Här kan flyktingar få hjälp med bearbetning av trauman och övergrepp

Många människor som har tvingats fly sina hemländer på grund av krig, konflikter och brott mot mänskliga rättigheter bär med sig svåra trauman och upplevelser av psykiska, fysiska och sexuella övergrepp. Behovet av terapi och traumabearbetning för människor som söker asyl i Sverige har ökat vilket skapar nya utmaningar för psykologer, psykoterapeuter och psykiatriker som jobbar med denna patientgrupp. Amnesty Press har träffat psykologerna och psykoterapeuterna Mario Morrone och Binnie Kristal-Andersson för att prata om deras arbete och vilka resurser som finns för flyktingar i dagens Sverige.

reportage | 2017-07-28
Av: Clara Lee Lundberg
Kötiderna hos Röda Korsets Center har tredubblats, berättar Mario Morrone.

Kötiderna hos Röda Korsets Center har tredubblats, berättar Mario Morrone. Foto: Emma Milder

På Röda Korsets Center för torterade flyktingar, RKC, i centrala Stockholm har dagens sista patient precis gått och eftermiddagssolen skiner in genom ett av de stora fönstren. Inredningen är ljus med växter, sköna fåtöljer och en anslagstavla med samhällsinformation på många olika språk.

Här jobbar ett team med 18 medarbetare, bestående av kuratorer, psykologer, psykoterapeuter och läkare, med att ge stödsamtal, traumabearbetning och psykoterapi till flyktingar som av olika anledningar lider av psykisk ohälsa och psykosociala problem.

Jag har kommit hit för att träffa Mario Morrone; psykolog, psykoterapeut och psykoanalytiker, som har jobbat på RKC i sex år och som själv kom till Sverige som flykting från militärdiktaturens Uruguay 1975. Han tar emot i sitt rum där en divan samsas med två fåtöljer, en gungstol, tavlor och ett skrivbord med dator.

På bordet mellan de två fåtöljerna ligger det obligatoriska paketet med pappersnäsdukar.

– Att minnas och prata om det man har varit med om kan väcka mycket smärta och sorg, men jag brukar säga till mina patienter att det värsta redan har skett, värre än så kan det inte bli. Många vill helst glömma och slippa mardrömmar och ångest, berättar Mario Morrone.

– Men det tar tid att bearbeta, det är en lång process att reparera sig själv och återupprätta tilliten till omvärlden. Ibland kommer patienter hit helt vettskrämda för att de har sett en polis eller hört ett flygplan, det är faktorer som kan trigga igång deras minnen och rädslan för att inte kunna lita på sin omgivning, fortsätter han.

För att få hjälp på RKC, som alltid är kostnadsfri, finns några krav som patienten måste uppfylla: hen måste vara över 18 år, komma från ett annat land än Sverige, ha uppehållstillstånd och vara i behov av att hantera upplevelser av krig, fängelse, tortyr eller flykt.

På mottagningen finns stor språkkompetens där medarbetarna kan erbjuda samtal och terapi på både svenska, spanska, arabiska, farsi, tigrinja och engelska. Vid behov finns också möjlighet att få tolk, något som blivit allt vanligare i takt med att fler nyanlända söker hjälp på mottagningen.

En grupp flyktingar från Irak och Syrien som år 2015 nådde den grekiska ön Lesbos.

En grupp flyktingar från Irak och Syrien som år 2015 nådde den grekiska ön Lesbos. Foto: Ggia/Wikimedia

Bland de patienter som just nu är inskrivna på RKC finns många olika livserfarenheter, åldrar och nationaliteter representerade, men Mario Morrone säger att han de senaste två åren har sett en kraftig ökning av patienter från länder som Syrien, Somalia och tidigare även Irak.

– Våra kötider har tredubblats, just nu är det två månaders väntetid men för ett halvår sedan var det bara två-tre veckor! Det senaste året har vi märkt ett ökat tryck. Jag tror att det delvis beror på att det tar ett tag för folk att komma hit. Man måste först fixa de grundläggande, praktiska basbehoven som bostad, arbete och skola till barnen. Ofta är det Arbetsförmedlingen, SFI eller gymnasieskolor som skickar hit personer som de bedömer behöver vår hjälp, men det händer också att enskilda individer kommer hit på eget initiativ, säger Mario Morrone.

Röda Korsets Center för torterade flyktingar i Stockholm drivs i stiftelseform och har ett avtal med Stockholms läns landsting som de måste omförhandla var fjärde år.

– Det här systemet skapar osäkerhet och försvårar en mer långsiktig verksamhetsplanering. Men det är ändå lättare för oss än för Röda Korsets mottagningar i andra delar av landet som istället får bidrag av sina landsting varje eller vartannat år, säger Mario Morrone.

Mario Morrone har i sex år arbetat på Röda Korsets Center för torterade flyktingar i Stockholm.

Mario Morrone har i sex år arbetat på Röda Korsets Center för torterade flyktingar i Stockholm. Foto: Emma Milder

Det kan ibland dröja många år innan en person med flyktingbakgrund söker hjälp för sina problem, delvis på grund av att de har försökt glömma och lägga sina tidigare erfarenheter bakom sig.

– Det händer att jag har patienter som kom till Sverige som flyktingar för 20-30 år sedan men som har förträngt det de har varit med om under hela sitt liv här. Sedan händer det något oväntat, kanske ett sjukdomsfall eller en skilsmässa, och en sådan händelse kan väcka gamla minnen av hjälplöshet till liv och bli väldigt jobbigt för personen. Jag hade en patient under tre års tid som redan hade gått i pension, som redan hade både barn och barnbarn, och som efter en krissituation i familjen började drömma om saker hen hade varit med om och som inte förstod varför, säger Mario Morrone.

En annan psykolog och psykoterapeut som under en stor del av sitt yrkesliv har arbetat med flyktingar och psykisk hälsa är Binnie Kristal-Andersson. Hon bedriver sin terapiverksamhet på den egna privata mottagningen på Södermalm i Stockholm och arbetar också med handledning och undervisning. Binnie Kristal-Andersson, som föddes i USA och kom till Sverige i slutet av 1960-talet, har även skrivit flera fackböcker och skönlitterära verk.

Binnie Kristal-Andersson har under många år varit engagerad i flyktingpolitiska frågor.

Binnie Kristal-Andersson har under många år varit engagerad i flyktingpolitiska frågor. Foto: Emma Milder

År 2000 disputerade hon med avhandlingen ”Att förstå flyktingar, invandrare och deras barn – en psykologisk modell” och avhandlingen publicerades senare som bok på engelska och svenska. Trots sitt särskilda engagemang och intresse för flyktingars livssituation och hälsa är hon noga med att påpeka att det viktigaste är kunna se det allmänmänskliga hos de flyktingar hon träffar.

– Den största utmaningen för oss psykologer som möter flyktingar är att komma ihåg att vi båda två är människor och inse hur lika vi är, inte hur olika vi är. Jag måste kunna sätta mig in i den personens situation och föreställa mig hur skulle jag reagera om jag kastades i fängelse och bli våldtagen. Jag skulle kunna reagera på ett liknande sätt som människan och flyktingen som jag har framför mig. Trots att vi kanske har olika klassbakgrund, kommer från olika kulturer eller har olika värderingar så delar vi samma grundläggande känslor och behov, säger Binnie Kristal-Andersson.

Hon har parallellt med sitt yrkesliv alltid varit engagerad i flyktingpolitiska frågor och var under många år med i Svenska Amnestys styrelse och styrelsemedlem i Amnestys Hälso- och sjukvårdsgrupp.

En av de frågor som hon var särskilt engagerad i var att få våldtäkt erkänt som tortyrmetod, vilket både svenska och internationella myndigheter under många år var tveksamma till. I och med domar i Rwandatribunalen (Arusha) och Jugoslavientribunalen (Haag) och Romstadgan, som är grunden för ICC, Internationella brottmålsdomstolen, har dock synen förändrats. Våldtäkt och påtvingat sexuellt slaveri, kan numera ingå som en del av brotten Folkmord och Brott mot mänskligheten och det har avkunnats flera domar i tribunalerna som har fått stor betydelse.

– Tillsammans med Svenska Amnestys dåvarande generalsekreterare Carl Söderbergh och andra aktivister i Sverige och världen lyckades vi till slut få ett internationellt erkännande. Det var en viktig seger för många flyktingar, främst kvinnor och transpersoner men även män, som utsatts för våldtäkt och sexuella övergrepp, säger Binnie Kristal-Andersson.

Antalet flyktingar i världen är enligt UNHCR det högsta sedan andra världskriget. Här syns en grupp flyktingar från regionen Equatoria i Sydsudan som i juni 2017 sökt skydd i norra Uganda. I en rapport den 24 juli slog Amnesty larm om talrika sexuella övergrepp i inbördeskriget i Sydsudan.

Antalet flyktingar i världen är enligt UNHCR det högsta sedan andra världskriget. Här syns en grupp flyktingar från regionen Equatoria i Sydsudan som i juni 2017 sökt skydd i norra Uganda. I en rapport den 24 juli slog Amnesty larm om talrika sexuella övergrepp i inbördeskriget i Sydsudan. Foto: Amnesty International

Hon beskriver att hennes engagemang för mänskliga rättigheter och arbetet som psykolog alltid har varit nära sammankopplade, och att hon tidigt började läsa Amnesty Internationals rapporter om olika länder för att få bättre förståelse för vilka situationer de flyktingar hon mötte kom ifrån.

– Det är något jag rekommenderar alla som arbetar med flyktingar att göra, oavsett om det är socialarbetare, läkare, psykolog eller psykoterapeut. Det finns ibland en stor okunskap inom vården om vilka omständigheter som råder i många av de länder där människor som flytt till Sverige kommer ifrån. Att läsa på om respektive land och ta del av Amnestys rapporter borde vara en obligatorisk del i deras förberedelsearbete, säger Binnie Kristal-Andersson.

I flera uppmärksammade fall de senaste åren har flyktingar och asylsökande som lidit av grav psykisk ohälsa, och som inte fått den hjälp och stöd de skulle behövt, begått våldsdåd med dödlig utgång. I debatten som följt har flera röster höjts med krav på bättre och mer effektiv psykiatrisk vård till flyktingar, som många gånger kommer från krigsdrabbade länder och bär på obearbetade trauman, för att kunna förebygga och förhindra att det händer igen. Jag frågar Binnie-Kristal Andersson om hon håller med om att det behövs mer resurser.

– Ja, det behövs mer resurser till hälso- och sjukvården generellt för att bättre kunna ta emot och förstå människor från olika kulturer och vad det kan innebära att tvingas fly sitt land och förlora allt, svarar hon. Framförallt borde mer resurser läggas på traumabearbetning och behandling av människor som genomgått yttre trauman som krig, tortyr, våldtäkt och naturkatastrofer.

– Jag tycker också att det behövs mer utbildning och handledning för vårdpersonal i hur man hanterar yttre och inre trauman. Jag tror inte att flyktingar och deras barn behöver ha egna, särskilda mottagningar. Jag tycker att alla människor, oavsett om man är flykting eller inte, ska ha rätt till hälsovård och psykiskt stöd, och få träffa professionella vårdarbetare som ser dem som människor och kan hjälpa dem med deras inre och yttre svårigheter, fortsätter Binnie-Kristal Andersson.

Text: Clara Lee Lundberg
clara@labellamaffia.com
Foto: Emma Milder
contact@emmamilder.com

Fakta/ Röda Korsets center för torterade flyktingar

Under år 2016 tog Röda Korsets center, RKC, emot 246 nya patienter. Av dessa var 142 män (58 procent) och 104 kvinnor (42 procent). Det är en ökning med 8 procent sedan år 2015.
Ökningen beror på ett större inflöde av remisser och anmälningar, 272 under år 2015, 302 under år 2016. En avgörande orsak till ökningen är det stora antal asylsökande som kom till Sverige under 2015 och som fick sina beslut om uppehållstillstånd under 2016.

Denna ökning beräknas fortsätta under de närmaste åren.
Antal patienter i pågående behandling under 2016 var 493. Sammanlagt utförde RKC 6 075 patientbesök under 2016. Motsvarande siffra under 2015 var 5 178.
Denna kraftiga ökning av besök beror dels på att antalet första besök ökat, dels på att antalet återbesök och gruppbesök ökat. Denna ökning beror främst på att behandlingarna i genomsnitt blivit längre. Under år 2016 var genomsnittet för en behandling 12,32 besök/patient. Under år 2015 var motsvarande siffra 10,36 besök/patient.

Clara Lee Lundberg

reportage | 2017-07-28
Av: Clara Lee Lundberg