“Många tror inte att barn kan vara trans” – Camilla Gisslow låter föräldrar berätta i sin film

Unga transpersoner möts ofta av oförståelse eller ren transfobi. Regissören Camilla Gisslow har gjort filmen ”Rädda våra liv” där hon har följt tre mammor som kämpar för sina barns rättigheter. Hon är kritisk mot de debattörer som nu talar om ”experimentverkstad” när det gäller att utreda barn med könsdysfori.

reportage | 2019-04-03
Av: Charlie Olofsson
 Filmen ”Rädda våra liv”.

Filmen ”Rädda våra liv”. Foto: Tallbergs Förlag

Solen håller just på att gå ner över höghustaken när dörren öppnas in till hörsalen på Mångkulturellt centrum i Fittja. Det är en av årets allra första vårkvällar och utanför ligger Albysjön som en spegel.

Det är en engagerad publik som kliver in i den nedsläckta salen för att, i samband med International Transgender Day of Visibility – som firas den 31 mars – se Camilla Gisslows dokumentärfilm ”Rädda våra liv”. Filmen handlar om tre föräldrar, alla mammor till unga transpersoner.

− Från början var tanken att den skulle handla om barnen, men i klipprummet såg jag att nej, det är föräldrarna som ska vara i fokus, säger Camilla Gisslow.

Hon har själv en son som är trans. Han kom ut för över 20 år sedan och några år efter det började hon utbilda om unga transpersoners villkor, utifrån sitt eget föräldraskap. Hon har gjort barnböcker, filmer och hållit föredrag för skolpersonal. Genom åren har hon också träffat många unga transpersoner och deras föräldrar för att stötta och dela med sig av sina erfarenheter.

Camilla Gisslow (trea från vänster) och de intervjuade mammorna Petra, Ina och Johanna.

Camilla Gisslow (trea från vänster) och de intervjuade mammorna Petra, Ina och Johanna. Foto: Mattias Olsson

I ”Rädda våra liv” får vi bland annat träffa Petra, som är mamma till fotbollstokiga Julle. När han var åtta år bestämde den skånska fotbollsklubben Veberöd plötsligt att han inte fick vara med i pojklaget längre. Petra fick ett mejl från klubben, och tvingades förmedla det smärtsamma beskedet till sonen.

− När jag hörde Petra berätta detta, under intervjun, blev jag så arg. Jag kunde inte vänta på att filmen skulle bli klar utan efter klippningen, när vi började marknadsföra filmen, skickade jag vår promo till TV4, säger Camilla Gisslow.

Julles fall uppmärksammades i Kalla Fakta, och har sedan lyfts av flera andra medier. Han och hans mamma har också stämt fotbollsklubben för diskriminering. För bara några dagar sedan nådde de förlikning. Fotbollsklubben har bett om ursäkt och ska betala 20 000 kronor till Julle, rapporterade flera medier den 2 april.

Med i Camilla Gisslows film är också Johanna med dottern Flora, och Ina vars dotter Isa bara blev 25 år gammal. I filmen berättar Ina hur dottern utsattes för våld och kränkningar ända från tidiga skolåldern, och så småningom hamnade i missbruk.

− Det jag kan visa är hur det går när man inte får hjälp i tid, säger Ina i filmen.

”Rädda våra liv” visar att transfobi tar många olika uttryck. Det kan handla om brutalt våld, men också om att inte bli bjuden på klasskompisarnas födelsedagskalas.

− Som föräldrar är det vårt ansvar att hjälpa våra barn till att kunna vara sig själva, säger Camilla Gisslow.

 Camilla Gisslow anser att föräldrar måste hjälpa sina barn att kunna vara sig själva.

Camilla Gisslow anser att föräldrar måste hjälpa sina barn att kunna vara sig själva. Foto: Charlie Olofsson

Hennes film visar att det kan vara en utmanande uppgift när man, som Julles mamma Petra, motarbetas av förskolan, barnavårdscentralen, skolan och idrottsklubben.

− Många tror inte att barn kan vara trans. Vissa tror att det är vi föräldrar som gör våra barn till transpersoner. De har inte alls förstått, säger Camilla Gisslow.

Under de senaste veckorna har frågan om vården för unga transpersoner diskuterats livligt. Det började på Svenska Dagbladets debattsida där en grupp läkare och forskare från Göteborg, med professor Christopher Gillberg i spetsen, kritiserade utredningarna av barn med könsdysfori för att gå för snabbt. De kallade utredningarna ”en experimentverkstad” och likställde behandlingen med könsstympning. Debattinlägget fick också stöd på Expressens ledarsida.

Kritiken mot utredningarna lyftes även i Uppdrag gransknings ”Tranståget och tonårsflickorna” som publicerades av SVT 2 april. Programmet har träffat två personer som ångrar sin transition.

Enligt den statistik som finns tillgänglig är det ovanligt att transpersoner ångrar behandlingen, men Lundströmmottagningen i Göteborg har tagit emot sådana patienter. Det har skapat en oro hos personalen över att man inte har fullgod evidens för det man gör, säger Lennart Fällberg, vårdenhetschef på Lundströmmottagningen till Uppdrag granskning.

Andra läkare som medverkar i programmet pekar i stället på riskerna med att inte behandla och debattartikeln i Svenska Dagbladet har bemötts av experter som menar att kritiken ger en felaktig bild av hur vården för unga transpersoner ser ut.

Könsidentitetsutredningarna tar minst ett år och processen bygger på beprövad erfarenhet, skriver specialister vid Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Malmö. De skriver också att operationer av genitalier aldrig görs före 18 års ålder och att hormoner ges tidigast i de övre tonåren. För yngre transpersoner finns möjlighet till behandling med stopphormoner, som tillfälligt sätter puberteten på paus. Det ger inga oåterkalleliga effekter utan puberteten sätter igång igen om hormonerna tas bort.

 Filmens producent Marcus Tallberg med regissören Camilla Gisslow.

Filmens producent Marcus Tallberg med regissören Camilla Gisslow. Foto: Mattias Olsson

Camilla Gisslow säger till Amnesty Press den 3 april att hon är förvånad över debatten som nu pågår.

Hon tycker att man överdriver risken att barn ges behandling som de senare ska ångra, och tar för lätt på att många unga transpersoner mår dåligt och verkligen behöver vård.

− Att begränsa tillgången till vård är helt fel väg. Vi måste istället lyssna mer på barnen och göra vården mer individanpassad. Utredningen behöver också breddas och inte vara så binär och heteronormativ, säger hon.

Camilla Gisslow tycker också att det är viktigt att det finns ett bra samtalsstöd innan, under och efter utredningen.

− Fokus ligger ofta på den fysiska biten medan den mentala biten, som är minst lika viktig, tappas bort, säger hon.

Camilla Gisslow vid filmvisningen i Fittja den 29 mars.

Camilla Gisslow vid filmvisningen i Fittja den 29 mars. Foto: Charlie Olofsson

Efter filmvisningen, som arrangerades av Studieförbundet Bilda, Mångkulturellt Centrum, och Doc Lounge Stockholm, var det flera ur publiken som kom fram för att tacka och ställa frågor.

− Jag hoppas att jag ska få fortsätta att följa de här familjerna och berätta vidare om deras resa, säger Camilla Gisslow.

Charlie Olofsson
charlie.olofsson@gmail.com

Läs också

Why the Trans rights movement is done waiting (Amnesty International/UK 30 mars 2019)

Lyssna på

Julle och fotbollslaget som svek (UR/Barnaministeriet)

Läs mer om transfrågor från Amnesty Press

Ny progressiv lag stärker transpersoners rättigheter i Uruguay (28 mars 2019)

BOKMÄSSAN2018: ”Vi måste komma över transföraktet” (30 september 2018)

Mexikanska divor, kärlek på fotbollsplanen och Mr. Gay Syria på årets Cinema Queer (24 september 2018)

Sterilisering fortsatt krav för transpersoner i Finland (16 mars 2018)

El Salvador: Kamp för rätten att vara sig själv – Karla Avelar nominerad till internationellt pris (5 oktober 2017 – även i nummer 3/2018)

Nu ska transpersoner friskförklaras – besked från Socialstyrelsen välkomnas (20 mars 2017)

Hon vägrar ge upp – trots hårdare klimat i Indonesien mot hbtqi-personer (9 mars 2017)

En universell kärlekshistoria under extrema förhållanden (18 februari 2017)

FN:s första hbtq-expert inleder sitt arbete (16 februari 2017)

PRIDE2016: Besvikelse över regeringens utspel i transfrågan (28 juli 2016)

En inställd stämning – krönika av Ulrika Westerlund (nummer 2/2016)

STOCKHOLM PRIDE 2015: Delseger för den norska transrörelsen (3 augusti 2015)

STOCKHOLM PRIDE 2015: KD-ledaren grillades av RFSL, öppnar för skadestånd till tvångssteriliserade (1 augusti 2015)

Irland får ny lag för könstillhörighet – hyllas som föregångsland (29 juli 2015)

STOCKHOLM PRIDE 2015: Maltas nya lag hyllas av transrörelsen (27 juli 2015)

Göteborgs filmfestival: Abort till havs i ”Vessel” och när mamma byter kön i ”52 Tuesdays” (7 februari 2015)

Rätten till sin egen kropp (26 oktober 2014)

PRIDE: När festen är över och det blir homo- och transfobi i vardagen (2 augusti 2014)

ILGA höll världskonferens i Stockholm – 450 deltagare diskuterade kampen för hbt-rättigheter (23 december 2012)

Pride: Paraden i bilder, protester på seminarium om hatbrott, aids i litteraturen,framgångar i Polen, hbt i biståndet och juridikens möjligheter (5 augusti 2012)

Skola för transpersoner öppnar i Argentina (6 maj 2012)

Regnbåge över Malmö: Debatter, parad och konferens om transpersoners rättigheter (6 oktober 2010)

”Jag är ingen diagnos – jag är en människa” (3 augusti 2010)

Heteronormen styr inom svensk vård (28 juli 2010)

Transfrågor diskuteras på Amnestykonferens (1 augusti 2008)

reportage | 2019-04-03
Av: Charlie Olofsson