Protesterna ökar mot förföljelse av ”homosexuella” i Tjetjenien

Sedan den ryska tidningen Novaja Gazeta den 1 april avslöjat att ett hundratal män, som av myndigheterna utpekats som ”homosexuella”, gripits i Tjetjenien ökar nu protesterna. USA, Italien och EU har protesterat och i London demonstrerade hundratals personer utanför Rysslands ambassad den 12 april. Queer Amnesty Stockholm arrangerade en manifestation på Mynttorget på kvällen den 13 april.

reportage | 2017-04-13
Av: Ulf B Andersson
 Ramzan Kadyrov styr sedan år 2007.

Ramzan Kadyrov styr sedan år 2007. Foto: Kremlin.ru

I den ryska delrepubliken Tjetjenien styr Ramzan Kadyrov med järnhand och mänskliga rättigheter kränks regelbundet. Den ryska tidningen Novaja Gazeta, känd för kritisk undersökande journalistik, publicerade den 1 april en artikel som väckt stort uppseende. Tidningens välrenommerade reporter Jelena Milasjina, som i juni 2015 själv mordhotades för sin rapportering om Tjetjenien, presenterade uppgifter om en ny kampanj av förföljelse riktad mot män som av myndigheterna utpekas som ”homosexuella”.

Enligt artikeln hade ett hundratal män förts till en tidigare polisstation nära staden Argun där hålls inspärrade. Bland de gripna skulle finnas kända lokala TV-personligheter och religiösa personligheter.

I detta hemliga fångläger ska också finnas personer som anklagas för att sympatisera med IS, Islamiska staten, och narkotikamissbrukare.

Enligt Novaja Gazeta skulle männen ha utsatts för tortyr och misshandel och minst tre män ha avlidit. En del av männen ska enligt uppgift ha frisläppts men i det klimat av homofobi som råder i Tjetjenien innebär det stora risker och de riskerar också att utsättas för hedersmord av sin egen familj. Uppgifterna om att påstått homosexuella män förs bort av myndigheterna i Tjetjenien fick snabbt stor internationell spridning.

Efter Rysslands militära seger i det andra Tjetjenien-kriget, som inleddes år 1999, har Ramzan Kadyrov, president sedan år 2007, av Ryssland fått fria händer att styra i republiken. De nationalistiska och islamistiska rebellerna är besegrade och Kadyrov har genomfört en islamisering av samhället där polygami är tillåtet och kvinnor måste bära huvudduk i det offentliga livet. Han har en fruktad privatmilis, Kadyrovtsy, som opererar under presidenten.

I den kyliga kvällsluften sökte hbtqi-personer från många delar av världen värme i regnbågsflaggor, Amnestyljus och varandra.

I den kyliga kvällsluften sökte hbtqi-personer från många delar av världen värme i regnbågsflaggor, Amnestyljus och varandra. Foto: Lisa Tistad

Artikeln i Novaja Gazeta avfärdades av Alvi Karimov, talesperson för Ramzan Kadyrov, som ”totala lögner och desinformation” och ett 1 april-skämt. Alvi Karimov betonade också att uppgifterna var helt omöjliga då homosexuella inte finns i Tjetjenien.

– Det går inte att fängsla och förfölja personer som helt enkelt inte existerar i republiken, sade Alvi Karimov till den ryska nyhetsbyrån Interfax. Om det fanns sådana personer i Tjetjenien skulle inte de rättsvårdande myndigheterna behöva göra något med dem. Deras släktingar skulle skicka dem till en plats varifrån de inte kan återvända.

Kheda Saratova, som är medlem i Kadyrovs råd för mänskliga rättigheter, sade i en intervju med statlig rysk radio att det tjetjenska samhället och ”hela rättssystemet” skulle behandla mord på homosexuella släktingar ”med förståelse”.

Delar av Amnestys Distriktsstyrelse i Stockholm och en före detta ordförande för RFSL Stockholm var några av de som ville hålla en tyst minut för de drabbade.

Delar av Amnestys Distriktsstyrelse i Stockholm och en före detta ordförande för RFSL Stockholm var några av de som ville hålla en tyst minut för de drabbade. Foto: Imogine Brown

– I vårt tjetjenska samhälle så kommer varje person som respekterar våra traditioner och kultur jaga denna typ av person utan någon hjälp från myndigheterna och göra allting för att se till att denna typ av person inte existerar i vårt samhälle, sade Kheda Saratova.

Hon hävdade senare att hon hade blivit missförstådd då uppgifterna om att det fanns homosexuella män i Tjetjenien hade chockat henne så svårt att hon inte kunde tänka klart.

Enligt Novaja Gazeta hade den senaste hatvågen mot homosexuella skjutit fart i Tjetjenien i början av mars sedan lokala medier hade rapporterat att GayRussia.ru hade ansökt om att få genomföra manifestationer i bland annat delrepubliker i Norra Kaukasus, dock inte Tjetjenien. GayRussia.ru är en relativt liten organisation som fått stor uppmärksamhet vid sina fruktlösa försök att genomföra Pride-evenemang i Moskva.

Uppgifterna i Novaja Gazeta om det hemliga fånglägret, som följdes upp i en andra artikel den 4 april med vittnesmål från anonyma personer som sade sig ha fängslats, har inte kunnat bekräftas då fristående organisationer och journalister inte kan röra sig fritt i Tjetjenien.

Jekaterina Sokirianskaja, chef för Rysslands-avdelningen på International Crisis Group, sade till The Guardian den 2 april att hon själv under de tio senaste dagarna hade mottagit alarmerande rapporter från olika källor:
– Jag har hört att det ska ha hänt i Groznyj (Tjetjeniens huvudstad), utanför Groznyj och att detta har drabbat människor i vitt skilda åldrar och yrken.

Jekaterina Sokirianskaja.

Jekaterina Sokirianskaja. Foto: Emma Lundström/Amnesty Press

Jekaterina Sokirianskaja sade också att mycket av informationen kommer från andrahands- eller tredjehandskällor då frågan om sexuell läggning är extremt tabubelagt i Tjetjenien:

– Det är nästintill omöjligt att få information direkt från offren eller deras familjer men antalet samtal jag får från olika människor gör att jag tror att fängslandet och våldet verkligen pågår.

En rysk hbt-organisation, Russian LGBT network, har också publicerat vittnesmål från Tjetjenien som de har mottagit sedan de öppnade en nödtelefon.

Svetlana Zakharova från Russian LGBT network sade till Radio Free Europe/Radio Liberty att hennes grupp hade tagit emot över tio meddelanden från män som ville ha hjälp med att fly från Tjetjenien.

– Vi arbetar med att evakuera människor, sade hon. Det som händer nu är utan motstycke i vår historia.

Radio Free Europe/Radio Liberty publicerade den 11 april vittnesmål från tre homosexuella män från Tjetjenien som berättade om de övergrepp som de hade utsatts för innan de flydde från Tjetjenien.

I Ryssland är samkönat sex och relationer inte olagligt. Däremot ska minderåriga (under 18 år) ”skyddas” och det finns en lag som förbjuder ”främjande av icke-traditionella sexuella relationer” när detta ”främjande” kan nå personer under 18 år. Dmitrij Peskov, talesperson för Kreml, sade den 3 april att polisen skulle ”undersöka” uppgifterna i Novaja Gazeta. Peskov sade dock att han inte kunde bekräfta att någon undersökning pågår och han gav medborgare som har klagomål mot polisen rådet att vända sig med anmälningar till domstolar.

Tanja Loksjina

Tanja Loksjina Foto: Emma Lundström/Amnesty Press

Tanja Loksjina, Rysslandschef på Human Rights Watch, kritiserade den 4 april det ryska presidentämbetets ovilja att fördöma det som händer i Tjetjenien och uttryckte stor besvikelse över Dmitrij Peskovs uttalande:
– I dessa dagar så är det ytterst få människor i Tjetjenien som vågar tala med människorättsövervakare eller journalister, ens under anonymitet, då klimatet av fruktan är så omfattande och folk skräms till tystnad. Att lämna in en officiell anmälan mot lokala säkerhetspersoner är extremt farligt och hämnd från de lokala myndigheterna är i praktiken omöjligt att undgå.

Protesterna mot uppgifterna om ”homosexuella” i hemliga fångläger i Tjetjenien har ökat. USA uttryckte den 7 april ”ökad oro”.

– Vi är djupt bekymrade över offentliga uttalanden från myndigheterna i Tjetjenien som tolererar och uppviglar till våld mot hbt-personer, sade Mark Toner, talesperson för utrikesdepartementet i USA. Vi fördömer kategoriskt förföljelse av individer på grund av sexuell läggning.

EU:s utrikeschef Federica Mogherini krävde den 6 april att uppgifterna i Novaja Gazeta undersöks grundligt och krävde att de skyldiga ställs inför rätta.

 Hundratals personer protesterade den 12 april utanför Rysslands ambassad i London.

Hundratals personer protesterade den 12 april utanför Rysslands ambassad i London. Foto: Thomas Hornall/Pa Photos/TT

Italien meddelade den 11 april att utrikesdepartementet ska undersöka uppgifterna om ”oacceptabla kränkningar av mänskliga rättigheter” i Tjetjenien.

I Ryssland har Mikhail Fedotov, chef för Kremls råd för mänskliga rättigheter, krävt en undersökning av de ”monstruösa” uppgifterna från Tjetjenien.

I London samlades hundratals personer den 12 april utanför Rysslands ambassad för att protestera mot förföljelserna i Tjetjenien och visa solidaritet med de utsatta.

Omkring 60 personer samlades på Mynttorget i Stockholm på skärtorsdagskvällen i protest mot händelserna i Tjetjenien.

Omkring 60 personer samlades på Mynttorget i Stockholm på skärtorsdagskvällen i protest mot händelserna i Tjetjenien. Foto: Lisa Tistad

Brittiska ledamöter i Europaparlamentet har i brev till premiärminister Theresa May och utrikesminister Boris Johnson krävt att de uppkallar den ryske ambassadören för samtal om förföljelserna i Tjetjenien.

På skärtorsdagskvällen arrangerade också Queer Amnesty Stockholm en manifestation på Mynttorget för att visa solidaritet med de utsatta i Tjetjenien. Ett 60-tal personer deltog.

Ulf B Andersson

Läs också
Amnestys blixtaktion mot förföljelserna i Tjetjenien

Bakgrund/Krigen i Tjetjenien

Kriget i Tjetjenien räknas som det blodigaste i Europa sedan andra världskriget och det beräknas att upp till 150 000 människor kan ha dödats.

I samband med Sovjetunionens upplösning växte kraven på självständighet i Tjetjenien, där de idag cirka 1,4 miljonerna invånare till stor del är muslimer. Efter andra världskriget hade Josef Stalin låtit deportera tjetjenerna då de anklagades för samarbete med Nazityskland.

Dzjochar Dudajev, tidigare general i sovjetiska flygvapnet, valdes till president och utropade 1991 självständighet. I december 1994 valde Rysslands president Boris Jeltsin att gå in med rysk militär och det blev inledningen till det Första Tjetjenienkriget.

Regeringsbyggnaden i Tjetjeniens huvudstad Groznyj förstördes under kriget.

Regeringsbyggnaden i Tjetjeniens huvudstad Groznyj förstördes under kriget. Foto: Mikhail Evstafiev/Wikimedia

Trots att ryska armén använde flyg och tungt artilleri hade de svårt att inta Tjetjenien och fram till augusti 1996, då ett avtal om vapenvila undertecknades, beräknas minst 5 500 ryska soldater ha dödats medan de tjetjenska rebellerna förlorade mellan 11 000 och 30 000 döda. Ryskt bombflyg lade stora delar av huvudstaden Groznyj i ruiner. Rapporterna om kidnappningar, tortyr och utomrättsliga avrättningarna var talrika.

Antalet civila dödsoffer uppgick till tiotusentals. Dzjochar Dudajev dödades i ett ryskt missilangrepp i maj 1996.

Efter vapenvilan valdes Aslan Maschadov till president i Tjetjenien i januari 1997 till i ett internationellt övervakat val. Han betraktades som en pragmatisk nationalist. Andra rebelledare fortsatte dock våldsamheter och lokala krigsherrar fick också stöd av islamister som den saudiarabiske Ibn Al-Khattab, en veteran från kriget i Afghanistan som allierade sig med krigsherren Sjamil Basajev.

I augusti 1999 genomförde ett tusental rebeller ett överraskningsanfall i grannrepubliken Dagestan. Bombattentat inne i Ryssland med hundratals dödsoffer tillskrevs tjetjeniska grupper. Ryssland gick under hösten 1999 åter in i Tjetjenien och återigen lades stora delar av Groznyj i ruiner.

Släktingar till ”försvunna” personer försöker identifiera kroppar i en byggnad i centrala Groznyj i andra krigets början. En massgrav med 51 kroppar hade upptäckts i byn Dachnyi Poselok nära den ryska militärbasen i Khankala. Flera av kropparna rapporteras bära vittne om tortyr och stympning.

Släktingar till ”försvunna” personer försöker identifiera kroppar i en byggnad i centrala Groznyj i andra krigets början. En massgrav med 51 kroppar hade upptäckts i byn Dachnyi Poselok nära den ryska militärbasen i Khankala. Flera av kropparna rapporteras bära vittne om tortyr och stympning. Foto: Memorial/AI

Kriget blev långvarigt och blodigt där cirka 7 000 ryska soldater beräknas ha dödats. Omkring 16 000 tjetjenska rebeller beräknas ha dödats och omkring 25 000 civila. Därtill kommer cirka 5 000 personer som ”försvunnit”. Omkring 350 000 människor beräknas ha flytt under det Andra Tjetjenienkriget. Medan den ryska armén kunde inta städer fortsatte kriget på landsbygden och en rad dåd genomfördes i Ryssland av tjetjenska grupper, däribland Dubrovkateatern i Moskva 2002 och skolan i Beslan 2004 med flera hundra döda.

År 2003 fick Tjetjenien ett begränsat självstyre och Achmat Kadyrov blev president. Han mördades år 2004 och år 2007 blev sonen Ramzan Kadyrov president. Under dennes styre har en islamisering genomförts i Tjetjenien med stöd av Ryssland. Kadyrovs 3 000 man starka privatarmé, Kadyrovtsy, anklagas för en rad grova övergrepp och Ramzan Kadyrov har också anklagats för inblandning i mord och hot mot ryska oppositionella.

År 2009 förklarade de ryska myndigheterna att läget i Tjetjenien var ”normaliserat”. De flesta tjetjenska ledarna från krigen har dödats. Den 8 mars 2005 meddelade ryska medier att presidenten Aslan Maschadov skjutits ihjäl av ryska specialstyrkor och tjetjenska grupper. Liket visades upp i rysk TV. Sjamil Basajev dog i en explosion i juli 2006. Ryssland hävdade att ryska säkerhetstjänsten FSB var ansvarigt. Flera tjetjenska exilledare har också dödats och FSB har anklagats för att ligga bakom.

Achmat Kadyrov-moskén i Groznyj är en av de storslagna byggnader som har byggts i Tjetjeniens huvudstad.

Achmat Kadyrov-moskén i Groznyj är en av de storslagna byggnader som har byggts i Tjetjeniens huvudstad. Foto: Wikimedia

Väpnade oroligheter har dock fortsatt i flera av republikerna i Kaukasus och Ryssland oroas över att IS, Islamiska staten, försöker etablera sig. Många islamister rapporteras också ha rest från Kaukasus för att delta i kampen i Syrien för att störta president Bashar al-Assad. President Ramzan Kadyrov har framhållit att tjetjenska soldater deltar på Rysslands sida i kriget i Syrien.

Den 30 januari meddelade Ramzan Kadyrov att tre militanter och två poliser dödats i en sammanstötning. Den 17 december 2016 sköts sex män ihjäl av polis i Groznyj.

Den 24 mars i år rapporterades sex ryska soldater ha dödats vid ett rebellanfall mot en rysk bas i Tjetjenien. Sex av angriparna ska också ha dödats i striden.

Ulf B Andersson

Läs mer om Tjetjenien från Amnesty Press

Ayna kämpar för kvinnor i Tjetjenien (5 februari 2017)

Medie(o)frihet i öst (2 februari 2017)

Rysslandsdagarna: ”Kreml utnyttjar nationalism för att återskapa det ryska imperiet” (29 oktober 2015)

Ramzan Kadyrovs nya Tjetjenien - islamiska lagar och MR-brott (24 maj 2013)

MR-dagarna i Göteborg: Sapiyat Magomedova fick årets Per Anger-pris (14 november 2012)

Rysslands ”inre utomlands” - spänningen ökar i norra Kaukasus (29 november 2011)

”Vi är ärligt talat ganska trötta på begravningar” (5 november 2009)

Hur krig drabbar människor (21 maj 2008)

En modig röst har tystats (21 december 2007)

En uppgörelse med Kreml (21 december 2007)

Mordet på Anna Politkovskaja (9 oktober 2006)

Tjetjenerna lever i ständig skräck (3 juni 2006)

Arsen Sakalovs kamp för rättvisa hedrades (4 oktober 2005)

Tjetjenien: Konflikten går snart in på sitt femte år (13 juli 2004)

»Tjetjenien ligger i Europa« (11 juni 2004)

Ryssland inför valet: Glömt krig och styrda medier (13 mars 2004)

Tjetjenien: Protest mot ett ignorerat krig (2 oktober 2003)

Där inga vittnen finns (16 september 2002)

reportage | 2017-04-13
Av: Ulf B Andersson