Rättvisan dröjer i Sri Lanka

Trots maktskiftet i Sri Lanka år 2015 väntar anhöriga till alla ”försvunna” fortfarande på svar om vad som hände. Den nya regeringen anklagas också för ovilja att reda ut de krigsförbrytelser som begicks under kriget.

reportage | 2017-03-15
Av: Johan Mikaelsson
Även publicerad i AmnestyPress #1/2017

Jayadismina håller en bild av sin försvunna dotter Shantiyo. Foto: Johan Mikaelsson

På soffbordet ligger dokument rörande dotterns försvinnande. Papperen fladdrar av vinddraget från takfläkten.

– Jag vet att min dotter lever. Jag kan känna att hon är vid liv, säger fru Jayadismina.

Hon tar emot i sitt radhus i Jaffna i norra Sri Lanka. Ytterdörren står öppen. På den smala gatan utanför cyklar och leker barn den här heta februarieftermiddagen.

Jayadismina håller ett foto av dottern Shantiyo i sina händer. Bilden visar en flicka, iklädd kamouflageuniform. Shantiyo var 16 år när medlemmar av Tamilska Eelams befrielsetigrar, LTTE, år 2000 kom och förde bort henne till ett läger i gerillakontrollerat område. Där fick hon och andra ungdomar genomgå träning.

Här i Jaffna växte LTTE-ledaren Velupillai Prabhakaran upp och ledde från 1983 LTTE:s uppror fram till sin död våren 2009. Som mest kontrollerade LTTE en fjärdedel av ön. I årtionden försökte regeringstrupper krossa drömmen om en separat stat för tamiler i norr och öster. Medlingsförsök och fredsprocesser misslyckades, inklusive den Norgeledda vapenvilan 2002. Även om det fanns förståelse för tamilernas kamp mot den singales-nationalistiska staten sågs LTTE med sina självmordsbombare och barnsoldater av många i omvärlden som en terroristorganisation.

Efter att kriget är över är Sri Lanka åter ett turistmål. Foto: Johan Mikaelsson

Sri Lanka sträcker sig 50 mil från syd till nord. Här lever drygt 20 miljoner människor, varav 75 procent är singaleser, 15 procent tamiler och nio procent muslimska morer. De flesta singaleser är buddister medan tamilerna är hinduer eller kristna. I norr är tamilerna i majoritet och här hörs mest tamilska. I söder pratas mest singalesiska.

Jayadismina har inte hört av sin dotter sedan 28 mars 2009. Två månader senare var kriget över och omkring 10 000 LTTE-soldater kapitulerade. Vittnen såg Shantiyo omhändertas av armésoldater och hon sågs sedan i ett arméläger 2011. Dödsattest och pengar som familjen har erbjudits vill de inte ta emot.

– Då skulle vi ju acceptera att hon är död. När den tidigare regeringen hade makten vågade vi inte klaga. Sedan 2015 har vi gjort allt vi har kunnat, förklarar Jayadismina.

Än så länge har familjen inte fått ett enda svar. Ingen myndighet ger besked. Polisen utreder inte och armén tar inget ansvar. Därför har familjen nu anlitat en privatdetektiv.

Anhöriga till tiotusentals försvunna lever i fortsatt ovisshet. Premiärminister Ranil Wickremesinghe har sagt att de ”sannolikt är döda”. Anhöriga hungerstrejkar och säger att de fastar sig till döds om de inte får besked.

Ett fåtal soldater har fällts för övergrepp under det långa inbördeskriget. Foto: Johan Mikaelsson

Enligt en rapport från International Truth and Justice Project i januari 2016 hålls tamilska kvinnor som sexslavar av armén och även tamilska män utsätts för sexuellt våld. I rapporten som den sydafrikanska människorättsadvokaten Yasmin Sooka står bakom redovisas 22 fall av sexuellt våld och utpressning efter att den nya regeringen tillträdde.

Den tidigare regeringen under Mahinda Rajapaksa, där brodern Gotabhaya Rajapaksa var försvarsminister, avfärdade alla kritiska rapporter. Den nya regeringen accepterar inte övergrepp, men kidnappningar, tortyr och sexuellt våld förekommer fortfarande. Det styrks av den särskilde FN-rapportören Juan Mendez. I en rapport som släpptes 26 januari 2017 konstateras att den långsamma implementeringen av resolutionen som klubbades i samförstånd med Sri Lankas regering i FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève 2015 får processen för rättvisa och försoning att avstanna.

Nära Nallur, Jaffnas största hindutempel som omgärdas av åtta meter höga murar, har C.V. Vigneswaran, chefsminister för Norra provinsen, sitt residens. I 25 år var han domare. Han förklarar att när någon dör ska det alltid ske en utredning.

– Sanningen bakom alla försvinnanden är att armén har dödat de här människorna. Det är också därför som det inte finns några uppgifter, konstaterar han.

C.V. Vigneswaran är chefsminister i Norra provinsen. Foto: Johan Mikaelsson

Chefsministern håller ändå med om att det har blivit säkrare i Jaffna. Människor behöver inte vara rädda att bli bortförda om natten.

– Övergreppen har minskat och sker inte lika öppet som under den tidigare regeringen. Det ger sken av demokrati. Men med 150 000 soldater här i norr finns det grundläggande problemet kvar, säger Vigneswaran.

I mars ska Zeid bin Ra’ad, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, presentera en rapport i fn:s människorättsråd och Sri Lanka får redovisa vad som har gjorts sedan resolutionen i september 2015 antogs gällande misstänkta krigsbrott.

Enligt Vigneswaran är det uppenbart varför regeringen motsätter sig att internationella domare ska få utdöma straff för krigsförbrytelser:

– De är rädda eftersom sanningen kommer att drabba dem. När inte heller den här regeringen tar de rätta stegen har tamilerna blivit desillusionerade. I Genève kommer regeringen att begära mer tid. Det syftar till att dra bort ögonen från Sri Lanka. Världssamfundet har annat att tänka på, som Syrien, säger han.

Shiyani Douglas tar sig ofta an fall som rör försvunna människor. Foto: Johan Mikaelsson

Den unga advokaten Shiyani Douglas har sitt kontor i staden Batticaloa vid östra kusten. Hon tar sig ofta an fall som rör försvunna människor.

– Vi förväntar oss att regeringen åtminstone ger svar. De anhöriga väntar på att få veta vad som görs för att ta reda på om de försvunna lever eller är döda, säger hon.

Vid Kommissionen för försvunna människor har vittnen tidigare fått uppge detaljer kring försvinnanden. I många fall kunde soldater till och med namnges.

Regeringen tillträdde efter presidentvalet i januari 2015 då Rajapaksa förlorade makten till utmanaren Maithripala Sirisena. Regeringen tog namnet Government for Good Governance. Målet är att stoppa korruption och maktmissbruk samt att återupprätta förtroendet för rättssystemet.

När president Sirisena anländer till staden Eravur på östra kusten jublar skolbarnen som väntat i fyra timmar. Foto: Johan Mikaelsson

När president Sirisena anländer till Eravur nära Batticaloa jublar de tusentals skollediga barnen. Sirisena som tidigare var hälsominister når fram. På en banderoll syns en slagkraftig slogan: ”You must be a fool, if you think smoking is cool!”

Bredvid presidenten sitter ledaren för Tamilska nationella alliansen, R. Sampanthan, och chefsministern för östra provinsen, Ahamad Nazer, från Sri Lanka Muslim Congress. Det är en tydlig signal att den singalesiske presidenten vill visa samhörighet med Sri Lankas tamiler och muslimer. – Landet ska inte delas för att uppnå försoning. Målet för den här regeringen är att ta landet framåt med hela folket, säger Sirisena under sitt besök i den östra provinsen.

President Maithripala Sirisena framträder vid ett besök i staden Eravur i östra Sri Lanka Foto: Johan Mikaelsson

Han lovar att det i år ska tas viktiga steg. Alla väntar på en utlovad, ny konstitution. Mahinda Rajapaksa leder nu en alternativ opposition som klyver Sri Lanka Freedom Party, SLFP, mellan sympatisörer till den nuvarande respektive tidigare presidenten. Vid ett massmöte i Colombo 27 januari förklarar Rajapaksa med knuten näve sin revanschlusta:

– Det är på grund av det Sirisena gjorde som jag kom tillbaka.

Rajapaksa vill störta regeringen under år 2017. Hans kampanj kallas ”Stridsrop”. Huvudargument är premiärministerns koppling till ett bedrägeri med centralbanksfonder, att regeringen ”är impopulär”, kan splittra landet och säljer delar av ön till Indien och Kina.

Paikiasothy Saravanamuttu och organisationen Centre for Policy Alternatives, förespråkar icke-våld, demokrati och maktdelning. Det ses av många singaleser som kontroversiellt och ett hot mot den förhärskande idén om en centralstyrd stat. Foto: Johan Mikaelsson

Paikiasothy Saravanamuttu, chef för Centre for Policy Alternatives, förespråkar icke-våld, demokrati och maktdelning. Saravanamuttu är mest kritisk mot den tidigare regeringen, men anser att den nya regeringen har vikit ned sig. En lag kring försvunna personer har antagits, men arbetet vid det kontor som skulle öppnas har inte inletts på grund av invändningar från försvarsetablissemanget.

– Något måste hända i år. Snart. En cynism breder ut sig bland allmänheten, samtidigt som levnadskostnaderna stiger, säger han.

Sprickan mellan presidenten och premiärministern gör ledarskapet otydligt. Enligt Saravanamuttu verkar det som att Sirisena vill blidka nationalistiska singaleser.

– Regeringen säger att de inte vill ha utländska domare. Men den har inte sagt något om rättegångar. Allt är fortfarande mycket oklart. Rajapaksa utnyttjar detta och säger att krigshjältar kommer att göras till krigsbrottslingar, säger Saravanamuttu.

Under bröderna Rajapaksas styre inskränktes pressfriheten genom hot och våld. Över 40 journalister och mediearbetare dödades 2004–2010, framför allt tamiler.

Utrikesminister Mangala Samaraweera på besök i Stockholm. Foto: Johan Mikaelsson

Vid ett besök i Stockholm i januari svarade utrikesminister Mangala Samaraweera på en fråga från Amnesty Press kring det faktum att det har gått två år sedan regeringen kom till makten och inget journalistmord ännu har lösts. Samaraweera lyfte i sitt svar fram mordet 2009 på redaktören för Sunday Leader, Lasantha Wickrematunga, och tecknaren Prageeth Ekneligodas försvinnande 2010. Flera personer från armén och säkerhetstjänsten har suttit häktade men har släppts mot borgen.

– Det har tagit tid att binda de misstänkta vid brotten, sade Samaraweera. En anledning till fördröjningen är att utredarna anser att de snart kan fastställa var orderna kom ifrån. Så jag kan försäkra dig att utredningarna, trots förseningar, rör sig framåt.

Minnesmärke efter en flygattack 1993. Foto: Johan Mikaelsson

Den muslimska minoriteten i Sri Lanka har till stor del lyckats hålla sig utanför det drygt 25-åriga inbördeskriget. Det finns dock en oro äver att muslimer ska bli måltavlor. A.R.M. Ashfak är nyutbildad byggingenjör. Hanbor och arbetar i staden Galle vid öns sydspets. Södra delen är övervägande singalesisk, men andelen muslimer ökar. Vid upplopp år 2014 i staden Aluthgama några mil bort dödades flera muslimer och bostäder och affärer förstördes när en singalesisk mobb gick fram.

– Jag är rädd för vad som kan hända, inte som muslim men som lankes, eftersom vi har sett vad som hänt med muslimer i Myanmar (Burma) och vad som har hänt här. Vi har bra relationer med singaleser och tamiler men med fel folk vid makten är det farligt, säger Ashfak.

4 februari 1948 blev Sri Lanka, då under namnet Ceylon, självständigt från Storbritannien. Här är paraden 4 februari 2017. Foto: Johan Mikaelsson

Vid firandet av självständighetsdagen i Colombo 4 februari blir det tydligt att landet är splittrat i synen på historia. För singaleser var 1948 början på friheten när britterna lämnade över styret till en centralregering i Colombo. Sedan krigsslutet år 2009 har dagen fått ny innebörd.

– Vi håller två tysta minuter för våra modiga styrkor och dem som lade sina liv för att rädda ön från terrorism och bevara landets suveränitet, säger speakern inför presidenten, premiärministern och andra dignitärer.

Under 2015 och 2016 tonades militarismen ned vid självständighetsdagen för att visa en försonande hållning. I år liknar firandet åter en ”försvarets dag”, med tusentals marscherande soldater och uppvisning av vapenarsenal ackompanjerat av militära musikkårer. Det är en signal till styrkorna, att regeringen inte tänker ge efter för internationella krav, eftersom detta sannolikt skulle gynna Rajapaksa.

För tamilerna, som hade haft egna kungariken innan kolonisatörer tog över ön, blev självständigheten början på nya svårigheter. Det som upplevdes som förtryck från den singalesiskt dominerade staten fick tamiler att ta upp vapen och slåss för självständighet.

Lokala medier uppger från och till att före detta LTTE-medlemmar har försökt starta något nytt. De flesta bedömare avfärdar det som påhitt, för att armén ska få behålla greppet i norr.

N.K. Ashokbharan. Foto: Johan Mikaelsson

– Jag tror inte att det sker en förändring eller kommer en lösning under min livstid, summerar den unge tamilske advokaten N.K. Ashokbharan, som leder ett debattprogram i TV.

Han resonerar som många tamiler, att en federal lösning vore det bästa, men tror att drömmen stannar vid en dröm.

Johan Mikaelsson
johanmikaelsson@hotmail.com

Fotnot: I Amnesty Press nummer 1/2017 publiceras en något kortare version.

Fakta/Sri Lanka

Huvudstad: Colombo.

Militär på plats vid självständighetsdagen 4 februari. Foto: Johan Mikaelsson

Politik: Självständigt från Storbritannien under namnet Ceylon 1948. Vänsterinriktade SLFP och liberalkonservativa UNP har växlat vid makten. I presidentvalet 2015 vann Maithripala Sirisena efter att ha brutit med SLFP och bildat en ny koalition med bland annat UNP.
Yta: 65 610 km2 (Sverige 449 964 km2 )
Befolkning: 20,2 miljoner (2012).

Bakgrund/ I skuggan av tamilfrågan

Sedan självständigheten 1948 har frågan om tamilerna kastat sin skugga över politiken i Sri Lanka. Kriget tog slut år 2009 men problemet kvarstår.

Politiken

Sri Lanka har 67 politiska partier och fria val hålls regelbundet. Två partier; det vänsterinriktade SLFP och liberalkonservativa UNP har dominerat och har växlat vid makten sedan 1948.

Den tamilska minoriteten, som utgör cirka 15 procent av befolkningen, och frågan om graden av tamilskt självstyre har dominerat politiken sedan 1950-talet. Om ett regeringsparti har försökt skapa lösningar som gynnar tamilerna har det parti som befinner sig i opposition använt ”det tamilska kortet” och försökt piska upp ett stöd bland den singalesiska majoriteten.

Svarta juli 1983. Singalesisk mobb gick till attack mot tamilska bostäder och butiker. Minst 400 personer dödades och ministrar i regeringen anklagades för delaktighet. Foto: WP:NFCC#4/Wikipedia

Bland singaleser och extrema buddister används argument att de är en liten minoritet i Sydasien då det finns över 60 miljoner tamiler i Indien.

LTTE

De tamilska befrielsetigrarna inledde sitt uppror 1983. De kämpade för Tamil Eelam, en självständig stat i norra och östra delarna av Sri Lanka. LTTE hade stora framgångar och byggde i princip en egen stat. En del av finansieringen kom från ”skatt” och bidrag från tamiler i diasporan. LTTE:s grundare Velupillai Prabhakaran hade en oinskränkt makt och andra väpnade tamilska grupper krossades. LTTE använde barnsoldater och självmordsbombare.

Velupillai Prabhakaran, LTTE:s ledare år 2006. Foto: LTTE/Wikipedia

I maj 2009 besegrades LTTE av Sri Lankas armé och den 18 maj visades Velupillai Prabhakaran döda kropp upp i TV. Hur många som dödades under kriget är okänt men den vanligaste siffran som nämns är 100 000. Bägge sidor anklagades för grova krigsförbrytelser i krigets slutskede. LTTE-soldater ska ha massavrättats och LTTE har anklagats för att ha hållit civila som mänskliga sköldar. Efter kriget sattes tiotusentals tamiler i läger.

FN I Genéve antog FN:s råd för mänskliga rättigheter hösten 2015 en resolution där Sri Lanka ska undersöka övergrepp under inbördeskriget. I mars 2017 ska en rapport presenteras i Genéve om implementeringen av resolutionen.

På regeringssidan anses dåvarande presidenten Mahinda Rajapaksa, hans bror, försvarsminister Gothabaya Rajapaksa och arméchefen Sarath Fonseka bära ansvaret för övergrepp.

FN:s specialrapportör om tortyr, Juan Mendez, kom i en rapport den 26 januari med hård kritik mot den nuvarande regeringen och konstaterade att processen med rättsliga undersökningar går mycket långsamt och ”straffriheten för tidigare brott är ett hinder för försoning” i Sri Lanka. Tortyr och kidnappningar förekommer fortfarande.

Läs mer om Sri Lanka från Amnesty Press

Sri Lankas ”tysta revolution” lever vidare efter valet (20 augusti 2015)

Efter presidentvalet - demokratin kan få ny chans i Sri Lanka (analys av Johan Mikaelsson) , 25 januari 2015

Rajapaksa utmanas i morgondagens presidentval på Sri Lanka (7 januari 2015)

FN ska utreda motvilligt Sri Lanka (Amnesty Press 9 april 2014)

Sri Lanka: Pressfrihet under attack (reportage i nummer 1/2014)

Samväldets möte i Colombo: Sri Lankas regering vs Channel 4 (23 november 2013)

Sri Lanka i fokus i FN:s råd för mänskliga rättigheter (Johan Mikaelsson rapporterar från Genève 15 mars 2013)

Sri Lanka – en het plats 2013 (krönika av Johan Mikaelsson i Amnesty Press nr 5/2012)

Sri Lanka – två år efter tigrarnas fall (nr 1/2011)

Två år sedan Lasantha Wickrematunga mördades - ännu har ingen gripits (8 januari 2011)

Pressfrihetspris tilldelas mördad lankesisk journalist (Amnesty Press 5 maj 2009)

Regeringen rasar mot FN:s krav på oberoende undersökning om krigsförbrytelser ”Avrättningsvideo är fejk” (9 januari 2010)

Colombo i skuggan av kriget (19 mars 2008)

Östra Sri Lanka: Överste Karuna flyr – över 100 barnsoldater fria (13 april 2004)

Sri Lanka: Fredsprocess utan återvändo (15 oktober 2003)

reportage | 2017-03-15
Av: Johan Mikaelsson
Även publicerad i AmnestyPress #1/2017