Nya åtal väntar efter Argentinas militärdiktatur

Det har gått 34 år sedan demokratin återupprättades i Argentina. Fortfarande hanterar landets rättsväsende över 500 åtal om människorättsbrott som begicks under militärdiktaturen. Många av de misstänkta är idag över 80 år.

reportage | 2018-01-30
Av: Daniel Gutman
 Minnesmarsch i Buenos Aires år 2016 för offren under militärdiktaturen 1976-1983.

Minnesmarsch i Buenos Aires år 2016 för offren under militärdiktaturen 1976-1983. Foto: Banfield /Wikimedia.org

Militärjuntan hade makten i Argentina mellan 1976 och fram till 1983, men efterspelet fortsätter. Att så många juridiska processer fortfarande är aktuella visar att arbetet för sanning och rättvisa går vidare. Men det är också ett uttryck för alla förseningar som drabbat processen och visar hur långsamt rättsväsendet arbetar.

År 2003 återkallades tidigare amnestilagar, vilket innebar att nya åtal kunde väckas för människorättsbrott. Sedan dess har 200 rättsprocesser avslutats, varav 140 lett till överklaganden. Det framgår i en färsk rapport från den åklagarmyndighet som driver fall som berör brott mot mänskligheten. Enligt samma rapport har 856 personer hittills blivit dömda medan 110 personer har blivit frikända.

Samtidigt finns det ytterligare 393 pågående brottsutredningar, varav en majoritet fortfarande är i ett inledande stadium.

De många åtalen mot personer som begick brott under diktaturen bör tjäna som ett gott exempel för världen. Det säger Santiago Cantón, som tidigare var ordförande för Interamerikanska människorättskommissionen, IACHR.

– Det är mycket positivt att staten nu går ut med budskapet att rättegångarna kommer att fortsätta. Förseningarna är dock allvarliga, eftersom vi talar om åtalade som i de flesta fall är över 80 år gamla, säger han till nyhetsbyrån IPS.

Santiago Cantón är i dag minister med ansvar för människorättsfrågor i provinsen Buenos Aires, som är landets största och mest befolkade region.

– Det är viktigt för alla att rättegångarna slutförs – för att de åtalade inte ska dö omgivna av tvivel, och för att offren och samhället som helhet ska känna att rättvisa har skipats.

 Jorge Rafael Videla svär presidenteden när militären övertar makten i Argentina 1976.

Jorge Rafael Videla svär presidenteden när militären övertar makten i Argentina 1976. Foto: Okänd/ Wikimedia

Militärdiktaturen upprättade hundratals hemliga center där oliktänkande torterades och mördades. Människorättsorganisationer uppger att närmare 30 000 människor mördades eller försvann spårlöst under diktaturåren.

När demokratin hade återupprättats förordade den dåvarande presidenten Raúl Alfonsín att de som begått brott skulle åtalas och dömas. Den processen kulminerade 1985 då nio av militärens juntaledare fick sina straff. Två av de diktaturens främsta ledare, Jorge Videla och Emilio Massera, dömdes i samband med detta till livstids fängelse.

Landets arméledning utövade dock politiska påtryckningar på kongressen som under 1986 och 1987 införde nya lagar som innebar ett slut på de rättsliga processerna mot diktaturens hantlangare.

För många argentinare är militärdiktaturens år ett djupt sår.

För många argentinare är militärdiktaturens år ett djupt sår. Foto: Martín Gaitán/Wikimedia

Cirkeln slöts sedan av president Carlos Menem, som 1990 benådade Videla, Massera och andra fängslade före detta juntamedlemmar. Det kom sedan att dröja fram till år 2001 innan en domare förklarade att amnestilagarna stod i strid med konstitutionen.

Beslutet kom att få stor betydelse och bekräftades i september 2003, då kongressen beslutade att upphäva lagarna.

Sedan dess har utredningarna av ”det smutsiga kriget” fortsatt och de sista hindren försvann år 2005, då landets högsta domstol slog fast att vare sig benådning eller preskriptionstid kan gälla för människorättsbrott.

– Sedan 2003 har 200 rättegångar kunnat genomföras, tack vare engagemanget från offer och anhöriga. Detta har varit mycket viktigt, säger juristen Luz Palmás Zaldúa, som arbetar för människorättsorganisationen Cels.

Cels var den grupp som drev på för att få amnestilagarna upphävda.

Luz Palmás Zaldúa menar att vissa rättegångar har varit av särskild betydelse, bland annat den som handlade om ”Operation Condor”, som ledde till 15 fällande domar 2016.

– Där bevisades det att det fanns en plan för den politiska repression som utövades av diktaturerna i de södra delarna av Sydamerika.

Han lyfter även fram åtalen mot personer som var ansvariga för övergreppen vid juntans största häkte och tortyrcenter, Esma. I november förra året dömdes 29 personer till livstids fängelse för brott som begicks där.

 Några av offren för ”det smutsiga kriget 1976-1983”.

Några av offren för ”det smutsiga kriget 1976-1983”. Foto: Giselle Bordoy/Wikimedia

Luz Palmás Zaldúa säger att rättegångarna även har fastställt att det förekom så kallade ”dödsflygningar” under diktaturen, där juntan lät kasta politiska motståndare levande ur flygplan.

Sociologen och forskaren Daniel Feierstein menar samtidigt att det är oroande att sedan den nuvarande presidenten Mauricio Macri kom till makten för drygt två år sedan har utredare och åklagare som hanterar dessa fall fått minskade resurser.

– Det framstår som ett nytt juridiskt klimat har skapats, där många domstolar väljer att döma till husarrest och där antalet frikännanden ökar, säger Daniel Feierstein till IPS.

Över hälften av de personer som avtjänar straff för brott begångna under diktaturen avtjänar sina straff i husarrest, något som i vissa fall har lett till skarp kritik. Men Norma Ríos, som är ordförande för människorättsorganisationen APDH, säger till IPS att detta kan ses ur en annan synvinkel:

– Även om dessa personer får komma hem är de dömda av historien, samhället och i vissa fall till och med av sina familjer. För ett antal år sedan hade vi aldrig kunnat föreställa oss detta. Det kanske viktigaste är att det tydligt har bevisats att vi inte ljög när vi fördömde de brott som diktaturen gjorde sig skyldig till, säger hon.

Daniel Gutman
IPS/Buenos Aires

Läs mer om Argentina från Amnesty Press

Massdemonstrationer i Argentina förändrade lagen: Män som begår mord förlorar rätten till sina barn (21 juni 2017)

Argentina: ”Aldrig mer! Ingen frihet för människorättsbrottslingar!” – politiker vänder efter beslut i Högsta domstolen (16 maj 2017)

Vart går Argentina?(1 mars 2017 också i nummer 1/2017)

ÅRSMÖTE2016: ”Jag är ett av Argentinas försvunna barn” (17 maj 2016)

”Perón eller döden” - starkt drama om Argentinas mörkaste år (11 oktober 2013)

15 dömda till livstids fängelse för brott under ”det smutsiga kriget” under militärregimen (22 december 2010)

Marinofficer utlämnas från Spanien (2 april 2008)

På besök i helvetets korridorer (27 december 2007)

Tortyrcentralen blir museum i Argentina (nummer 1/2006)

"Försvunna" från Argentinas smutsiga krig hittade i gravar (7 maj 2003)

Mariano – ett av Argentinas försvunna barn (10 februari 2003)

reportage | 2018-01-30
Av: Daniel Gutman