Rysslandsdagarna: ”Vår huvudkonkurrent var väljarnas apati”

Apatin bland ryska väljare, förtryck av krimtatarer och situationen i Ramzan Kadyrovs Tjetjenien. Det är några av de ämnen som avhandlades under Östgruppens Rysslandsdagar i Stockholm i oktober.

reportage | 2016-10-27
Av: Vera Häggblom
Även publicerad i AmnestyPress #4/2016
 Efter valet i september har Putins Enade Ryssland 343 mandat. Kommunistpartiet har 42 mandat och högerextrema Liberaldemokraterna 39 mandat.

Efter valet i september har Putins Enade Ryssland 343 mandat. Kommunistpartiet har 42 mandat och högerextrema Liberaldemokraterna 39 mandat. Foto: FOTOBANK.ER/Wikipedia

Den 18 september hölls val till det ryska parlamentet, statsduman. Som väntat blev den ryske presidenten Vladimir Putins Enade Ryssland överlägset största parti, och knep hela 343 av 450 mandat. Därmed kan Enade Ryssland nu göra ändringar i grundlagen utan stöd av andra partier.

Valdeltagandet var dock väldigt lågt och hamnade på endast 48 procent. I det förra valet 2011, efter vilket tiotusentals moskoviter slöt upp på gatorna för att protestera mot valfusket, låg valdeltagandet på 60 procent.

– Vår huvudkonkurrent i det här valet var apatin hos väljarna och deras ovilja att gå och rösta. Då valdeltagandet i landets två största städer ligger runt 30 procent står det klart att folket inte litar på makten, säger Nikolaj Rybakov, vice ordförande för det liberala oppositionspartiet Jabloko under ett seminarium på Medelhavsmuséet i Stockholm.

Nikolaj Rybakov, vice ordförande för det liberala oppositionspartiet Jabloko, ser de ryska väljarnas apati som en av orsakerna till resultatet i valet till duman.

Nikolaj Rybakov, vice ordförande för det liberala oppositionspartiet Jabloko, ser de ryska väljarnas apati som en av orsakerna till resultatet i valet till duman. Foto: Anders Mattsson/ Östgruppen

Varken Jabloko eller något av de andra egentliga oppositionspartierna i Ryssland lyckades ta sig över femprocentspärren i dumavalet.

– Inför valet hörde vi många som ville rösta på oss, men vi lyckades inte få dem att gå till valurnorna. Så vad vi måste göra nu är att hitta fler väljare och övertyga dem att gå och rösta, för annars har vi ingen möjlighet att förändra landet, säger Nikolaj Rybakov.

Enligt Lilija Sjibanova, grundare till valövervakningsorganisationen Golos, förekom i vanlig ordning en hel del valfusk. Andrej Buzin, expert på den ryska vallagstiftningen, menar dock att det finns fler faktorer bakom valresultatet än brister i rösträkningen.

– Vi pratar för mycket om partier i Ryssland, de är bara ett skynke för den statliga administrationen. Det finns tre stora hinder för att man ska kunna ha rättvisa val i Ryssland idag: den vertikala maktstrukturen, avsaknaden av oberoende medier liksom av ett välfungerande partisystem och civilsamhälle, säger han.

En region som för första gången fick delta i dumavalet är Krim, som annekterades av Ryssland 2014. Den krimtatariska människorättsförsvararen Tamila Tasjeva är ordförande för organisationen SOS Crimea, och hon vittnar om en svår situation för den krimtatariska befolkningen efter annekteringen:

– Idag utsätts krimtatarer systematiskt för förföljelse. Vissa försvinner, andra åtalas på falska grunder och det sker massgripanden.

Den krimitatariska människorättsförsvararen Tamila Tasjeva, ordförande för Crimea SOS, vittnar om en svår situation för den krimtatariska befolkningen på Krim efter den ryska annekteringen.

Den krimitatariska människorättsförsvararen Tamila Tasjeva, ordförande för Crimea SOS, vittnar om en svår situation för den krimtatariska befolkningen på Krim efter den ryska annekteringen. Foto: Anders Mattsson/ Östgruppen

Som ett exempel nämner hon Reshat Ahmetov, som fördes bort från ett torg i Simferopol i mars 2014 när han protesterade mot annekteringen. Han hittades senare död, med kroppen märkt av tortyr.

– För närvarande har elva av de femton personer som försvunnit varit krimtatarer. Nio av dem har hittats döda. Inga fall har utretts ordentligt av myndigheterna och vi upplever att dessa försvinnanden används som ett sätt att få bort krimtatarerna från Krim, säger Tamila Tasjeva.

Krimtatarernas ledare Mustafa Dzjemilev är sedan 2014 portad från Krimhalvön och deras folkvalda organ, Medzjlis, har förbjudits av myndigheterna efter att ha anklagats för extremism. Tamila Tasjeva säger att tiotusentals krimtatarer redan har lämnat området på grund av den svåra situationen.

– Krimtatarerna upplevde en deportation redan 1944. Nu tvingas de inte bort med militära medel, men de känner sig ändå tvingade att lämna Krim.

Den ryska journalisten Anna Nemtsova har följt utvecklingen i Tjetjenien sedan 1999. Hon har själv intervjuat den tjetjenske ledaren Ramzan Kadyrov tre gånger. Till höger Carolina Vendil Pallin, Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Den ryska journalisten Anna Nemtsova har följt utvecklingen i Tjetjenien sedan 1999. Hon har själv intervjuat den tjetjenske ledaren Ramzan Kadyrov tre gånger. Till höger Carolina Vendil Pallin, Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Foto: Anders Mattsson/ Östgruppen

Den kända ryska journalisten Anna Nemtsova drar paralleller mellan dagens situation för krimtatarer och de tjetjenska livsöden hon har bevakat sedan 1999.

– Det låter precis som i Norra Kaukasus där människor ombads följa med till polisstationen och sedan inte kom tillbaka, säger hon.

Anna Nemtsovas journalistiska arbete i regionen har genomgått en viktig förändring under de senaste 17 åren. Då, i början av det andra Tjetjenienkriget, upplevde hon att såväl tjetjenska flyktingar som ryska soldater ville tala med henne om sina svåra upplevelser.

– Idag är situationen väldigt annorlunda och jag tänker efter både en och två gånger innan jag publicerar en persons namn. Det är farligt för oss journalister också, men vi vet vad vi ger oss in i. Framförallt har det blivit farligare för dem vi pratar med, säger hon.

Vladimir Putin och Ramzan Kadyrov har goda relationer.

Vladimir Putin och Ramzan Kadyrov har goda relationer. Foto: Kremlin.ru/Wikipedia

Den tjetjenske presidenten Ramzan Kadyrov fick Putins stöd för att ta kontroll över en orolig del av Ryssland. Situationen i Tjetjenien har också lugnat ned sig. Det Groznyj som låg i ruiner vid millennieskiftet är numera uppbyggt och längs med Putin Prospekt finns enligt Anna Nemtsova till och med ett hipstercentrum. Samtidigt håller Kadyrov delrepublikens invånare i skräck och tillåter ingen typ av kritik.

Anledningen till att Ramzan Kadyrov har tillåtits styra republiken med i princip fria händer ser Carolina Vendil Pallin, säkerhetspolitisk analytiker vid FOI, som att han dels har lyckats upprätthålla det relativa lugnet i delrepubliken som Putin var ute efter då han började ge sitt stöd till Kadyrov.

– Sedan används han också för att ingjuta skräck i den ryska oppositionen. Senast i januari i år publicerades en artikel där Kadyrov pratar om ”förrädarna” i oppositionen och säger att ”det finns bra psykiatriska sjukhus i Tjetjenien”. Det fina i kråksången är att Kreml kan säga att de inte har något med saken att göra. Så Kadyrovs agerande får konsekvenser inte bara i Tjetjenien utan i hela Ryssland, säger Carolina Vendil Pallin.

Det ryska parlamentsvalet stod på programmet under Rysslandsdagarna. Från vänster moderatorn Amanda Valentin (Silc), Andrej Buzin, Nikolaj Rybakov (Jabloko), Lilija Sjibanova (Golos) och Stanislav Andrejtjuk (Golos).

Det ryska parlamentsvalet stod på programmet under Rysslandsdagarna. Från vänster moderatorn Amanda Valentin (Silc), Andrej Buzin, Nikolaj Rybakov (Jabloko), Lilija Sjibanova (Golos) och Stanislav Andrejtjuk (Golos). Foto: Anders Mattsson/ Östgruppen

Den senaste tiden har röster hörts som säger att spänningarna har ökat mellan Kadyrovs privata styrkor, så kallade Kadyrovtsy, och den ryska federala säkerhetstjänsten, FSB, som ska ha tyckt att Kadyrovtsy fått lite väl lösa tyglar. Mellan Putin och Kadyrov verkar dock inga sådana spänningar finnas.

– Så länge som Putin sitter vid makten är Kadyrov hans man. Då jag intervjuade Ramzan Kadyrov förra året sade att han älskar Putin så mycket som en man kan älska en man, säger Anna Nemtsova.

Den tjetjenske ledarens stöd till Putin tycks alltså vara helhjärtat. Det visar inte minst utfallet i det senaste dumavalet, där Enade Ryssland enligt de officiella siffrorna fick 96,29 procent av rösterna i Tjetjenien och valdeltagandet låg på 94,9 procent i delrepubliken.

Vera Häggblom vera.haggblom@gmail.com

Läs mer om Östgruppen

 En anhängare till Enade Ryssland delar ut flygblad.

En anhängare till Enade Ryssland delar ut flygblad. Foto: R adept/Wikipedia

Läs också

Russia: A summary of Amnesty International's concerns in the Russian Federation (Amnesty International 19 oktober 2016)

Crimea: Ban on ethnic Crimean Tatar assembly aimed at snuffing out dissent (Amnesty International 13 april 2016)

Russia: Brazen assault on journalists and human rights defenders in North Caucasus illustrates official failures (Amnesty International 10 mars 2016)

Läs mer från Amnesty Press

Krimtatarernas ledare: ”Regimen är värre än under Stalintiden” (20 maj 2016)

Rysslandsdagarna: ”Kreml utnyttjar nationalism för att återskapa det ryska imperiet” (29 oktober 2015)

BOKMÄSSAN 2015: ”Putin gjorde en felbedömning när han annekterade Krim" (6 oktober 2015)

En underbar berättare – recension av Kalle Kniiviläs bok ”Krim tillhör oss” (Nummer 3/2015)

BOKMÄSSAN 2015: ”Den som vågar opponera sig blir uthängd som landsförrädare” - hårdare klimat i Ryssland (28 september 2015)

ÅRSMÖTET I UMEÅ: Den mörka utvecklingen i Ryssland och Kina (8 maj 2015)

Soldatmodern som vågade tala ut om ryska soldater i Ukraina (24 december 2014)

reportage | 2016-10-27
Av: Vera Häggblom
Även publicerad i AmnestyPress #4/2016