ILGA varnar för att utvecklingen går bakåt för hbtqi-personer i Europa

Under 2019 ökade hatiska uttalanden och våldsdåd mot hbtqi-personer drastiskt. Det visar en rapport som undersöker situationen för hbtqi-personers mänskliga rättigheter i Europa och Centralasien. – Utvecklingen har gått bakåt och är djupt oroande, säger Evelyne Paradis på ILGA-Europe som står bakom rapporten.

reportage | 2020-02-07
Av: Charlotta Asplund Catot
Evelyne Paradis säger att det är dags att hbtqi-rättigheter börjar gälla alla, inte bara de som är mest priviligierade: ”Om du är en utbildad vit homosexuell man och bor i London eller Amsterdam så är din vardag ganska annorlunda från vardagen för exempelvis en transperson i Ryssland.”

Evelyne Paradis säger att det är dags att hbtqi-rättigheter börjar gälla alla, inte bara de som är mest priviligierade: ”Om du är en utbildad vit homosexuell man och bor i London eller Amsterdam så är din vardag ganska annorlunda från vardagen för exempelvis en transperson i Ryssland.” Foto: ILGA-Europe

– Det talas mycket om de framgångar som har gjorts för hbtqi-personer och ibland låter det som att jobbet med att uppnå deras rättigheter är färdigt. Men det är en verklighet de flesta hbtqi-personer inte känner igen sig i, säger Evelyne Paradis som är chef på ILGA-Europe, en paraplyorganisation för hbtqi-rättigheter som samlar över 600 organisationer, såsom svenska RFSL.

ILGA-Europe kartlägger varje år hur situationen ser ut för de mänskliga rättigheterna för homosexuella, bisexuella, trans- och intersex-personer i Europa och Centralasien. I början av februari presenterades årsrapporten för 2019 – och det är en oroande bild som målas upp.

– Utvecklingen har gått bakåt på flera områden. Hatiska uttalanden inte minst från politiker och företrädare för offentliga verksamheter har ökat dramatiskt. Attacker via sociala medier och direkta våldshandlingar mot hbtqi-personer har också ökat. Den känsla av någorlunda säkerhet som vissa hbtqi-personer kunnat känna de senaste åren har minskat, säger Evelyne Paradis och fortsätter:

– Vad som också är oroande med årets rapport är att vi nu ser att det är en trend som sträcker sig över hela Europa, stället för ”bara” i enskilda länder. Även de framgångar som vi sett de senaste åren, inom exempelvis familjerätt, som erkännanden av samkönade äktenskap, nu har börjat sakta in.

Bland EU-länderna finns det ett land som särskilt utmärker sig: Polen. Där har den homofobiska retoriken bland politiker ökat drastiskt, inte minst bland företrädare för regeringspartiet Lag och rättvisa som slog fast att stödja hbtqi-personer är en attack mot barn och familjer.

 Karta över lgbt-fria zoner i Polen december 2019.

Karta över lgbt-fria zoner i Polen december 2019. Foto: Karta: lgbtfreezones.pl

Under våren 2019 förklarade mer än 80 polska städer sig för ”hbtqi-fria zoner” genom att kommunpolitikerna antog resolutioner för att motverka spridningen av ”hbtqi-ideologi”. Den regeringsnära tidskriften Gazeta Polska tryckte upp klistermärken med texten ”hbtqi-fri zon” som den distribuerade till sina läsare.

Klistermärken som tidningen Gazeta Polska distribuerat.

Klistermärken som tidningen Gazeta Polska distribuerat.

Svenska EU-parlamentarikern Malin Björk (V) sitter med i ledningen för EU-parlamentets tvärpolitiska grupp för hbtqi-frågor. Hon vittnar om den desperation som utvecklingen i Polen resulterat i och berättar att det under förra året strömmade in brev in till henne med vädjan om att agera mot Polen.

– Det var som nödrop. Folk flyr landet på grund av det som händer där, säger hon.

I december 2019 antog EU-parlamentet med stor majoritet (463 mot 107 röster) en resolution där man uppmanade Polen att riva upp alla resolutioner som attackerar hbtqi-rättigheter.

– Utvecklingen i Polen är jättefarlig. När man på kommunfullmäktigenivå ger grönt ljus till att uttala sig offentligt på det här viset är hbtq-personer lovligt byte. Vi måste akut se till att utvecklingen inte sprider sig till andra länder, säger Malin Björk.

Svenska EU-parlamentarikern Malin Björk (V) säger att det som händer i Polen just nu är en ren förföljelse av hbtqi-personer.

Svenska EU-parlamentarikern Malin Björk (V) säger att det som händer i Polen just nu är en ren förföljelse av hbtqi-personer. Foto: Charlotta Asplund Catot

Men kanske har spridningen redan börjat. Årsrapporten från ILGA-Europe pekar på att utvecklingen med ökade attacker – verbala och fysiska – mot hbtqi-personer återfinns i hela regionen. I länder som Spanien och Finland, som tidigare inte utmärkt sig i de här sammanhangen, är det här fallet. I Finland ökade antalet hatbrott grundat på sexuell läggning med 27 procent från ett år till ett annat.
I England och Wales i Storbritannien har hbtqi-relaterade hatbrott mer än fördubblats de senaste åren.

I Bulgarien har ordet genus i ett antal politiska dokument skapat debatt och satt fart på en homofobisk anti genus-rörelse då begreppet ses som ett hot mot traditionella familjevärderingar. Lilly Dragoeva är chef för den bulgariska hbtqi-organisationen Bilitis Foundation och hon berättar att det sprids vandringssägen om att etableringen av ”genus-ideologin” kommer leda till att bulgariska barn kidnappas och skickas till adoption hos homosexuella par i Norge där de kommer bli sexuellt utnyttjade.

Lilly Dragoeva är oroad för utvecklingen i sitt hemland Bulgarien: ”Jag hoppas på stöd från övriga Europa för att se till att Bulgarien inte blir nästa Polen”.

Lilly Dragoeva är oroad för utvecklingen i sitt hemland Bulgarien: ”Jag hoppas på stöd från övriga Europa för att se till att Bulgarien inte blir nästa Polen”. Foto: Charlotta Asplund Catot

– Det råder total social hysteri där allt som rör frågor om genus ses som suspekt och ett hot mot barn och familjer, säger hon.

Varför händer allt det här nu? Evelyne Paradis på ILGA-Europe säger det är svårt att ge ett entydigt svar på den frågan, men att man överlag kan se att trenden är en del av ett bredare fenomen av populistiska anti-demokratiska, och ofta främlingsfientliga, rörelser på framväxt i regionen.

London Pride är en av Europas största. Här är USA:s dåvarande ambassadör Matthew Barzun och Londons borgmästare Sadiq Aman Khan vid Pride 2016.

London Pride är en av Europas största. Här är USA:s dåvarande ambassadör Matthew Barzun och Londons borgmästare Sadiq Aman Khan vid Pride 2016. Foto: Katy Blackwood/Wikimedia

Trots den negativa utvecklingen är Evelyne Paradis ändå försiktigt optimistisk inför framtiden. Samtidigt som det finns växande homofobiska och antidemokratiska strömningar i Europa, så finns det också en stark motkraft av människorättsförsvarare.

– Vi måste använda den möjlighet som nu finns inom EU med ett nytt EU-parlament som till största delen försvarar mänskliga rättigheter, och en ny EU-kommission som har en uttalad ambition att jobba för jämlikhet. Dessutom har vi en ny EU-kommissionär för jämlikhet [maltesiskan Helena Dalli, reds anm] som personligen är väldigt engagerad i hbtqi-personers rättigheter.

Evelyne Paradis säger att man nu måste se till att alla människors rättigheter förankras i lag, vare sig det gäller att skydda människor från diskriminering, att se till att de har tillgång till sjukvård eller att transpersoner ska få sitt kön juridiskt erkänt.

– Det är viktigt att de utsatta har lagar att referera till när de blir utsatta för diskriminering. Men kanske lika viktigt är att politiska ledare på alla nivåer tar en aktiv roll och höjer sina röster och fördömer alla former av hat, säger hon.

 EU-kommissionären för jämlikhet Helena Dalli i diskussion med ILGA-Europe och EU-parlamentets tvärpolitiska grupp för hbtqi-frågor den 4 februari 2020.

EU-kommissionären för jämlikhet Helena Dalli i diskussion med ILGA-Europe och EU-parlamentets tvärpolitiska grupp för hbtqi-frågor den 4 februari 2020. Foto: Charlotta Asplund Catot

När ILGA-Europe presenterade sin årsrapport i EU-parlamentet den 4 februari deltog EU:s jämställdhetskommissionär, Helena Dalli, i den efterföljande diskussionen.

– Vi kan inte tillåta att man delar ut klistermärken med hbtqi-fria zoner eller att man antar anti- hbtqi-resolutioner utan att känna ansvar för de våldsattacker som följer i dess kölvatten, även om de utförs av andra personer, sade hon.

Maltesiskan lovade att EU-kommissionen skulle göra hbtqi-personers rättigheter till en prioritet de kommande fem åren.

-I slutet av januari uppmärksammade vi 75-årsminnet av befrielsen av Auschwitz. Det borde bli en påminnelse om vilken riktning utvecklingen kan ta om man börjar tillåta förtryck och uteslutning av minoriteter i samhället, tillade hon.

Charlotta Asplund Catot
[email protected]

Fotnot: ILGA-Europe använder den engelska termen LGBTI i sin rapport. Här har det översatts med hbtqi.

ILGA-Europes årsrapport

ILGA-Europes årsrapport 2020 om situationen för de mänskliga rättigheterna för hbtqi-personer i Europa och Centralasien.

Läs också
Polish 'LGBTI-free zones' not ok, says EU commission (EU Observer 5 februari 2020)

Macron uppmanas ta upp ”LGBTI-free zones” vid sitt besök i Polen (Amnesty Frankrike oc andra organisationer 3 februari 2020)

Projektet LGBT-FREE ZONES PROJECT

Läs mer från Amnesty Press om hbtqi-frågor i Europa

Nya tider i Nordirland (23 december 2019)

Svenskt bistånd bakom Pride i Sarajevo (9 september 2019)

1 500 personer tågade i Bosnien-Hercegovinas första Pride (8 september 2019)

Sarajevo ordnar sitt första Pride under massivt polisskydd (8 september 2019)

Rättssäkerheten under ytterligare attack i Polen (11 juli 2019)

BALTICPRIDE2019: Rekordstort antal deltagare i Vilnius (9 juni 2019)

BALTICPRIDE2019: Långt kvar till jämställdhet för transpersoner i Litauen (9 juni 2019)

BALTICPRIDE2019: ”Den här lagen är en skam för Litauen” (8 juni 2019)

Georgien: Hbtq-rörelsen stannade hemma 17 maj – medan familjemarsch gick genom Tbilisi (21 maj 2019)

I Armenien blir det ingen IDAHOTB-manifestation i år (16 maj 2019)

Vitalina Koval har blivit ett ansikte utåt för hbtqi-rörelsen i Ukraina (10 april 2019)

“Många tror inte att barn kan vara trans” – Camilla Gisslow låter föräldrar berätta i sin film (3 april 2019)

BOKMÄSSAN2018: ”Våldet ökar mot hbtq-personer i Ukraina” (28 september 2018)

reportage | 2020-02-07
Av: Charlotta Asplund Catot