Att rädda ett paradis - Maldivernas president är årets Anna Lindh-pristagare

reportage | 2009-06-17

I veckan gästar Maldivernas president Mohamed Nasheed ett regnigt Stockholm för att ta emot årets Anna Lindh-pris. Presidenten har under mer än 20 år kämpat för demokrati och är i dagsläget en förgrundsgestalt i miljödebatten. Maldiverna riskerar nämligen att utplånas inom de närmsta 100 åren på grund av klimatförändringar och förhöjda vattennivåer.

I ett föredrag vid namn ”Saving paradise” i Kulturhuset i Stockholm berättade presidenten i måndags eftermiddag om miljösituationen på Maldiverna samt vikten av den demokratiska utvecklingen för landets överlevnad. Efter föredraget fördes en paneldiskussion med presidenten själv, Maldivernas utrikesminister Ahmed Shaheed, Emma Lundberg, klimatexpert från Naturskyddsföreningen samt Rolf A. Vestvik, chef för Norska flyktingrådet.

Anna Lindh-priset har funnits i fem år och delas en gång om året ut till någon som på något sätt utmärkt sig med att bekämpa likgiltighet, fördomar, förtryck och orättvisor så att människor kan leva ett gott liv i en miljö där de mänskliga rättigheterna efterlevs. Bakom priset står Anna Lindhs Minnesfond.

Årets pristagare är Mohamed Nasheed som tillträdde presidentposten på Maldiverna i oktober 2008 som den förste demokratiskt valde presidenten i landets historia. Han ersatte envåldshärskaren Maumoon Abdul Gayoom som suttit vid makten sedan 1978.

Under den förra regimen var spöstraff, tortyr och utvisning till avlägsna öar vanliga medel mot regimkritiker. Mohamed Nasheed har bland annat suttit i isoleringscell i 18 månader och har utsatts för tortyr vid ett flertal tillfällen. Han har därför varit klassad som samvetsfånge av Amnesty. Trots de dramatiska händelser som kantat Mohamed Nasheeds väg till presidentposten har Maldivernas förvandling från diktatur till demokrati gått ovanligt lugnt till. På presskonferensen som Mohamed Nasheed och Jan Eliasson, ordförande i Anna Lindhs Minnesfond, höll under måndagen uttryckte presidenten en vilja till försoning och fred framför hämnd och straff mot sina tidigare förtryckare.

Jan Eliasson, ordförande i Anna Lindhs Minnesfond, inleder föredraget "Saving paradise" på Kulturhuset i Stockholm.

Demokrati är enligt Mohamed Nasheed en grundbult i frågan kring hur nationer ska anpassa sig till miljöfrågan och klimathotet. Den demokratiske ledaren måste kommunicera till sin befolkning på ett rakt och öppet vis för att få folket att själva vilja medverka i klimatanpassningsprocessen. Han har också ett budskap till länder som Sverige:
- Snälla, ha modet att kräva demokrati i andra länder, till exempel Burma. Det finns olika vägar för nationer att skydda sig mot förändringar som väntar. I rika västländer bygger man vallar för att hålla vattnet borta och har ingenjörer som arbetar heltid med att hitta nya tekniska lösningar för att rädda länder som befinner sig under vattennivån. Länder som Maldiverna har varken råd eller tid med dessa åtgärder, och då är det viktigt att ha en stabil demokratisk regering som kan föra landets talan.

Under måndagens presskonferens samt under föredraget ”Saving paradise” tog president Mohamed Nasheed upp att det problem som Maldiverna nu står inför är av ett svårbekämpat slag. Maldiverna riskerar att dränkas inom de kommande 100 åren till följd av klimatförändringarna. Vattennivån beräknas höjas över landets marker, som i genomsnitt befinner sig 1,8 meter över nuvarande havsnivå. För presidenten är därför klimathotet en fråga om liv och död, och tiden är knapp. Maldiverna består av cirka 2 000 atoller, där ungefär 200 är befolkade. Ett tjugotal öar har redan evakuerats på grund av erosion och förstört dricksvatten. Fattigdom är ett stort problem i nödlägen som dessa enligt presidenten.
- Om man har ekonomiska möjligheter lägger man upp en handlingsplan innan situationen når ett kritiskt läge, medan de fattiga är helt i händerna på myndigheter och får vara nöjda med det som erbjuds dem, säger Mohamed Nasheed.

Han åberopar den mänskliga rättigheten ”rätten till liv” i sitt budskap om allas ansvar i klimatförändringarna. I nuläget finns ingen ordentlig lagstiftning för så kallade miljöflyktingar; de skyddas till exempel inte av FN:s konventioner. Sverige är enligt Rolf A. Vestvik, chef för Norska flyktingrådet, ett av få länder som överhuvudtaget tar emot klimatflyktingar i nuläget. Panelen var överens om att miljöflyktingfrågan är en viktig fråga för Sverige att driva i sitt kommande ordförandeskap i EU.

Maldivernas president Mohamed Nasheed, årets Anna Lindh-pristagare, talar om Maldivernas demokratiprocess och hur klimatförändringarna påverkar landet.

Mohamed Nasheed är inte heller nöjd med hur till exempel Kyoto-avtalet ser ut idag. Han anser att det är en lista på vad man inte får göra och efterfrågar positiva lösningar där man också listar vad som faktiskt går att göra för att verka positivt för miljön. Han vill lyfta frågan om hur man producerar förnybar energi i den globala debatten och anser att man borde fundera på handgripliga åtgärder, som exempelvis en fond för förnybar energi för att uppmuntra rika länder att ta sig ur oljeberoendet.

Vidare säger han att de europeiska länderna inser att förnybar energi är viktig, men inte alla länder i världen är lika medvetna. Som exempel på viktiga länder att få med sig på tåget tar han upp Indien, Kina och Brasilien. Presidenten föreslår att dessa länder inkluderas mer på den internationella arenan, till exempel i FN och säkerhetsrådet.
- Det finns inte bara militära hot som säkerhetsrådet borde ta ställning till, utan även klimathot, påpekar han.

Emma Lundberg, klimatexpert från Naturskyddsföreningen, inflikar att politiker generellt sett låter sig begränsas av vad som är ”realistiskt” i sin miljöpolitik. Hon menar att det är viktigt att lyfta fram exempel som Maldiverna som visar att klimatförändringarna påverkar här och nu, och inte i en ansiktslös framtid. Vi behöver revidera vår uppfattning om vad som faktiskt är realistiskt med den insikten att vi måste lägga om kursen för att kunna bromsa den mörka framtid vi nu går till mötes, påpekar hon.

En panel avslutar med en diskussion, från vänster: Mohamed Nasheed, Maldivernas president, Ahmed Shaheed, Maldivernas utrikesminister, Emma Lundberg, klimatexpert från Naturskyddsföreningen och Rolf A. Vestvik, chef för Norska flyktingrådet.

Presidenten säger att den maldiviska regeringen behöver veta vilka variabler som är inblandade i hur klimatet förändras:
- Var och när sker de kritiska punkterna? Kan man använda sig av biologiska hjälpmedel för att förhindra Maldivernas ödeläggelse, till exempel plantera korallrev eller bygga vallar?
Målet är i första hand att så långt som möjligt kunna bo kvar på Maldiverna, men i nödfall finns planer på att köpa land för att evakuera de 300 000 människor som lever på atollerna idag. Dock är verkligheten sådan att det inte finns ekonomi för att rädda alla 200 öar som behöver räddas. Man måste prioritera. Då blir det återigen en demokratisk fråga, påpekar Mohamed Nasheed:
- Att låta en ö dränkas medan man räddar en annan är ett mycket svårt beslut och kräver en öppen dialog med folket.

Text och foto: Anna Wehlin

Läs mer
Nyvalde presidenten vill köpa land när havsnivån stiger (Amnesty Press 11 november 2008)

Samvetsfånge vägrar godta nåd (Amnesty Press 18 augusti 2006)

EU och FN protesterar mot allt fler gripanden (Amnesty Press 31 maj 2006)

Amnestys uppmaningar till den nyvalde presidenten (29 oktober 2008)

reportage | 2009-06-17