ÅRSMÖTE2019: Få våldtäktsfall leder till åtal

Den som blivit våldtagen i Danmark, Finland, Norge och Sverige har liten chans att få rättvisa. Det menar Amnesty International som publicerat en rapport om våldtäkt i de fyra länderna. Resultatet diskuterades på svenska Amnestys årsmöte i Gävle den 11 maj.

reportage | 2019-05-12
Av: Jennie Aquilonius
Seminarium om nordiska våldtäktsrapporten på årsmötet i Gävle.

Seminarium om nordiska våldtäktsrapporten på årsmötet i Gävle. Foto: Annie Beckman

”Om jag hade vetat hur det här skulle bli hade jag aldrig anmält våldtäkten”. Så berättar finländska ”Tiina” om sina tankar under rättegången i rapporten Time for Change.

Amnesty International har tittat på hur våldtäkter hanteras av myndigheter i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Det är en uppföljning av granskningen Fallet nedlagt – Våldtäkt och mänskliga rättigheter i de nordiska länderna, som släpptes 2008.

Den nya rapporten kommer i princip fram till samma slutsatser som för tio år sedan. Det säger Ami Hedenborg, pressansvarig på svenska Amnesty och moderator för panelsamtalet.

– Kvinnor i de nordiska länderna möter fortfarande flera hinder för att få tillgång till rättvisa när det gäller våldtäkt och annat sexuellt våld. Våldtäktsanmälningar behandlas fortfarande dåligt i alla fyra länderna och få fall leder till åtal och fällande domar, säger hon.

Enligt rapporten utgör själva lagen ett hinder i Danmark, Finland och Norge. För att något ska räknas som våldtäkt krävs våld, hot om våld eller att den utsatta befunnit sig i ett hjälplöst läge.

Otava Piha, utredare på finländska Amnesty, deltar i samtalet via Skype och berättar att rättssystemet i Finland är ett lotteri. Olika åklagare och domare tolkar lagen och begreppet ”våld” på olika sätt. Lagen kräver våld, men inte mycket, det räcker med att hålla ner någon med sin kroppsvikt.

– Vissa domare och åklagare sade rakt ut att avsaknaden av samtycke inte gör det till en våldtäkt. Det behövs ett element av våld eller ett hjälplöst läge. Det är ett resultat som jag tror chockade många människor, inklusive vår justitieminister, säger Otava Piha.

I rapporten får Sverige beröm för samtyckeslagen som började gälla den 1 juli 2018. Den gjorde Sverige till det åttonde landet i Europa med en frivillighetsbaserad våldtäktslagstiftning.

Katarina Bergehed har skrivit den svenska delen av nordiska våldtäktsrapporten.

Katarina Bergehed har skrivit den svenska delen av nordiska våldtäktsrapporten. Foto: Annie Beckman

Katarina Bergehed, sakkunnig inom området kvinnors rättigheter på Amnesty Sverige, säger att lagen är ett viktigt steg, men det är för tidigt att säga om den har haft effekt. Amnesty har läst 30 domar som har kommit efter att lagen trädde i kraft. Hon uppskattar att fyra av dem inte hade lett till åtal med den tidigare lagen.

En av åhörarna vid seminariet undrar vad samtycke egentligen innebär. Katarina Bergehed svarar att det har varit en kritik mot lagen, och att domstolarna nog måste ta ställning till vad frivilligt deltagande är i varje enskilt fall.

– En av de åklagare som jag intervjuade sade att ”Tidigare hade jag kanske frågat den misstänkte en gång: Hur visse du att personen ville ha sex med dig?, nu upprepar vi den frågan tio gånger på olika sätt”, säger Katarina Bergehed.

 Aktivister och våldtäktsoffer manifesterar i Danmark som en del i Amnestys kampanj.

Aktivister och våldtäktsoffer manifesterar i Danmark som en del i Amnestys kampanj. Foto: Amnesty International

Både i Danmark och Finland pågår en diskussion om att införa en samtyckeslag. Justitieministern i den danska konservativa regeringen har uttalat sitt stöd och tillsatt en expertgrupp med uppdrag att utreda förutsättningarna.

Helle Jakobsen är ansvarig för kvinnors och hbtqi-personers rättigheter på Amnesty Danmark och finns också med på Skype. Hon berättar att ett konkret förslag väntas komma först efter valet till Folketinget, Danmarks lagstiftande församling, den 5 juni.

– Inget parti är öppet emot, som det ser ut just nu. Opinionsmätningarna pekar mot en socialdemokratisk regering, och om det blir så kan det gå snabbt. Oppositionen har redan skrivit under ett dokument om att ska införa samtyckesbaserad lagstiftning, säger hon.

Patricia Kaatee, politisk rådgivare på Amnesty Norge, berättar att nästan en av tio norska kvinnor utsatts för våldtäkt någon gång i sitt liv. Nästan hälften utsattes innan de fyllt 18 år. Bara tio procent av fallen anmäls till polisen, och mellan 75 och 80 procent av utredningarna läggs ner.

Under samtalet lyfter hon fram betydelsen av fördomar och myter om våldtäkt. Bilden är fortfarande att våldtäkt är en engångshändelse där en främling attackerar en kvinna i en mörk gränd, säger Patricia Kaatee:

– Det kom också fram i våra intervjuer med åklagare och andra, som sade att ”Hur kan vi döma den här unga, trevliga pojken som har gjort något dumt?” Men Amnesty har intervjuat överlevare som berättar om allvarliga konsekvenser av våldtäkt, som om självmordsförsök, sjukhusvistelser, depression, ångest, problem i skolan och på jobbet.

Katarina Bergehed berättar att många av de problem som lyftes fram i rapporten 2008 fortfarande finns kvar. I Sverige har antalet fall som leder till åtal dessutom minskat från 11 till 6 procent. En förklaring är enligt Amnesty att polisen prioriterar bort våldtäktsutredningar för gängkriminalitet och skjutningar.

Något som har hänt de senaste tio åren är däremot att Polisen och Åklagarmyndigheten utvecklat en modell för hur våldtäkter och andra sexualbrott bör utredas.

– Men deras egen uppföljning visar att modellen inte används i alla distrikt, säger Katarina Bergehed.

Demonstration i Köpenhamn den 25 november 2018 med krav på samtyckeslag.

Demonstration i Köpenhamn den 25 november 2018 med krav på samtyckeslag. Foto: Jonas Persson/Amnesty International

Stödet för personer som utsatts för våldtäkt skiljer sig åt i de fyra länderna. I Finland finns endast ett center för personer som utsatts för sexuella övergrepp och en andra mottagning är på gång. Men ett land av Finlands storlek skulle enligt Europarådet behöva 13 center.

I Danmark finns tio mottagningar som funkar bra, enligt Helle Jakobsen, med undantag för långa väntetider och att det kan vara svårt att få långvarigt stöd. Norge har 24 center, minst ett i varje län. I Sverige finns särskilda våldtäktsmottagningar i en del större städer.

– Det här gör att våldtäktsoffer i stora delar av landet kommer till lokala vårdcentraler, ungdomsmottagningar eller sjukhusens kvinnomottagningar. Det är också svårt för män och transpersoner som har våldtagits att få stöd, säger Katarina Bergehed.

Jennie Aquilonius
[email protected]

Om rapporten

I rapporten ”Time for Change – Justice for rape survivors in the Nordic countries” undersöker Amnesty i Danmark, Finland, Norge och Sverige hur våldtäktsfall hanteras. Det är en uppföljning av rapporten ”Case Closed: Rape and human rights in the Nordic Countries”, från 2008.

Förutom att gå igenom rapporter och forskning har organisationen intervjuat 45 kvinnor och flickor med erfarenhet av våldtäkt. Intervjuer har också gjorts med representanter för bland annat civilsamhällesorganisationer, polisen, åklagarmyndigheter, domstolar och målsägarbiträden.

Svenska Amnestys kampanj ”Time for change”.

Läs mer om Amnestys årsmöte i Gävle

ÅRSMÖTE2019: Amnesty i förändring (22 maj 2019)

ÅRSMÖTE2019: Vad var bäst? (19 maj 2019)

ÅRSMÖTE2019: Osai Ojigho, chef för Amnesty Nigeria: ”Årsmötet har varit en ögonöppnare för mig” (19 maj 2019)

ÅRSMÖTE2019: Hur inkluderande är Amnesty? (16 maj 2019)

ÅRSMÖTE2019: ”Marielle har blivit en symbol för motståndet” (14 maj 2019)

ÅRSMÖTE2019: Nej till representativ demokrati – fortsatt direktdemokrati i Amnesty (14 maj)

ÅRSMÖTE2019: Het debatt om tiggeriförbud (13 maj)

ÅRSMÖTE2019: Amnesty manifesterade för utsatta EU-medborgare (11 maj 2019)

ÅRSMÖTE2019: I Gävle ska Amnesty fatta besluten (11 maj 2019)

ÅRSMÖTE2019: ”Vi kämpar för Moder Jord” – kampen mot gruvdrift i Pondoland (11 maj 2019)

Läs mer om sexualbrott från Amnesty Press

Hård Amnestykritik mot sexualbrottslagstiftning i Norden: Få domar, svaga lagar och bristande polisresurser (5 april 2019)

ALMEDALEN2016: Nu kommer samtycke i sexualbrottslagstiftningen (7 juli 2016)

8 mars i Göteborg: Utsålt när Amnesty firade på Världskulturmuséet – ”Det är inte jag som ska känna skam” - Inka Rodriguez berättade om när hon utsattes för våldtäkt (14 mars 2013)

De glömda offren för sexuellt våld (14 mars 2012)

” Kvinnor möter sina förövare varje dag” (20 december 2011)

Den heteronormativa blindheten skymmer samkönat våld (30 maj 2011)

Firanden av Internationella kvinnodagen – Stockholm: Amnesty tar krafttag mot våldtäkt (9 mars 2010)

Våldet det talas tyst om (18 augusti 2009)

Sista dagen på Pride House: hbt-rättigheter i Uganda och diskussion om vithetsnorm (och våld i samkönade relationer) (3 augusti 2009)

Killnorm och manlighet- kan grabbarna kliva ur lådan? (12 juni 2009)

Våldtäkter och fällande domar: ”Sverige i botten i Europa” (27 april 2009)

Våldtäkt: Hård Amnestykritik mot rättsväsendet (16 september 2008)

Våldtäkt: Misstro mot rättsväsendet (30 april 2008)

Våldtäkt – myter och verklighet (3 april 2006)

Vi vill ha fest – ingen jävla husarrest (13 november 2005)

reportage | 2019-05-12
Av: Jennie Aquilonius