Debatt om diskrimineringsdirektiv – positiva politiker och passiv praktik

reportage | 2009-02-19

Förslaget om ett omfattande diskrimineringsdirektiv för EU:s medlemsstater debatterades under onsdagen. De två riksdagsledamöterna från moderaterna och socialdemokraterna sade sig båda vara positiva till direktivet, men ändå råder en passivitet när det gäller att driva igenom förslaget.

Frukostfrallor har spridits ut på Kulturhusets blankvita bord i Stockholm. Kaffekoppar vilar i händerna på olika medlemmar i Afrikagrupperna, Forum Syd, RFSU, RFSL, Sveriges Kvinnojourers Riksförbund, Svalorna, Kvinna till Kvinna och Amnesty. De ingår alla i 09-Nätverket som har bjudit in till detta frukostseminarium om ett unikt diskrimineringsdirektiv.
- Det ska överbrygga glappet och undanröja hierarkin mellan de olika rättigheterna, säger Evelyne Paradis på europeiska ILGA, ett internationellt nätverk för hbt-frågor.

-Sverige har en nyckelroll i diskrimineringsfrågor inom EU, säger Evelyne Paradis från International Lesbian and Gay Association, ILGA__.

Enligt förslaget ska alla diskrimineringsgrunder kunna få samma skydd, vilket inkluderar kön, etnisk tillhörighet, ålder, funktionshinder, sexuell läggning och religion eller övertygelse. Direktivet är tänkt att sträcka sig över den privata så som offentliga sektorn, vilket är en utvidgning från tidigare diskrimineringslagstiftning inom EU.
- Den stora utmaningen är nu att medlemsländerna enhälligt ska godkänna direktivet, säger Evelyne Paradis.
Eftersom samtliga länders godkännande behövs är det oklart om direktivet kommer att gå igenom. Tysklands position utmärker sig som ett hinder för förslaget, men även andra länder kan neka till dess införande. Detta beror bland annat på att det anses inkräkta på den nationella suveräniteten, men även krångel och kostnader för implementering i ländernas lagstiftning ses som en anledning.

  • Länder som Sverige har redan lagstiftning som sträcker sig längre än direktivet, säger Evelyne Paradis och tillägger att hon ser fram emot Sveriges kommande ordförandeskap i EU.
    Hon anser, liksom Amnesty, att ordförandeskapet bör fungera som en arena för Sverige att trycka på för att diskrimineringsdirektivet ska godkännas och genomföras.
  • Vi kommer absolut hålla frågan uppe, men ordförandeskapet är ett dåligt tillfälle att driva egna frågor, säger Anna Kinberg Batra (M) som är ordförande i EU-nämnden.
    Hon ser rollen som ordförande som en medlingsposition och vill snarare att påtryckningarna ska ske innan.

Luciano Astudillo (S) ser dock ingen motsättning i att fungera som både påtryckare och medlare.
- Vi borde samla en grupp av progressiva extremister, säger han, med en nickande antydan mot medlemmarna i 09-nätverket som sitter och lyssnar vid de vita caféborden.
- De kan driva på stentufft samtidigt som vi tar rollen som medlare, säger Luciano Astudillo och efterfrågar en strategi för att driva igenom direktivet istället för att avfärda frågan som problematisk.

Anna Kinberg Batra, Evelyne Paradis och Luciano Astudillo ler unisont framför kameran efter en politiserad debatt.

  • Nyamko Sabuni driver redan på och prioriterar likabehandlingsfrågor, säger Anna Kinberg Batra.
    Hon påpekar att de från regeringens sida tar upp dessa frågor på alla nivåer. Dock anser Evelyne Paradis att Sverige har haft en passiv position i EU när det gäller diskrimineringsdirektivet.
  • Jag tycker verkligen att Sverige kunde vara en starkare röst i den här frågan, säger hon.
    Luciano Astudillo instämmer och anser att Sverige borde inta en position för att få direktivet på plats.
  • Får vi igenom det här direktivet kommer det även att tvinga oss till positiva förändringar, säger han.

09-nätverket är en sammanslutning av olika organisationer som tillsammans arbetar för att regeringen ska uppmärksamma EU:s roll för att säkra människors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter oavsett kön och sexuell läggning, under det svenska ordförandeskapet.

Text och foto: Hanna MI Jakobson

reportage | 2009-02-19