minoritetslag säger att kommuner där en minoritetsgrupp utgör minst 30 procent av befolkningen måste använda också minoritetsgruppens språk och alfabet på officiella skyltar. Detta har orsakat stora protester i staden Vukovar i östra Kroatien, där kroatiska aktivister vägrar gå med på att skyltar med det serbiska kyrilliska alfabetet sätts upp.
I Vukovar utkämpades hösten 1991 hårda strider som slutade med att serbiska separatister med stöd av jugoslaviska armén och serbiska friskaror intog staden efter flera månaders belägring. Icke-serber fördrevs och en massaker på civila kroater begicks när stadens sjukhus tömdes. Vukovar förblev under serbisk kontroll fram till fredsavtalet i Erdut 1995. FN fortsatte att administrera området fram till 1998. Idag bor åter både serber och kroater i Vukovar men till stor del lever grupperna åtskilda.

Läs mer

Rickard Swartz i DN om utvecklingen i Ungern och Kroatien (23 november)

Det våras för Pride i Kroatien (Amnesty Press 18 juni)