ÅRSMÖTE2019: Osai Ojigho, chef för Amnesty Nigeria: ”Årsmötet har varit en ögonöppnare för mig”

Med endast 15 medarbetare på kontoret i Nigeria – Afrikas folkrikaste land – har Osai Ojigho fullt upp om dagarna. Från årsmötet i Gävle tar Amnestys Nigeriachef med sig många lärdomar som hon hoppas kunna omsätta i praktiken den dag landet får en Amnestysektion.

reportage | 2019-05-19
Av: Vera Häggblom
Osai Ojigho var imponerad av svenska Amnestys årsmöte i Gävle.

Osai Ojigho var imponerad av svenska Amnestys årsmöte i Gävle. Foto: Annie Beckman

– Årsmötet har varit en ögonöppnare för mig, det är väldigt fascinerande att se hur beslut fattas och hur engagerade människor är, säger Osai Ojigho då Amnesty Press träffar henne i en hörsal på Högskolan i Gävle.

Efter att ha varit med under ett av beredningspassen där motioner diskuteras inför beslut, studerat styrelsens roll och hur årsmötet har genomförts är Osai Ojigho redan mentalt igång med att planera hur en framtida nigeriansk sektion skulle kunna fungera. Än så länge är hennes arbetsplats nämligen ett så kallat nationellt kontor, som är mer beroende av det internationella sekretariatet avseende finansiering och styrning än sektionerna.

Osai Ojigho arbetar i ett land där presidenten ser Amnesty som en fiende.

Osai Ojigho arbetar i ett land där presidenten ser Amnesty som en fiende. Foto: Annie Beckman

Sedan Amnestykontoret i huvudstaden Abuja öppnades för fyra år har sedan man bland annat jobbat hårt för införandet av en lag som förbjuder tortyr. Det blev verklighet 2017. Osai lyfter också fram några av de starka Amnestyrapporter som har släppts de senaste åren, bland annat ”They betrayed us: Women who survived Boko Haram raped, starved and detained in Nigeria”, som handlar om hur den nigerianska militären i samband med att den återtagit stora områden som tidigare kontrollerades av den militanta islamiströrelsen Boko Haram istället för att befria människor utsatte dem för systematiskt våld och övergrepp.

En annan rapport är ”The harvest of death” som visar hur minst 3 641 människor har dödats mellan 2016-2018 i sammandrabbningar mellan jordbrukare och nomadiska boskapsskötare. Rapporten visar också hur säkerhetsstyrkorna trots att de varit stationerade i närheten av där attackerna ägde rum väntade länge med att ingripa.

– Den nigerianska regeringens agerande kan inte beskrivas på annat sätt än som gravt inkompetent. De har inte skyddat befolkningens liv och de har inte lyckats få ett stopp på konflikten mellan jordbrukare och boskapsskötare. Myndigheternas slapphet har tillåtit en straffrihet att utvecklas och att dödandet har kunnat sprida sig över landet, sade Osai Ojigho, i samband med rapportsläppet.

Osai Ojigho berättar att många såg konflikten som ett religiöst krig, mellan de i huvudsak muslimska boskapsskötarna och de kristna jordbrukarna.

– Men de som läste vår rapport insåg att det handlade om tillgång till resurser: till land och vatten, säger hon.

 President Muhammadu Buhari omvaldes i februari.

President Muhammadu Buhari omvaldes i februari. Foto: Bayo Omoboriowo /Wikimedia

Föga överraskande har Amnestys närvaro i landet milt uttryckt inte varit särskilt uppskattad av regeringen och militären. I samband med släppet av The harvest of death uppmanade militären till att Amnesty borde förbjudas i landet medan en talesperson för president Muhammadu Buhari sade att ”Det verkar ofta som att den nigerianska regeringen utkämpar två krig mot terrorismen: mot Boko Haram och mot Amnesty International”. Såväl 2017 som 2018 hölls också protester mot Amnesty utanför kontoret i Abuja i samband med rapportsläpp.

För Osai Ojigho och hennes kollegor innebär detta att det finns ett stort säkerhetsmedvetande gällande allt från hur information hanteras och förvaras till hur möten med källor arrangeras:

– I vissa väldigt känsliga fall träffar vi personerna utomlands, men oftast bara i en närliggande stad. Vi ser också till att inte intervjua människor inne på kontoret utan till exempel på en restaurang.

För Osais egen del har hoten än så länge hållit sig online; på sociala medier har hon kallats för såväl ”terroristsympatisör” som ”spion”. På nätet hittar hon dock också många nigerianska Amnestysupportrar. Något som sticker ut är att nio av tio följare av Amnesty Nigeria på Facebook är män, liksom 85 procent av de internationella Amnestymedlemmarna från Nigeria.

Hur kommer det sig tror du?

– Amnesty ses nog som en stark och kämpande människorättsorganisation, vi säger ju ”We fight for human rights”. Det tilltalar nog männen mer. Dessutom drabbar många av de teman Amnesty fokuserar på i landet – tortyr, dödsstraff och så vidare – fler män direkt än kvinnor.

 Gäster i Gävle: Den sydafrikanska aktivisten Nonhle Mbuthuma, Osai Ojigho, chef för Amnesty International i Nigeria och Luz Marcela Villalobos Andrade, styrelseordförande Amnesty Mexiko.

Gäster i Gävle: Den sydafrikanska aktivisten Nonhle Mbuthuma, Osai Ojigho, chef för Amnesty International i Nigeria och Luz Marcela Villalobos Andrade, styrelseordförande Amnesty Mexiko. Foto: Annie Beckman

Osai Ojigho vill dock locka fler kvinnor till Amnesty och identifierar kvinnors rättigheter som en av organisationens viktigaste frågor i landet.

– Nigeria har infört så många lagar kring våld mot kvinnor och flickor, men det är fortfarande ett endemiskt problem. Om kvinnor ska uppnå jämställdhet med män måste frågorna om könsdiskriminering och våld mot kvinnor lyftas. Det här är också kopplat till konflikten i Nigeria, där kvinnor har utsatts för mycket våld av såväl Boko Haram som militären.

– Om vi fokuserar mer på våldet mot kvinnor kommer vi nog också att få fler kvinnliga medlemmar som stöttar oss, konstaterar hon.

När Osai Ojigho år 2004 praktiserade på ICC, Internationella brottmålsdomstolen i Haag, väcktes hennes intresse för att arbeta med mänskliga rättigheter.

När Osai Ojigho år 2004 praktiserade på ICC, Internationella brottmålsdomstolen i Haag, väcktes hennes intresse för att arbeta med mänskliga rättigheter. Foto: Annie Beckman

Osai Ojighos eget människorättsengagemang är också delvis sprunget ur den könsdiskriminering hon har sett kvinnor utsättas för under uppväxten. Det som fick henne att överge planerna på att bli en framgångsrik affärsjurist var dock en praktikplats på Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag 2004. På offer- och vittnesenheten arbetade hon med fall från Uganda, och under tiden i Nederländerna hade hon också möjlighet att på nära håll studera brottmålstribunalerna för Rwanda (ICTR) respektive före detta Jugoslavien (ICTY).

– Vi gick på några av sessionerna och jag fick höra på människor som var drabbade av konflikterna. Då gick det plötsligt upp för mig att jag hade levt i min egen värld samtidigt som de här omfattande grymheterna drabbade så många människor. Samtidigt gjorde det faktum att jag växte upp under militärstyret i Nigeria att jag insåg att jag kunde använda min juridiska utbildning på ett bättre sätt för att korrigera orättvisor.

Nästa punkt på årsmötesprogrammet är Fika – ett av de två ord Osai Ojigho har lärt sig på svenska. Om några dagar flyger hon hem till Abuja och med sig i bagaget tar hon erfarenheterna från dagarna i Gävle.

– Inom fem år hoppas jag att vi kommer att ha en Amnestysektion i Nigeria!

Vera Häggblom
[email protected]

Läs också

Nigeria/Netherlands: Shell ruling “a vital step towards justice” (Amnesty International 1 maj 2019)

Nigeria: Children and women face sexual violence in Borno prisons (Amnesty International 29 april 2019)

Video Exposes Beatings by Nigerian Security Forces (Human Rights Watch 4 april 2019)

Nigeria: Accountability for human rights violations remains elusive (Amnesty International 14 mars 2019)

Läs mer från Amnesty Press om Amnestys årsmöte i Gävle

ÅRSMÖTE2019: Amnesty i förändring (22 maj 2019)

ÅRSMÖTE2019: Vad var bäst? (19 maj 2019)

ÅRSMÖTE2019: Hur inkluderande är Amnesty? (16 maj 2019)

ÅRSMÖTE2019: ”Marielle har blivit en symbol för motståndet” (14 maj 2019)

ÅRSMÖTE2019: Få våldtäktsfall leder till åtal(14 maj 2019)

ÅRSMÖTE2019: Nej till representativ demokrati – fortsatt direktdemokrati i Amnesty (14 maj 2019)

ÅRSMÖTE2019: Het debatt om tiggeriförbud (13 maj 2019)

ÅRSMÖTE2019: Amnesty manifesterade för utsatta EU-medborgare (11 maj 2019)

ÅRSMÖTE2019: I Gävle ska Amnesty fatta besluten (11 maj 2019)

ÅRSMÖTE2019: ”Vi kämpar för Moder Jord” – kampen mot gruvdrift i Pondoland (11 maj 2019)

Läs också

Amnesty International Sveriges årsmöte 2019 (Amnesty International 13 maj 2019)

reportage | 2019-05-19
Av: Vera Häggblom