Fullsatt möte i Stockholm om situationen i Xinjiang
Det är sommarens sista lördag och solen strålar över Sveavägen i Stockholm. Inne i ABF-huset är dock en av de varma salarna fullsatt av människor som det vackra vädret till trots har valt att närvara under ett möte om lägren i Xinjiangprovinsen i Kina, arrangerat av Uiguriska Utbildningsföreningen.
reportage | 2019-09-07 Av: Vera Häggblom |
Thomas Hammarberg (S) vill att Xinjiangfrågan blir partipolitiskt neutral: – Det här är allvarligt och det är stort, säger han. Foto: Vera Häggblom
– Jag är glad över att så många har kommit, det är första gången jag har sett ett så stort intresse kring frågan, säger Thomas Hammarberg, socialdemokratisk riksdagsledamot och före detta generalsekreterare för Amnesty International, vid seminariet i Stockholm den 31 augusti.
Uppgifterna om de så kallade omskolningslägren i Xinjiangprovinsen började komma i början av 2017. Inledningsvis förnekade de kinesiska myndigheterna lägrens existens, men då vittnesmålen blev fler och den internationella kritiken ökade ändrades retoriken till att det handlade om utbildningscenter som syftar till att motverka extremism.
Foto från ChinaAid som sägs vara tagen utanför ett läger i Lopnur i Xinjiang. Foto: ChinaAid/Wikimedia
En av de som själv har sett lägren inifrån är Sayragul Sauytbay som tvingades undervisa de kazakiska fångarna i kinesiska i ett av lägren under slutet av 2017 och början av 2018. Hon beskriver en miljö där fångarna övervakades dygnet runt, överallt – även då de utförde sina behov. Hon säger också att det fanns ett rum som kallades ”svarta rummet”, dit vakterna dagligen förde fångar, inklusive hennes egna studenter.
– Jag hörde hur de skrek av tortyren, säger Sayragul Sauytbay och faller i gråt.
Sayragul Sauytbay, som idag lever i Sverige, säger ”koncentrationsläger” om de läger där FN:s kommitté för avskaffande av rasdiskriminering, CERD, har uppskattat att omkring en miljon uigurer, kazaker och människor från andra minoritetsbefolkningar befinner sig.
Sayragul Sauytbay tvingades arbeta som språklärare i ett av lägren i Xinjiangprovinsen. Foto: Vera Häggblom
Det är ett ordval som inte uppskattas från kinesiskt håll. Under Almedalsveckan sade till exempel Kinas Sverigeambassadör, Gui Congyou, att ”Vissa personer med en dold agenda hittar på rykten om koncentrationsläger. Bara för att rykten upprepas tusen gånger blir de inte sanning” i en intervju med Expressen.
Förtrycket av uigurer och andra minoriteter har pågått under en lång tid i Xinjiang, och även utanför lägren präglas samhället av hård övervakning där allt från appar till check-points och ansiktsigenkänning används för att kontrollera befolkningen.
Magnus Fiskesjö, tidigare kulturattaché vid svenska ambassaden i Peking och idag verksam vid Cornell University, USA, säger att den kinesiska regimen bedriver en massiv kampanj för att undanröja de inhemska kulturerna i Xinjiang/Östturkestan.
– Kulturyttringar blir därigenom en måltavla och minoritetsgruppernas språk förbjuds, familjer splittras och vardagskulturen kriminaliseras, säger han.
Magnus Fiskesjö berättar också om de hundratals uiguriska intellektuella och kulturpersonligheter som har ”försvunnit” sedan 2017, som exempelvis folklivsforskaren Rahile Dawut och den kända sångerskan Sanubar Tursun.
– Anledningen är att de här personerna representerar något som folk kan vara stolta över, säger han. Det som sker i Xinjiang är, enligt min mening, redan ett folkmord.
Fredrik Fällman, sinolog vid Göteborgs universitet, talar om den kinesiska statens tolkningsföreträde av situationen i Xinjiang. Foto: Vera Häggblom
Fredrik Fällman, sinolog och universitetslektor vid Göteborgs universitet, talar om propaganda och identitet och vilken bild som ges av uigurerna och Xinjiang:
– Den kinesiska staten får ett totalt tolkningsföreträde då det är svårt att själv åka dit och skapa sig en riktig bild.
Fredrik Fällman beskriver också hur uigurer länge har infantiliserats av den kinesiska staten, och att uigurer är ”bra på att dansa och sjunga” är en bild som har främjats av de kinesiska myndigheterna under ett antal år, parallellt med terrorismdiskursen.
Den officiella kinesiska bilden av situationen i Xinjiang sprids i bland annat kinesiska Global Times som på denna bild från den 29 juli 2019 visar ”invånare och besökare som lyckliga dansar” i Xinjiang Uyghur Autonomous Region. Foto: Faksimil från Global Times
Uigurer som dansar glatt kan man också se i en video från Reuters då en utvald grupp reportrar fick besöka tre av de läger de kinesiska myndigheterna alltså kallar ”utbildningscenter”.
Patrick Hällzon, doktorand i turkiska språk vid Uppsala universitet, och Katarina Thurell, arkivarie, ställer sig frågan vad som kommer att finnas kvar av det uiguriska kulturarvet i Xinjiang i framtiden då de menar att syftet med de kinesiska assimileringskampanjerna är att sinifiera samhället i stort.
– Man vill rycka upp rötterna och ta bort det kollektiva minnet, säger Patrick Hällzon och beskriver hur det pågår en förstörelse av religiösa byggnader och uigurisk litteratur.
Patrick Hällzon och Katarina Thurell vill verka för att det uiguriska kulturarvet ska leva kvar i framtiden. Folklivsforskaren Rahile Dawut är en av de kulturpersonligheter och akademiker som har ”försvunnit” i Xinjiang. Foto: Vera Häggblom
För att bidra till att kulturen och språket lever vidare vill därför Patrick Hällzon och Katarina Thurell att de två svenska östturkestanska samlingarna - Gunnar Jarrings handskriftsamling och The Gunnar Jarring Central Eurasia Collection - nomineras till UNESCO:s Memory of the World Program.
Det som pågår i Xinjiang har under det senaste året fått relativt mycket uppmärksamhet i medierna och så sent som i juli i år gick 22 länder, däribland Sverige, ut med ett gemensamt brev till FN:s råd för mänskliga rättigheter (UNHRC) där man uppmanade Kina att stänga ned lägren och låta FN-experter få tillträde till området.
Dagen efter svarade dock 37 andra länder med att hylla Kina för landets ”slående framgångar inom människorättsområdet”. Nästan hälften av länderna var muslimska, som Saudiarabien, Pakistan och Qatar.
Thomas Hammarberg anser att det är dags att höja tonen och agera mer kraftfullt mot Kina:
– FN har legat lågt i frågan. EU borde också kunna vara mer aktivt, där finns tillräckligt många stater som är så ekonomiskt betydelsefulla att de skulle kunna få en påverkan. Men även där är många beroende av Kina.
Han menar också att det finns många andra regimer som noggrant följer det övervakningssamhälle som tagits fram i Kina.
– Detta måste stoppas och det måste kosta något! säger Thomas Hammarberg.
Vera Häggblom
[email protected]
Se konsert med Sanubar Tursun i Bryssel 12 november 2015.
Läs också
China: Further information: Uyghur activist’s 30 relatives still detained (Amnesty International 15 juli 2019)
Amnesty International welcomes statement at Human Rights Council addressing China’s appalling violations in Xinjiang (Amnesty International 11 juli 2019)
China Muslims: Xinjiang schools used to separate children from families (BBC 4 juli 2019)
UN terrorism chief heavily criticized for trip to China's Xinjiang region (CNN 18 juni 2019)
China: UN Secretary-General Should Press Xi on Mass Detentions (Human Rights Watch 25 april 2019)
Up to one million detained in China’s mass “re-education” drive (Amnesty International september 2018)
Läs mer från Amnesty Press
ALMEDALEN2019: ”Xinjiang är ett massivt övervakningssamhälle” (4 juli 2019)
Vittnesmål från ett kinesiskt omskolningsläger i Xinjiang (6 maj 2019)
Så skolas Kinas muslimer om (27 augusti 2018 – också i nummer 3/2019)
På flykt undan Kina (20 mars 2016 – också i nummer 1/2016)
Ökad spänning i Xinjiang (21 maj 2008 – också i nummer 2/2008)
Alla uigurers moder kämpar för sitt folks rättigheter (14 oktober 2005)
reportage | 2019-09-07 Av: Vera Häggblom |