På flykt undan kriget i Syrien - Amnesty Press i östra Libanon

reportage | 2012-07-25

I den libanesiska staden Aarsal, nära den syriska gränsen, finns 4 000 syriska flyktingar. 3-åriga Siham är inte rädd för att vara med på bild. Det är däremot hennes mamma och andra syriska flyktingar.

Alltfler flyr det ökade våldet i Syrien och regimens övergrepp, men det finns även de som flyr undan oppositionsgrupper. Amnesty Press har mött syriska flyktingar i östra Libanon. I staden Qusayr har kristna syrier utsatts för press från rebeller att lämna staden.

Sedan slutet av maj, 2012, lever 35-åriga Mona med fyra av sina barn och sin mor i ett enrumshus i staden Aarsal östra Libanon. Väggarna är kala. Några madrasser längs väggarna utgör enda inredningen. Mona är en av cirka 4 000 syriska flyktingar i Aarsal och kommer från staden Qusayr, nära gränsen till Libanon, där hårda strider har rasat mellan president Bashar al-Assads armé och den oppositionella Fria Syriska Armén, FSA.
– Vi stod ut så länge armén bara använde krypskyttar och gevär mot oss, men när de satte in stridsvagnar och började flygbomba civila områden flydde vi, berättar Mona.

I en rapport från juni 2012 belyser Amnesty International åter den syriska regimens systematiska övergrepp mot civila. Den är full av vittnesmål om hur armén bombar civila områden, skjuter flyende, avrättar unga män, bränner ned hus och torterar folk. Trots att Mona är klädd i hijab vägrar hon att låta sig fotograferas. Hon hävdar att två av hennes sons grannar i Syrien dödades efter att deras mödrar, som lever som flyktingar i Libanon, blev intervjuade i TV.
– Min äldste son är kvar i Syrien och slåss på FSA:s sida. Även min man och äldsta dotter är där. Om min identitet röjs dödas de av säkerhetspolisen, säger Mona.

Mona kommer inte att återvända hem så länge president Assad sitter vid makten. Hon säger att enbart faktumet att hon är sunnimuslim räcker för att råka illa ut.
– Det finns många alawitiska byar kring Qusayr. Om vi återvänder nu kommer alawiterna att ta oss, säger hon.

En syrisk flyktingkvinna sköter vardagssysslorna i
ett tältläger i den libanesiska staden Aarsal.

Av Syriens cirka 19,5 miljoner invånare är 90 procent muslimer varav majoriteten sunnimuslimer. Mindre än tio procent tillhör, liksom president Bashar Assad, den muslimska minoritetsgruppen alawiterna som har flest maktpositioner och de högsta posterna inom militären. Många bedömare har varnat för att kriget i Syrien kan utvecklas till ett sekteristiskt inbördeskrig. Mona menar att detta redan en realitet.
– Alawiter dödar sunnimuslimer och sunnimuslimer dödar alawiter. Givetvis är det ett sekteristiskt krig, säger hon.
Det finns även shiiter, druser och andra muslimska minoritetsgrupper i Syrien. De kristna utgör cirka 10 procent av befolkningen. Enligt Mona har dessa grupper ingen att frukta.
– Det är ett krig mellan sunnimuslimer och alawiter, säger hon.

Alltfler syrier flyr Assad-regimens övergrepp i Syrien, men även av rädsla för väpnade oppositionsgrupper och sekteristiskt våld. Personerna på bilden har flytt till den libanesiska staden Aarsal och är några av minst 50 000 syriska flyktingar som finns i landet.

Ett par mil västerut, i den övervägande kristna staden Zahle, träffar jag två kristna syriska bröder i 40-årsåldern, som kallar sig Henry och Joseph, på organisationen Caritas migrantcenter. Även de är flyktingar från Qusayr och rädda för att avslöja sin identitet, men av andra skäl än Monas. De fruktar repressalier från revolutionärernas sida.
– Jag flydde med min familj till Libanon redan för åtta månader sedan. Jag visste att det bara var en tidsfråga innan kristna skulle attackeras, säger Henry.

När protesterna mot Ba’ath-partiets nästan 50-åriga diktatur började vintern 2011 var det framförallt unga demokratiaktivister som gick i spetsen.
– Vi kände oss trygga och levde ett bra liv i Syrien före revolutionen. Speciellt i Qusayr var atmosfären bra mellan kristna och muslimer. Jag har aldrig varit politiskt aktiv, men sympatiserade till en början med demokratiaktivisterna. Alla vill väl ha demokrati, men nu är det bara kaos, säger Henry.
I mitten av mars 2011 växte protesterna och började sprida sig runt om i landet. Regimen skydde inga medel för att slå ned dem. På bara några månader dödades tusentals människor. I juli 2011 bildades FSA som förklarade krig mot Assad-regimen. Bröderna berättar att samexistensen mellan kristna och muslimer i Qusayr började naggas i kanterna.
– Jag vill inte påstå att vi började hata varandra men stämningen blev spänd, säger Henry.

Ytterst få av de syriska flyktingarna i Libanon vågar medverka på bild eller med sina riktiga namn. 70-åriga Rose Zeydan, som lever i ett tältläger i den libanesiska staden Aarsal, tillhör undantagen.

Mellan april 2011 och februari 2012 rasade hårda strider mellan FSA och den syriska armén i Qusayr.
– Våra hus besköts och bombades under striderna. FSA verkade ha som strategi att beskjuta armén från kristna hem och kyrkor, aldrig från moskéer. Givetvis besvarade armén eldgivningen. Därför är det stor förstörelse i kristna områden, påstår Henry.
Den 20 juli i år uppmanade Amnesty International FSA att inte sätta upp militära mål i tätt bebodda områden och kritiserade dem samtidigt för rapporter om övergrepp begångna av oppositionsstyrkor, bland annat för avrättningar och tortyr av medlemmar ur säkerhetsstyrkorna. Joseph och Henry anser att många medier okritiskt tar ställning för revolutionärerna.
– De skyller alla övergrepp på den syriska armén, men vi vet att revolutionärerna ligger bakom många av övergreppen, säger Henry.

De flesta kristna syrierna flyr till kristna områden i Libanon, som till Zahle på bilden, medan sunniterna framförallt tar sig till muslimska områden.

Bröderna säger att de känner till flera fall där kristna syrier har kidnappats av oppositionella grupper. Även Human Rights Watch kritiserade oppositionsmiliser, för bland annat kidnappningar och mord, i en rapport från mars 2012. Att just kristna skulle vara speciellt utsatta nämns emellertid inte av HRW.
– Vi kristna kidnappas och hotas för att vi anses stödja Assad eller för att vi är neutrala. Enligt revolutionärerna kan man inte vara neutral – antingen är man med dem eller emot dem, säger Henry.

Det finns inget som pekar på att FSA:s ledning eller oppositionsalliansen, Syriska Nationalrådet, SNC, beordrar kidnappningar, tortyr och avrättningar. Gärningarna utförs troligen av enskilda soldater och det finns många miliser som verkar utanför FSA. Rapporter om utländska jihadister som reser till Syrien för att bedriva jihad duggar tätt. Det finns även utländska salafister och jihadister i FSA.
– Nu vimlar det av bråkstakar och salafister i FSA. Jag är säker på att revolutionärerna inte vill ha demokrati, det är bara en täckmantel för deras egentliga planer – att skapa en islamistisk stat. Under demonstrationer brukar de skrika ”skicka alawiterna i döden och de kristna till Beirut”, säger Henry.

Mira Shalghanian är chef på Caritas migrantcenter i den libanesiska staden Zahle. Hon berättar att alltfler kristna flyr från Syrien av rädsla för sekteristiskt våld och vad som kommer att hända om Assad-regimen faller.

I början av juni, 2012, spreds ett ultimatum till de kristna i Qusayr via moskéer i staden. En oppositionsledare gav dem fram tills den 8 juni att lämna staden. Joseph var kvar i staden med sin familj.
– Det kändes fruktansvärt. Jag är född och uppvuxen i Syrien. Jag är lika mycket syrier som muslimerna. Varför ska jag kastas ut? frågar sig Joseph.
Joseph, som nyss har flytt till Libanon, säger att det inte finns några kristna kvar i Qusayr. Bröderna har inte registrerat sig hos FN: s flyktingorgan UNHCR av rädsla för att deras personuppgifter ska komma i fel händer. Det är förbjudet att upprätta tältläger för syriska flyktingar i Libanon, därmed har Joseph och Henry, liksom de flesta syriska flyktingarna, själva ordnat boende.
– Jag har lite besparingar, men de är snart slut, säger Henry.

Konflikten i Syrien har även spillt över till Libanon. I landets näst största stad Tripoli har flera blodiga sammandrabbningar ägt rum mellan alawiter, som står på Assads sida, och sunniter som stödjer revolutionärerna. Bröderna har börjat undersöka möjligheterna att ta sig till väst.
– Situationen i Libanon är inte heller stabil. Alla kristna som jag känner har planer på att ta sig till väst, säger Henry.

Mira Shalghanian, på Caritas migrantcenter i Zahle, säger att antalet kristna som flyr från Syrien ökar.
– De kristna flyr framförallt till Zahle medan sunnimuslimerna söker sig till sunnitiska områden. Det är vanligen stora kristna familjer som flyr tillsammans. De flesta har en närstående som har blivit dödad, kidnappad eller har utsatts för hot just för att de är kristna, säger hon.
Mira har inte kommit i kontakt med några alawitiska flyktingar.
– Det kan bero på att alawiterna i Syrien i allmänhet har det gott ställt. De som flyr behöver inte söka hjälp, säger hon.

Dana Sleiman är informatör på UNHCR i Beirut. De stora flyktingströmmarna från Syrien tär hårt på FN-organets resurser.

När detta skrivs, i slutet av juli 2012, rasar hårda strider i Syrien. Syriska flyktingar bokstavligen väller över gränserna till grannländerna. Troligen börjar antalet syriska flyktingar i grannländerna nu närma sig 250 000 varav minst 50 000 finns i Libanon. Omkring 1,5 miljoner syrier beräknas totalt vara på flykt. Siffrorna är osäkra och antalet flyende ökar snabbt som efter förra veckans hårda strider i en rad stadsdelar i huvudstaden Damaskus. I slutet av juli har fokus på striderna förflyttats till Aleppo.
– Våra anslagna resurser är snart slut, men vi håller på att ansöka om nya medel. Många av flyktingbarnen är traumatiserade efter vad de upplevt i Syrien och behöver professionell hjälp, säger Dana Sleiman, informatör på UNHCR i Beirut, när vi träffas på hennes kontor.

Libanons regering förbjuder upprättandet av tältläger för syriska flyktingar, men de stora flyktingströmmarna från Syrien gör att många värdsamhällen trotsar förbudet.

Många syrier registrerar sig inte hos UNHCR vilket bidrar till den osäkra statistiken.
– En del registrerar sig inte eftersom de tror att de snart kan återvända hem. Andra fruktar att vi inte är tillräckligt konfidentiella men nu har vi informations- och registreringskampanjer runtom i Libanon, säger Dana Sleiman.

Text och bild: Bengt Sigvardsson
Östra Libanon
bengt_report@yahoo.se

Läs också
Syria: Disturbing reports of summary killings by government and opposition forces **(Amnesty 25 juli)

Läs mer från Amnesty Press
Demokratins framtid, ”kursändring” i abortfrågan och kampen för förändring i Jemen och Syrien (7 maj)


Syrisk oppositionsledare på årsmötet (6 maj)

SNC-ledare på Sverigebesök: ”Tvång är det enda regimen i Syrien förstår” (Amnesty Press 23 april)

Syrienrapportören Yakin Ertürk på Sverigebesök (Amnesty Press 16 april)

Syrien på randen till inbördeskrig (Analys av Aron Lund i Amnesty Press nummer 1/2012)

På flykt från Syrien (15 augusti 2011)

reportage | 2012-07-25