Maldiverna: Maktkamp i turistparadiset

I Maldiverna fortsätter den politiska krisen sedan den förre presidenten Mohamed Nasheed dömts för ”terrorism”. Regeringen anklagas för alltmer auktoritära metoder och mediernas frihet är hotad. Amnesty Press har besökt landet som är mest känt som ett turistparadis.

reportage | 2016-06-28
Av: Johan Augustin
Även publicerad i AmnestyPress #2/2016
Turism är Maldivernas viktigaste näring. Allt fler turister kommer nu från Kina.

Turism är Maldivernas viktigaste näring. Allt fler turister kommer nu från Kina. Foto: Johan Augustin

Atoller med kritvit korallsand och böljande palmer, omgärdade av korallrev med en myriad av färgrika fiskar och annat marint liv. Ett paradis i vykortsformat. Det är bilden som den maldiviska regeringen vill att omvärlden ska få av Maldiverna. De har lyckats: huvudnäringen är turism och över en miljon turister besöker årligen önationens lyxresorter i Indiska oceanen.

Det finns dock en annan sida som de styrande helst inte vill visa upp. Den finns i elitens högkvarter i huvudstaden Malé.

– Vi försöker förmå regeringen att respektera mänskliga rättigheter men det är svårt när yttrandefriheten kränks gång på gång, förklarar Ahmed Ameen, direktör på oberoende kommissionen för mänskliga rättigheter i Maldiverna.

Trots att landets konstitution tydligt inkluderar mänskliga rättigheter så glider landet allt längre bort från stadgan.

– Polisen stänger ner gatorna när det är demonstrationer och använder våld mot demonstranterna, fortsätter Ahmed Ameen.

Demonstrationer i Malé möts allt oftare av polis.

Demonstrationer i Malé möts allt oftare av polis. Foto: Johan Augustin

En bit från kommissionens kontorskomplex i Malé pågår en demonstration. En folkmassa bestående av hundratalet människor bär plakat med texter som ”Nej till korruption” och förbereder sig att gå i gemensam tropp på huvudgatan som skär genom Malé. Det är något som polisen tänker sätta stopp för.

– Vi vill framföra vårt missnöje mot regeringens politik men de tillåter inga demonstrationer, säger en kvinna med huvudduk och mörka solglasögon.

Kravallpoliserna, lika många som demonstranterna, bildar mänskliga sköldar och sätter upp barrikader på gatan som hindrar demonstranterna att ta sig vidare. Trots motgången för demonstranterna går dagens demonstration relativt lugnt till. Vid tidigare protester har det förekommit tårgas och massarresteringar, berättar deltagarna.

– Vi vill ha tillbaka Nasheed, fortsätter kvinnan.

Ex-presidenten Mohamed Nasheed stöds fortfarande av många maldivier.

Ex-presidenten Mohamed Nasheed stöds fortfarande av många maldivier. Foto: Johan Augustin

På huvudgatans husväggar sitter affischer av expresidenten Mohamed Nasheed, även kallad ”Maldivernas Mandela”, som förra året dömdes till 13 års fängelse för påstådda terroristbrott. Mohamed Nasheed är grundare av det sekulära oppositionspartiet Maldiviska demokratiska partiet, MDP, och fick i januari tillåtelse att lämna fängelset för att resa till London och behandla sina ryggbesvär mot att han återvänder när behandlingarna är klara.

Nuvarande presidenten Abdulla Yameen, som leder PPM, Maldivernas progressiva parti, har haft makten sedan november 2013. Hans halvbror Maumoon Abdul Gayoom satt som enväldig härskare i Maldiverna under 30 år fram till 2008. Då hölls val och Nasheed valdes till president genom en jordskredsseger i landets första fria demokratiska val.

Han blev känd som en förkämpe för mänskliga rättigheter och klimatfrågor och hade som politiskt mål att inrätta demokrati i önationen och det kom därför som en chock för många när Nasheed år 2012 tvingades avgå och senare dömdes för ”terrorism”. Anklagelsen handlade om att Nasheed låtit gripa en domare i högsta domstolen som han ansåg vara lierad med den tidigare presidenten Gayoom. Sedan Nasheeds avgång har Maldiverna dragits ner i en politisk kris där respekten för mänskliga rättigheter minskat och mediefriheten anses hotad.

President Abdulla Yameen.

President Abdulla Yameen. Foto: Johan Augustin

Samma kväll som demonstrationen genomförs livesänder den oberoende tv-kanalen Raajje TV ett samtal med inbjudna gäster om pressfrihet- och yttrandefrihet i landet. Många av tv-kanalens anställda har blivit mordhotade och misshandlade, redaktionen har blivit vandaliserad och regeringen har uttalat att man ska stänga ner Raajje TV efter att bland annat korruptionsanklagelser mot president Yameen förts fram i kanalen.

Med vid direktsändningen är kanalens chefredaktör Mohamed Junayd som säger att stora summor pengar strömmar in i Maldiverna genom saudiarabiska religiösa organisationer. Det startade vid återuppbyggnadsarbetet efter tsunamin 2004 då Maldivernas ekonomi drabbades hårt och landet var i behov av hjälp utifrån.

– Organisationerna säger att tsunamin var Guds straff och nu känner regeringen tacksamhetsskuld och upplever en press att bygga nya moskéer och renovera befintliga, berättar Mohamed Junayd.

Demonstranterna stoppas av kravallpolis.

Demonstranterna stoppas av kravallpolis. Foto: Johan Augustin

Raajje TV kan inte publicera material som är negativt till islam och måste vara försiktiga när de tar upp extremism. Mohamed Junayd beskriver hur religionen får en allt starkare roll i samhället; fler kvinnor bär niqab och burka och människor tar inte demokrati för givet längre, utan ser det som något förbjudet.

– Vi är stolta över vårt muslimska arv men nu blir många människor socialt stigmatiserade istället när de egentligen vill vara liberala. Det är inte den vägen vi vill gå, säger han.

Shauna Aminath tillhör MDP och hotas av fängelse för ”terrorism”.

Shauna Aminath tillhör MDP och hotas av fängelse för ”terrorism”. Foto: Johan Augustin

Vid MDP:s högkvarter samlar partiets volontärer in fingeravtryck av omkring 23 000 av sina medlemmar, vilket är hälften av partiets registrerade medlemmar. Fingeravtryck vid registrering blev lagstadgat år 2013, och mdp som är landets största parti, har sedan dess hävdat att det är ett sätt för regeringen att minska antal medlemmar i oppositionspartiet.

Med vid registreringarna är Shauna Aminath, som arbetar i MDP:s partistyrelse och beskriver sig som Nasheeds högra hand. Precis som expresidenten har hon blivit arresterad och terroristanklagad. Om hon fälls vid rättegången riskerar hon 25 års fängelse.

Shauna Aminath beskriver Maldiverna som en tickande bomb som kommer att explodera när som helst; med en ”ungdomsarbetslöshet på 28 procent med ungdomar som inte utbildar sig utan lever på sina föräldrar”.

– Droganvändningen och brotten ökar och Malé har blivit slum, säger hon.

Enligt henne vill regeringen ha en lågutbildad befolkning som är beroende av bidrag eftersom ”människor med pengar kräver fler saker”.

Samtidigt tror hon och många andra att det bara är en tidsfråga innan extremister angriper turistnäringen och genomför en terroristattack, vilket skett i länder som Egypten och Tunisien. Hundratals maldiviska medborgare ska enligt officiella siffror ha lämnat landet för att ansluta sig till jihadistgrupper som Nusrafronten och Islamiska staten, IS, i Syrien och Irak.

Efter Tunisien är Maldiverna enligt uppskattningar det land som har bidragit med flest personer till jihadistgrupperna. Enligt inofficiella siffror ska tusentals personer ha rest från Maldiverna.

Abdul Majeed Abdul Bari arbetar mot radikalisering av ungdomar.

Abdul Majeed Abdul Bari arbetar mot radikalisering av ungdomar. Foto: Johan Augustin

– Nu är det mer religiöst i Maldiverna än tidigare, säger Abdul Majeed Abdul Bari som är en av grundarna av det konservativa islamistiska oppositionspartiet Adhaalath.
Han är även universitetslektor vid Maldivernas nationella universitet och arbetar för att motverka radikaliseringen av ungdomar genom sin undervisning där han försöker få eleverna att förstå islam och inte se religionen som radikal fundamentalism.
Abdul Majeed Abdul Bari trycker på skillnaden mellan wahhabism, den fundamentalistiska tolkningen av sunniislam som förts in genom Saudiarabiens inflytande, och att praktisera islam. Från regeringens sida är det knäpptyst säger han; ”nu finns det ingen opposition; politiska ledare fängslas och ingen vågar uttala sig”:

– Nasheed vågade prata om extremism. President Yameen fokuserar på att undertrycka motståndet.

Johan Augustin
info@johanaugustin.com

Bakgrund/Maldiverna

Huvudstad:Malé.
Politik: Självständigt från Storbritannien 1965. Maumoon Abdul Gayoom styrde enväldigt från 1978 till 2008 då fria val hölls och Mohamed Nasheed valdes till president. Under oklara omständigheter tvingades han avgå år 2012. År 2013 förlorade Nasheed valet då Gayooms halvbror Abdulla Yameen vann. Den politiska oron har fortsatt.

Malé räknas som världens minsta huvudstad till ytan och har drygt 150 000 invånare.

Malé räknas som världens minsta huvudstad till ytan och har drygt 150 000 invånare. Foto: Johan Augustin

Yta: 298 km.(Sverige 449 964 km). Maldiverna består av 26 atoller med omkring 1 200 öar varav cirka 200 är bebodda.
Befolkning: Cirka 350 000.
Maldivierna härstammar från sydindier, singaleser och araber. Utöver maldivierna finns det omkring 80 000 gästarbetare i landet. En stor del är kineser som kan kommunicera med den allt större andelen kinesiska turister på resorterna.
Ekonomi:Turism är Maldivernas viktigaste näring. Fisket är också viktigt, framför allt tonfiskfisket, och båda sektorerna har bidragit till den starka tillväxten. Exporten består främst av fiskprodukter. Klimatförändringarna utgör ett hot mot landet då en höjning av havsnivån kan få förödande konsekvenser.

Amnesty ifrågasätter domen mot förre vicepresidenten Ahmed Abeeb

Den 10 juni dömdes Maldivernas förre vicepresident Ahmed Abeeb till 15 års fängelse för påstådd inblandning i en konspiration för att mörda president Yameen Abdul Gayoom. Den 13 juni riktade Amnesty International skarp kritik mot rättegången och ansåg att den passar in i ett mönster där myndigheterna använder domstolar som politiserade verktyg där rätten till en korrekt rättegång kränks. Förutom vicepresidenten dömdes två av Gayooms livvakter till tio års fängelse för inblandning i konspirationen.

Ahmed Abeeb dömdes också den 6 juni vid en annan rättegång till tio års fängelse för ”terrorism” då han ska haft ett skjutvapen i sin ägo.

Det var i september 2015 som en bomb exploderade ombord på en båt president Gayoom använde för att åka från Malés flygplats. Rättegången hölls delvis bakom stängda dörrar och enligt försvarssidan fick inga vittnen framträda till försvar för Ahmed Adeeb. Försvaret förnekades också rätten att korsförhöra åklagarsidans vittnen som dessutom framträdde anonymt.

Amnesty pekar också på att en rapport från amerikanska FBI om explosionen på båten ifrågasätter om det överhuvudtaget var fråga om en bomb. FBI anser att det saknas bevis för uppgifterna om en bomb och väcker frågan om att det kan ha handlat om motorfel.

Ulf B Andersson

Läs mer
Maldives: Fair trial concerns around conviction of former Vice President (Amnesty International 13 juni)

16 journalister greps i Malé

Både Reportrar utan gränseroch Committe to Protect Journalists riktar skarp kritik mot polisens ingripande den 3 april då 16 journalister greps vid fredlig protestaktion i Malé mot inskränkningar i mediefriheten. Polisen gick till angrep mot pepparsprej. Journalisterna ska åtalas för ”ohörsamhet mot ordningsmakten”. Amnesty International krävde den 4 april att myndigheterna ser till att journalister kan arbeta utan störningar och att mötesfriheten respekteras.

Ahmed Rilwan Abdulla (till vänster) är försvunnen.

Ahmed Rilwan Abdulla (till vänster) är försvunnen. Foto: Ya'sha Adnan/CPJ

Reportern Ahmed Rilwan Abdulla, som arbetade för Minivan News, är fortfarande försvunnen. Han bortfördes den 8 augusti 2014. Rilwan hade granskat lokala politiker och islamister.

I februari besökte Maldivernas tidigare president Mohamed Nasheed Amnestys internationella sekretariat i London och träffade Salil Shetty, Amnesty Internationals generalsekreterare. Nasheed var i början av 2000-talet adopterad av Amnesty som samvetsfånge.

Ulf B Andersson

Läs också om den första planerade avrättningen i Maldiverna sedan 1954
Maldives: Halt plans to carry out first execution in more than six decades (Amnesty International 30 juni 2016)

Läs också
Tre journalister greps i Maldiverna (Amnesty Press 27 mars 2015)

Fortsatt maktkamp i Maldiverna (Amnesty Press nummer 4/2012)

Presidenten avgår - kravaller och rykten om kupp (Amnesty Press 7 februari 2012)

Kravallerna i Male fortsätter - oppositionen kräver presidentens avgång (Amnesty Press 2 maj 2011)

Protester mot att Maldiverna ska ta emot Guantánamofångar (Amnesty Press 17 maj 2010)

Att rädda ett paradis - Maldivernas president är årets Anna Lindh-pristagare (Amnesty Press 17 juni 2009

Maldivernas president lovar utreda fångars död (Amnesty Press 22 september 2009)

reportage | 2016-06-28
Av: Johan Augustin
Även publicerad i AmnestyPress #2/2016