Samkönat sex: Dödsstraff genom stening införs i Brunei 3 april

I det lilla sultanatet Brunei på norra Borneo ska nu de lagar som infördes år 2014 börja tillämpas från den 3 april. Det innebär att utomäktenskapligt sex, samkönat sex och våldtäkt nu kan straffas med spöstraff och stening till döds och tjuvar riskerar att amputeras. Amnesty International kräver att planerna på att tillämpa lagarna omedelbart stoppas.

artiklar | 2019-03-28
Av: Ulf B Andersson
Delar av sultanens palats i Brunei. Palatset är också säte för regeringen.

Delar av sultanens palats i Brunei. Palatset är också säte för regeringen. Foto: Youtube

Bruneis enväldige sultan, Hassanal Bolkiah, som har styrt sedan 1967, möttes av omfattande protester när det i oktober 2013 meddelades att sharialagar skulle införas 1 maj 2014. Det skulle kunna innebära införa stening till döds för utomäktenskapligt sex och samkönat sex. I USA blev hotellkedjor som ägs av sultanen föremål för bojkott och demonstrationer och det pekades på hyckleriet i att dessa hotell erbjöd hotellpaket för samkönade par i USA.

Människorättsorganisationer som Amnesty International riktade då skarp kritik mot de nya lagarna. Bestämmelserna om stening till döds har dock inte genomförts. Däremot började andra delar av sharialagstiftningen gälla med böter eller fängelse för underlåtenhet för muslimer att delta i fredagsbönen och graviditet utanför äktenskapet.

Alkohol är förbjudet i sultanatet och enligt de gamla brittiska koloniallagarna kan samkönat sex straffas med upp till tio års fängelse.

Hassanal Bolkiah är en av världens rikaste personer. Affärstidskriften Forbes uppgav år 2008 att han hade en uppskattad privatförmögenhet på cirka 190 miljarder kronor. Sultanen bor i ett palats med 1 788 rum. Brunei med drygt 400 000 invånare räknas till ett av världens fem rikaste länder.

Sultanen Hassanal Bolkiah vid 50-årsjubileet av sitt styre.

Sultanen Hassanal Bolkiah vid 50-årsjubileet av sitt styre. Foto: Proudbruneian/Wikimedia

Sedan år 1962 har undantagslagar gällt i landet. Sultanen är både premiärminister, finansminister och försvarsminister. Ett lagstiftande råd finns med 36 ledamöter som har en rådgivande funktion. Ledamöterna utses av sultanen.

Ett enda val har hållits i Brunei men den församling som valdes 1962 upplöstes.

Medierna är statliga eller ägs av kungafamiljen och enligt Reportrar utan gränser är självcensur vanligt bland journalister för att inte riskera att hamna i onåd hos de styrande.

Omkring två tredjedelar av landets 400 000 invånare är sunnimuslimer. Det finns också större grupper kristna och buddister. Sharialagstiftningen omfattar bara muslimer.

Efter proteststormen år 2014 när de nya lagarna om stening och amputationer sköts på framtiden har inte mycket hörts om när de ska börja tillämpas. Den 29 december 2018 tillkännagavs dock av Bruneis motsvarighet till justitiekansler i den officiella gasetten att lagarna ska börja tillämpas den 3 april. Denna kungörelse blev känd först i slutet av mars. För att någon ska dömas kommer det att krävas att det finns en grupp av muslimska vittnen, rapporterar The Guardian.

– Vi togs av överraskning att regeringen nu har satt ett datum och skyndsamt ska införa implementeringen av lagarna, sade Matthew Wolfe till nyhetsbyrån Reuters.

Han är grundare av människorättsgruppen The Brunei Project, som har sitt säte i Australien. Matthew Wolfe uppmanar regeringar att sätta diplomatisk press på Brunei för att stoppa de nya lagarna. The Brunei Project uppger också att obekräftade uppgifter säger att det finns ett förbud i Brunei att rapportera i medierna om att lagarna ska börja tillämpas den 3 april.

– Vi är medvetna om att det är en mycket kort tidsram innan lagarna börjar gälla den 3 april, sade Matthew Wolfe.

Nyhetsbyrån Reuters försökte via e-post få en kommentar från regeringen i Brunei men fick inget svar.

I grannländerna uttryckte hbtq-aktivister stor oro för utvecklingen i Brunei.

– Det är fruktansvärt. Brunei imiterar de mest konservativa arabstaterna, sade Dede Oetomo, en av Indonesiens mest kända hbtq-aktivister, till Reuters.

Pridefirande i Kanada där Amnesty lyfter fram länder där rättigheter saknas eller begränsas

Pridefirande i Kanada där Amnesty lyfter fram länder där rättigheter saknas eller begränsas Foto: Amnesty/Kanada

Amnesty International påpekar att enligt folkrätten så ”utgör kroppsstraff i alla dess former, såsom stening, amputation eller piskning, tortyr eller annat grymt, omänskligt eller förnedrande straff, vilket är förbjudet under alla omständigheter”.

– Brunei måste omedelbart stoppa planerna på att börja tillämpa dessa grymma straff och se över sin brottsbalk så att den överensstämmer med landets åtagande när det gäller mänskliga rättigheter, sade Rachel Chhoa-Howard, Brunei-utredare på Amnesty International i ett uttalande den 27 mars. Det internationella samfundet måste skyndsamt fördöma Bruneis planer.

Trots att Brunei har kvar dödsstraffet i lag har det varit avskaffat i praktiken. Inga kända avrättningar har skett sedan 1957, men 2017 utdömdes dödsstraff för ett narkotikarelaterat brott.

Sedan självständigheten från Storbritannien 1984 har Brunei fortsatt ha goda förbindelser med den tidigare kolonialmakten. Storbritannien har en militärbas i Brunei med cirka 2 000 soldater och sultanen bidrar ekonomiskt till kostnaderna för den brittiska militära närvaron.

Den svenske kungen Carl XVI Gustaf besökte år 2004 Brunei och fick då hård kritik för uttalanden om att kungen var imponerad över att sultanen har ”en kolossal närhet till folket”.

Sultanen tilldelades 2004 den svenska Serafimerorden.

Ulf B Andersson

artiklar | 2019-03-28
Av: Ulf B Andersson