Så drabbas barnen av pandemin - exemplet Argentina

Många länder offrar barnen i sina försök att hejda pandemin. I Argentinas huvudstad Buenos Aires, tog det två månader av lockdown innan barnen fick gå ut i en timme – en dag i veckan. Mer än ett halvår senare var skolor och förskolor fortfarande stängda.

reportage | 2020-12-04
Av: Kinga Sandén
Även publicerad i AmnestyPress #4/2020
Två barn klättrar in på en avspärrad lekplats.

Två barn klättrar in på en avspärrad lekplats. Foto: Kinga Sandén

Den argentinske barnläkaren Jorge Cabana skrattar, glädjelöst och länge, när han får frågan om barns rättigheter har respekterats i ett av de länder som haft hårdast och längst lockdown.

– Barn har rätt till lek, kontakt med andra barn, utbildning, och framför allt att få komma till tals i frågor som rör dem. FN:s barnkonvention är införlivad i konstitutionen, ändå har den inte respekterats, säger han. Barnen har varit helt bortglömda. Inte bara bortglömda, utan falskt utpekade som smittspridare. Effekterna ser vi barnläkare varje dag. De långsiktiga effekterna börjar vi skönja.

Femåriga Franka Binkle minns hur det var i början, när hon inte fick gå utanför lägenheten:

– Jag hade så tråkigt, så tråkigt att det enda jag kunde tänka på var mina egna hjärtslag, berättar hon allvarligt.

Sarah Binkle, 8 år, kickar boll på gården medan Ian Binkle, 16, försöker plugga i de tre barnens gemensamma rum.

Sarah Binkle, 8 år, kickar boll på gården medan Ian Binkle, 16, försöker plugga i de tre barnens gemensamma rum. Foto: Kinga Sandén

Hennes föräldrar minns mer: hur Franka bröt ihop om de inte klädde av sig och duschade direkt när de kom in från affären. Hur hon och systern Sarah, 8 år, började sova dåligt och inte kunde fokusera på sina lekar.

Det enda som lugnade Sarah var att kicka boll mot väggen på den minimala gården, mellan cyklarna och utemöblerna. Grannarna gormade åt henne att sluta störa. Ibland råkade hon höra nyheterna om sjukdom och död.

– På TV sade de “skydda dig så skyddar du oss alla”. Om jag inte hade gått ut på ett år, hade jag kunnat rädda alla från viruset då? Jag tycker det ansvaret är för stort för mig, säger Sarah Binkle.

I den trånga trerummaren flyttade de tre barnen och mamma Laura runt mellan köket, vardagsrummet och barnens rum. I sovrummet låg pappa Markus som länge blivit allt sjukare och hostade så rutorna skallrade. I mars, samtidigt som pandemin, kom hans diagnos: lymfkörtelcancer som påverkade lungorna.

Laura Sayavedra.

Laura Sayavedra. Foto: Kinga Sandén

– När han började få cellgifter var jag tvungen att få ut barnen, jag kunde inte låta dem se honom så dålig, minns Laura Sayavedra. Varje gång jag var på väg för att lämna dem hos vänner ropade folk efter oss på gatan. De kallade mig idiot som utsatte barnen för viruset. Men vi prioriterade deras känslomässiga hälsa, och vi kunde inte offra dem för Markus.

Laura märkte att de började må bättre när de fick vara ute och röra på sig. De började ta promenader på kvällarna när nästan ingen var ute.

Markus Binkle säger:
– Min läkare hade mördat mig om hon hade vetat att vi tog ut barnen. Hon sade att jag som riskperson helst skulle isolera mig från dem. Men jag kunde ju inte vara borta från dem när jag kunde dö när som helst oavsett. Och vi kunde inte hålla dem instängda med all press de levde under.

När Markus blev bättre började han ta döttrarna till parken. Flera familjer började dyka upp. Barnen klättrade in till de avspärrade gungorna. Ibland blev de bortjagade av poliser. 

Markus är snart färdig läkare, hade läst på och visste att risken för smitta är låg utomhus. Men för de flesta argentinare var det svårt att skilja på rimliga råd och skräckpropaganda. Regeringens strategi var skrämsel: “Stanna hemma, viruset finns på gatorna”. 

Markus Binkle.

Markus Binkle. Foto: Kinga Sandén

Utegångsförbudet som utlysts som en “karantän” på två veckor förlängdes lite i taget. Medierna intervjuade de experter som skrek högst. Frukt skulle tvättas med klorinvatten. Om barn måste flyttas skulle det vara i bil med munskydd. Deras skor skulle inte nudda marken.

På gatorna syntes vuxna fly isoleringen genom att släpa runt utmattade hundar eller handlingskassar med slokande selleri. Barn släpptes inte ens in i matbutikerna förrän i maj när regeringen gjorde klart att de fick följa med en förälder “om det var absolut nödvändigt”.

Det var första gången sedan skolorna stängdes som barn ens nämndes. Barn med växelvis boende fick nu, efter två månader, flyttas till sin andra förälder. De fick rätt att gå ut en timme på lördagar eller söndagar, beroende på personnummer. De fick inte leka på lekplatserna, springa eller umgås med andra barn. Uniformerade vakter höll koll i parkerna.

Barn över 15 år hade fortfarande inga giltiga skäl att vistas ute.

– Jag kände att mitt liv var slut, säger Ian, 16 år, bror till Sarah och Franka. Jag grät jämt och fick ångestattacker. Men så fort jag började gå ut och träffa mina vänner började jag må bättre.

Ibland är Ian rädd att smitta sin pappa:

– Men jag vet ju att han också träffar folk. Och han är starkare nu. Hade han bett mig stanna hemma för hans skull så hade jag gjort det.

Ian Binkle.

Ian Binkle. Foto: Kinga Sandén

Ians bästa vän får fortfarande inte gå ut. En annan vän stjäl lugnande tabletter av föräldrarna. En tredje har börjat sälja sexbilder på nätet. En fjärde har inte varit i kontakt med skolan sedan i mars.

De har onlinelektioner då och då, men det är svårt att fokusera hemma. Läxorna försöker Ian göra när systrarna är ute.

Han har inte haft något enskilt samtal med sin lärare. Ingen har frågat hur han mår. Systern Sarah var borta från skolarbetet i flera månader. Hennes lärare hörde aldrig av sig.

Tusentals barn har inte haft någon chans att följa skolan eftersom de saknar tillgång till nätet. Den officiella siffran, bara i Buenos Aires, är 7 000 elever. En grov underskattning, enligt Gonzalo Martinez som är engelsklärare i klass 3-6 i två fattigare stadsdelar:

– En del av mina elever är online varannan, var tredje vecka. De är tre syskon på en mobil, eller en hel familj på en dator. De är i praktiken inte uppkopplade.

För att fler skulle kunna följa lektionerna slutade han hålla dem online och började göra videos och lägga upp på youtube, så att de kunde ses när som helst.

– Men videorna åt upp deras kontantkort, så nu skickar jag läxorna även i text på whatsapp och de kan svara direkt i text. Kollegor till mig har printat uppgifter och brutit utegångsförbudet för att lämna dem hemma hos eleverna. Vi gör så gott vi kan, och vi har inte mycket hjälp uppifrån, säger Gonzalo Martinez.

Han uppskattar att hälften av eleverna hänger med. Fyra av tio dyker upp ibland. En av tio är försvunna.

Elever får undervisning i Buenos Aires i oktober 2020.

Elever får undervisning i Buenos Aires i oktober 2020. Foto: Gobierno de la Ciudad Autónoma de Buenos Aires/Wikimedia

Klyftorna mellan elever med och utan resurser hemifrån har vuxit. Få av föräldrarna till Gonzalos elever kan engelska. Några kan knappt skriva sitt namn. 

– Det är klart att ett barn som har egen dator, wifi och utbildade föräldrar har helt andra möjligheter än en som missar allt arbete som hen förr fick gjort i skolan. En del kommer behöva skolas in på nytt.

Fredagen den 6 november meddelade presidenten att utegångsförbudet skulle hävas och skolorna öppna gradvis med start måndagen därpå. Tio dagar senare hade varken lärare eller föräldrar fått veta mer än så.

Presskonferens 17 juli om coronaviruset. President Alberto Fernández i mitten.

Presskonferens 17 juli om coronaviruset. President Alberto Fernández i mitten. Foto: Casa Rosada/Wikimedia

Stängda skolor slår hårdast mot barn med minst resurser globalt. Fattiga familjer med minskade inkomster sätter sina barn i arbete. Främst flickor löper större risk att utsättas för övergrepp och våld i hemmet, giftas bort och bli gravida. Allt det minskar i sin tur chansen att barnen återvänder till skolan, enligt Rädda Barnen och Unicef, FN:barnfond. 370 miljoner barn har gått hungriga som följd av uteblivna skolmåltider, enligt FN:s World Food Programme. 

FN har uppmanat världens länder att öppna skolorna för att avvärja en katastrof för en hel generation. “För de mest marginaliserade kan missad skolgång – om än bara för några veckor – leda till negativa effekter som varar hela livet”, sade Unicef-chefen Henrietta Fore i september.

Barnens hälsa drabbas också direkt av pandemin. Rädda Barnen varnade i en rapport den 10 september för ökad barnadödlighet på grund av sämre tillgång till hälsokontroller och säker, näringsrik mat. De argentinska barnläkarna har sett vaccinationerna gå ner och kroniskt sjuka barn gå miste om vård på grund av allt fokus på covid-19.

– De söker vård för allvarliga komplikationer som de borde ha kommit med mycket tidigare. Och om vaccinationerna inte ökar snabbt får vi snart se en ökning av sjukdomar, säger Jorge Cabana, som är ordförande i barnläkarföreningens utskott för barnets rättigheter.

– Vi barnläkare möter i stort sett dagligen barn som är nedstämda och har ångest, och vi ser fler självmordsförsök, säger han.  

Barnläkarna har inte lyckats nå fram till politikerna. Många har gett föräldrar råd att trotsa utegångsförbudet, ta ut barnen, se till att de träffar något annat barn. Men i det offentliga har de knappt märkts.

– Det är svårt att gå in och nyansera en debatt som är “hälsa eller död”. Pandemin har fått oss som samhälle att prioritera biologisk, fysisk hälsa. Men hälsa är inte bara att inte få covid-19. Det är också utveckling, social integration, och mycket mer, säger Jorge Cabana.

Familjen Binkle Sayavedra äter takeaway-middag på en gräsmatta med vänner, i strid med utegångsförbudet.

Familjen Binkle Sayavedra äter takeaway-middag på en gräsmatta med vänner, i strid med utegångsförbudet. Foto: Kinga Sandén

Många föräldrar tyckte att barnen vande sig snabbt vid att vara instängda. Laura Sayavedra blir arg när hon tänker på det.

– Barn kan vänja sig vid vad som helst, att vara fastbundna också. Men nu när de börjar komma ut märks det att de har stannat i utvecklingen jämfört med sina kamrater, säger hon. 

Hon berättar om vänner till döttrarna som börjat stamma eller slutat springa och klättra. Som håller sig bland de vuxna i parken, för de har glömt hur man leker med andra barn.

Enligt barnläkaren Jorge Cabana är det motståndskraften hos varje barn och familj som avgör hur bestående skadorna blir:

– Vi måste lyssna på barnen, på varje barn, för att få veta vad de har förlorat och vad de behöver ta igen.

Kinga Sandén
kingasanden@gmail.com

Ett barn hoppar hopprep på ett hustak.

Ett barn hoppar hopprep på ett hustak. Foto: Kinga Sandén

Covid-19

Argentina har haft 1,34 miljoner fall och den 19 november hade 36 347 personer dött i covid-19. I november meddelades att restriktionerna som har gällt sedan i mars ska lättas.

Argentina

Huvudstad: Buenos Aires
Politik: Militärdiktatur 1976-1983. Efter nederlaget mot Storbritannien i kriget om Falklandsöarna (Malvinas) 1982 inleddes en demokratisering. 2015-2019 styrdes landet av högerpresidenten Mauricio Macri men han förlorade 2019 valet och peronisten Alberto Fernández tog över presidentposten.

Yta: 2 780 400  km2 (Sverige 449 964 km2)
Befolkning: 45 miljoner.

Siffror

Mer än 90 procent av världens elever, 1,6 miljarder barn i 192 länder, har mist skolgång på grund av pandemin, enligt Unicef.   Minst 24 miljoner väntas aldrig återvända. De mest marginaliserade och resurssvaga, framför allt flickor, drabbas hårdast. 

Karta över skolstängningar från Unesco finns här.

Läs mer om covid-19 från Amnesty Press

I pandemins spår: Allt fler kvinnor försvinner i Peru (30 november 2020)

En envis advokat och 50 dagars kamp för frihet (16 oktober 2020)

Långt ifrån över (27 september 2020)

Coronaviruset: Hård kritik mot Nicaraguas sätt att bemöta pandemin (30 juli 2020)

Coronaviruset: En oviss framtid (19 juni 2020)

Coronaviruset: Covid-19 slår inte jämlikt (18 juni 2020)

Coronaviruset: Pressfrihet i en tid av pandemi (17 juni 2020)

Coronaviruset: Med livet som insats – när jobbet blir en hälsofara (16 juni 2020)

Coronaviruset: Mänskliga rättigheter satta på undantag (16 juni 2020)

Coronaviruset: När demokratin försvinner i pandemin (14 juni 2020)

Coronaviruset: Hur jobbar Amnesty under pandemin? (12 juni 2020)

Coronaviruset: Digital Global Pride istället för Pridefestivaler (11 juni 2020)

Indiska journalister gripna efter kritisk rapportering om coronakrisen (14 maj 2020)

Covid-19: Oro för spridning av virus i överfulla läger för rohingyer från Myanmar (20 april 2020)

Fotospecial: De svagaste drabbas hårdast när Bangladesh stänger ned på grund av coronaviruset (9 april 2020)

Tusentals gästarbetare i karantän i Doha (30 mars 2020)

Nio år av krig – nu väntar Syrien på coronaviruset (25 mars 2020)

Trakasserier mot journalister efter rapportering om corona (23 mars 2020

Läs mer om Argentina från Amnesty Press

Argentina väntar på abortbeslut (2 oktober 2020)

Nya åtal väntar efter Argentinas militärdiktatur (30 januari 2018)

Massdemonstrationer i Argentina förändrade lagen: Män som begår mord förlorar rätten till sina barn (21 juni 2017)

Argentina: ”Aldrig mer! Ingen frihet för människorättsbrottslingar!” – politiker vänder efter beslut i Högsta domstolen (16 maj 2017)

Vart går Argentina?(1 mars 2017 också i nummer 1/2017)

ÅRSMÖTE2016: ”Jag är ett av Argentinas försvunna barn” (17 maj 2016)

”Perón eller döden” - starkt drama om Argentinas mörkaste år (11 oktober 2013)

15 dömda till livstids fängelse för brott under ”det smutsiga kriget” under militärregimen (22 december 2010)

Marinofficer utlämnas från Spanien (2 april 2008)

På besök i helvetets korridorer (27 december 2007)

Tortyrcentralen blir museum i Argentina (nummer 1/2006)

"Försvunna" från Argentinas smutsiga krig hittade i gravar (7 maj 2003)

Mariano – ett av Argentinas försvunna barn (10 februari 2003)

reportage | 2020-12-04
Av: Kinga Sandén
Även publicerad i AmnestyPress #4/2020