Non Grata i ett kallt Europa

Fotografen Åke Ericson har ägnat sex år åt att skildra en grupp i Europa som ofta behandlas som Non Grata – de icke önskade. Han har fotograferat romer i Sverige, Tjeckien, Frankrike, Kosovo, Hungern, Serbien, Rumänien, Schweiz, Spanien och Slovakien. Nu ställs bilderna ut på Fotografiska i Stockholm.

reportage | 2016-05-27
Av: Clara Lee Lundberg
Även publicerad i AmnestyPress #2/2016
På sluttningarna utanför Kosice i Slovakien bor romer i byar.

På sluttningarna utanför Kosice i Slovakien bor romer i byar. Foto: Åke Ericson

Åke Ericsons intention har främst varit att synliggöra den diskriminering och utsatthet som många av dem lever under, men också att visa andra sidor som sällan kommer fram i nyhetsrapporteringen om romers situation i Europa. Fotoprojektet har nu resulterat i en utställning som visas på Fotografiska i Stockholm mellan 26 maj och 28 augusti.

Samtidigt visas fotona på Gallery of Contemporary Art i Bulgarien huvudstad Sofia. Amnesty Press träffade fotografen dagen innan vernissagen.

Idén till fotoprojektet Non Grata fick fotografen Åke Ericson år 2009 när han var på semester i Breclav i södra Tjeckien med sin tjeckiska kollega och mentor Antonin Kratochvil.
De fick reda på att två romska släkter, som sedan flera generationer varit bosatta i ett bostads-område, skulle tvångsförflyttas eftersom ett stort shoppingcenter skulle byggas på samma plats.

I sex år har Åke Ericson arbetat med att skildra romer i Europa.

I sex år har Åke Ericson arbetat med att skildra romer i Europa. Foto: Johan Bergmark

– De tvingades flytta till en ladugård som stank av gödsel, utan tillgång till varmt vatten och värme. Det som hände var hemskt. Deras situation berörde mig så starkt att jag bestämde mig för att göra ett fotoprojekt som handlar just om det. Om romers livsvillkor och om den diskriminering de utsätts för, säger Åke.

Han beskriver hur det inledningsvis var svårt för honom som fotograf och icke-rom att få tillträde till de rum han ville fotografera. Det fanns en (ofta förståelig) misstänksamhet mot honom när han tog upp sin kamera.

– Det har varit en process i sig att bygga upp kontakter och få förtroendet att fota ibland väldigt intima situationer. En gång kom jag till en by i Transsylvanien sent på kvällen Det pågick en stor bröllopsfest och jag tog upp kameran direkt, vilket inte var så populärt. Det kan jag förstå, det hade varit en massa tv-team där och lovat guld och gröna skogar men de försvann så fort festen var över. Jag har inte lovat någon någonting, det enda jag har sagt är att jag ska göra mitt bästa för att föra ut deras talan, berätta om deras situation. Jag gav dem också tillgång till en hemsida där jag regelbundet lade upp bilder, så att de förstod att jag menade allvar.

Juraj Mizigor gör en baklängesvolt i ghettot Lunik IX i den slovakiska staden Kosice.

Juraj Mizigor gör en baklängesvolt i ghettot Lunik IX i den slovakiska staden Kosice. Foto: Åke Ericson

Åke säger att det är viktigt att förstå att även om romer som grupp utsätts för systematisk diskriminering i hela Europa så finns det stora skillnader mellan olika länder.

– Jag upplever att den romska befolkningen i Spanien är mer integrerad och mindre diskriminerad än i till exempel Ungern och Tjeckien. De har högre utbildningsgrad och är en del av det spanska samhället. Där är det även vanligare att romer gifter sig med icke-romer.

– I många östeuropeiska länder däremot lever många romer under ghettoliknande förhållanden. De är en extremt utsatt grupp som ingen vill kännas vid. Jag glömmer aldrig när Rumäniens socialminister Rovana Plumb var på Sverigebesök i januari förra året. Hon stod i Rosenbad och sade ordagrant: ”Vi har ingen diskriminering av den romska befolkningen i mitt land”. Det var så absurt, för samtidigt satt det romer från Rumänien i 15 minusgrader och tiggde på Stockholms gator!

I Ostrede i Mitrovica i norra Kosovo lever romska familjer i en miljö där blyhalterna innebär en hälsofara.

I Ostrede i Mitrovica i norra Kosovo lever romska familjer i en miljö där blyhalterna innebär en hälsofara. Foto: Åke Ericson

En annan del av projektet ”Non Grata” har också varit att visa upp sidor av romsk kultur som sällan skildras och som kan bidra till att skapa positiva bilder som bryter med stereotyper och klichéer. När jag frågar Åke vad han upplever som den viktigaste frågan för den romska befolkningen i Europa idag kommer svaret blixtsnabbt:

– Utbildning! Att romer får tillgång till skola och utbildning precis som alla andra. Det är bland annat genom utbildning som man blir medveten om sina rättigheter, det är ett sätt att ta sig ur isolering och fattigdom. Men det måste vara ömsesidigt, det finns ju romer som inte vill skicka sina barn till skolan. I Tjeckien finns en regel att barnen i romska familjer måste gå i skolan för att de ska få socialbidrag. Det tycker jag personligen är bra.

Clara Lee Lundberg
clara@labellamaffia.com

Läs mer om utställningen på Fotografiskas hemsida.

Romska familjer i Saint Denis, Frankrike, badar i floden.

Romska familjer i Saint Denis, Frankrike, badar i floden. Foto: Åke Ericson

Läs mer om romer från Amnesty Press
ALMEDALEN2015: Romers rättigheter väger lätt i EU (5 juli 2015)

MR-DAGARNA I UMEÅ: ”Varför har vi inte fått veta? Det här handlar ju också om Sveriges historia” (17 november 2014)

ALMEDALEN: Het debatt om Sveriges nationella minoriteter och svenska staten (7 juli 2014)

ALMEDALEN: ”Bomba era kommunpolitiker med frågor om vad som görs för romer” (2 juli 2014)

Romskt motstånd i anti­ziganismens Ungern (nr 1/2014)

MR-DAGARNA: ”Antiziganismen är så utbredd att de ser inte oss romer som tillräckligt värdiga att få våra rättigheter” (20 november 2013)

Romer tvångsvräks i tusental (nr 4/2013)

Angelina Dimiter Taikon – en romsk kvinna som rest sig (1 januari 2013)

Här lär sig minsta barn skilja på folk och folk - Amnesty Press reser till Šarišské Michaľany (nr 3/2012)

Tvångsvräkta till total isolering (nr 3/2012)

”Romer får ingen rättssäker asylprocess” (9 maj 2011)

reportage | 2016-05-27
Av: Clara Lee Lundberg
Även publicerad i AmnestyPress #2/2016