På flykt undan Kina

I Kina har myndigheterna skärpt inställningen till dissidenter och aktivister. Allt fler flyr landet men nu växer rädslan även utomlands sedan personer förts tillbaka till Kina. Amnesty Press har träffat poeten Yi Feng som lever under stor rädsla i Thailands huvudstad Bangkok.

reportage | 2016-03-20
Av: Per Liljas
Även publicerad i AmnestyPress #1/2016
I september 2015 flydde Yi Feng från Kina och lever nu i Bangkok.

I september 2015 flydde Yi Feng från Kina och lever nu i Bangkok. Foto: Jonas Gratzer

I oktober försvann den svensk-kinesiske publicisten Gui Minhai från sin lägenhet i thailändska Pattaya tillsammans med en okänd man. Hans resa registrerades inte vid någon gränskontroll men den 17 januari 2016 dök han upp på Kinas statstelevision CCTV med ett tårfyllt erkännande. Gui Minhai sade att han hade återvänt för att sona ett brott han skulle ha begått elva år tidigare.

Rättighetsaktivister förkastade det hela som en påtvingad resa och ett påtvingat uttalande. Fyra av Guis kolleger på det förlag i Hongkong, som ger ut böcker kritiska mot kommunistpartiet, försvann efter honom. Temperaturen höjs för kinesiska dissidenter, både innanför och utanför landets gränser.
– Kommunistpartiet tänker att de är så starka att de kan göra vad de vill i Asien, säger Yi Feng, som anlände till Bangkok med sin sjuårige son i september 2015.

Han pekar på sin tolk Alex, en flykting som är svårt ärrad efter två attacker av kineser i Bangkok de senaste två veckorna.

– Varje dag är jag rädd för min sons säkerhet, säger Yi. Det är farligt för mig att prata nu också men jag måste berätta om vår svåra situation. Kanske kan någon hjälpa oss.

Yi växte upp som ett vetgirigt barn men i skolan mobbades han för att han kom från en släkt av jordägare. Hans tillflykt blev de få böcker han lyckades finna och de historier som andra före detta jordägare berättade när de samlades vid ån för att vattna sin boskap. 1980-talet innebar en öppning. Somliga texter snuddade nu till och med vid kulturrevolutionen, den process som Mao Zedong hade inlett 1966. När studenter intog Himmelska fridens torg våren 1989 för att kräva ökad frihet bad Yi sin rektor om tillåtelse att anordna stödmarscher i deras stad. Han fick klartecken och drog ut på gatorna med skolans elever.
– Jag var så upphetsad och glad, säger han.

Då stridsvagnar rullade in i Peking den 4 juni 1989 blev bedrövelsen desto större. Yi skrev dikt efter dikt om massakern vid Himmelska fridens torg. Vid midnatt klistrade han upp dem på husväggar runt staden. På morgonen såg han människor samlas för att läsa. Framemot förmiddagen hade samtliga rivits ned.

Studentprotesterna för demokrati i Peking våren 1989 väckte stort hopp bland många i Kina.

Studentprotesterna för demokrati i Peking våren 1989 väckte stort hopp bland många i Kina. Foto: Torbjörn Andersson/Pressens bild/TT

De öppna tiderna i Kina var över men Yi kunde inte blunda för vad som hände i Kina.
– Massakern ändrade för alltid hur jag såg på regimen, säger han.

Ett par år senare, då Yi gick på lärarhögskolan, misshandlades en studentkollega av en grupp statstjänstemän. Yi anmälde händelsen till myndigheterna men fick inget svar, så han anordnade en protest. Demonstranterna nådde inte ens fram till mötesplatsen innan de attackerades av polis. Yi brännmärktes som bråkmakare. Han förvägrades bonus och befordran och allt han sade därefter rapporterades till rektorn.

Då internet anlände blev det hans ventil. Han sökte information och publicerade artiklar under pseudonymen Yi Feng (vilket även är namnet han av säkerhetsskäl valt att använda i den här artikeln). År 2004 sökte han och kom in på en högskola i USA. Strax därefter arresterades han.
Kaffekoppen framför Yi står kvar orörd. Han skaver sina slitna gympaskor mot varandra. Väljer omsorgsfullt sina ord. Åren som följde efter gripandet var de tyngsta i hans liv.

– Agenterna kom vid midnatt, berättar han. De bjöd mig att följa med på en kopp te men alla vet att det betyder hemligt häkte. I tjugo dagar höll de mig kvar, de störde de min sömn och tvingade mig att skriva och spela in bekännelser och löften. De sade att jag ville störta regeringen men allt jag skrivit är dikter för att minnas Himmelska fridens torg och kritik av utbildningssystemet. Folk har rätt att få veta.

När Yi återvände hem stod han under ständig bevakning. Hans fru lämnade honom. Han fick självmordstankar.
– Allt var sönder, säger han. Min familj, mitt jobb, mina drömmar. Jag kände att det inte fanns något värde med mitt liv.

Hoppet återvände två år senare då han lät sig döpas. Flyktplanerna tog liv igen. Säkerhetstjänsten höll hans pass i förvar men lät honom delta på konferenser utomlands med Kinas Pen-klubb. Då resan gick till Istanbul i Turkiet packade han en stor väska med tält. Han övertygades däremot av en annan Pen-medlem att ett muslimskt land inte skulle vara säkert.

– Nu tänker jag att jag borde ha tagit chansen, säger Yi.

Yi Feng, som inte vågar framträda med sitt riktiga namn, är rädd även i Thailands huvudstad Bangkok.

Yi Feng, som inte vågar framträda med sitt riktiga namn, är rädd även i Thailands huvudstad Bangkok. Foto: Jonas Gratzer

Istället kom flykten att gå genom Sydostasien. En vän till Yi hade redan lyckats ta sig från Thailand till USA. En annan vän föreslog att han skulle anmäla sitt pass som försvunnet. Kanske skulle myndigheterna missa att passet var under förvar och utfärda ett nytt. Det fungerade. Några veckor senare satte sig Yi på en buss med sin ena son och vinkade av sin nya fru och parets yngsta pojke.

– Min hustru var rädd att resan skulle vara för farlig för vår minste, förklarar han. Vid gränsen till Vietnam gick pulsen upp. Yis son snubblade på vägen ut ur bussen och grät otröstligt när de närmade sig gränskontrollen.

– Jag blev väldigt nervös, säger Yi. Poliskonstapeln misstänkte att jag smugglade barn och frågade ut min son. Kanske var det tur för det tog uppmärksamheten från mig. Då vi tilläts att passera gränsen gick vi snabbt och tittade aldrig tillbaks.

En kort flygresa bort från Vietnam låg Thailand. Det är ett populärt delmål för flyktingar, trots att det likt de flesta andra asiatiska länder inte har skrivit under FN:s flyktingkonvention. Från Kina har främst uigurer flytt till Thailand. Uigurerna är en förtryckt muslimsk folkgrupp som främst bor i provinsen Xinjiang. Risken att bli arresterad i Thailand har ständigt funnits där men på sistone har tryggheten underminerats markant.

År 2014 lanserade Kinas president Xi Jinping ”Operation rävjakt” för att återföra flyktingar från utlandet. Officiellt är det en del av Pekings kampanj mot korruption men många ser det snarare som en del i myndigheternas allt hårdare tag mot oliktänkande. Operationen är global och till och med usa har klagat på att hemliga agenter försöker föra ut kineser ur landet. Greppet är som hårdast i Asien.

I Thailand har situationen förändrats sedan militärkuppen i maj 2014. Ju tydligare det har blivit att juntan inte kommer att släppa fram en folkligt vald regering, desto mer har västvärlden distanserat sig från Thailand. Kina har mer än villigt fyllt dess plats. Utrensningen av kinesiska flyktingar har inte låtit vänta på sig.

I juli 2015 utvisade Thailand över 100 uigurer till Kina. Mängder av dissidenter har försvunnit i det tysta. I november deporterades satirtecknaren Jiang Ye Fei och rättsaktivisten Dong Guangping under stor dramatik natten efter att de hade fått asyl beviljad av Kanada. Efter att Gui Minhai försvann sade Yi Feng upp alla kinesiska bekantskaper, förutom tolken Alex, för att skydda sig från hemliga agenter.

– Situationen i Kina är värre än 1989 och den kommer att bli mycket värre, säger Yi. Förtrycket är stenhårt. Så många advokater och skribenter har hamnat i fängelse de senaste åren.

Allt fler grips i Kina. Arbetaraktivisten Zhu Xiaomei i provinsen Guandong greps den 4 december 2015. Hon är misstänkt för ”att ha samlat en folkmassa för att störa social ordning”. Den 2 februari frigavs hon mot borgen.

Allt fler grips i Kina. Arbetaraktivisten Zhu Xiaomei i provinsen Guandong greps den 4 december 2015. Hon är misstänkt för ”att ha samlat en folkmassa för att störa social ordning”. Den 2 februari frigavs hon mot borgen. Foto: Privat/AI

Livet i den thailändska huvudstaden Bangkok är monotont och försörjningen skral. FN:s flyktingorgan UNHCR och andra organisationer ger hjälp med språk och juridik. Kyrkor assisterar. Men ingen av dem har något egentligt inflytande över Yis framtid. Det som får Yi att stå ut är hans familj. Efter att ha bytt sina användarnamn pratar han och hans fru nu varje dag på Skype och WeChat. Agenter har frågat henne flera gånger var Yi befinner sig men hon har inte yppat något.

– Jag hoppas att min fru och son kan göra mig sällskap i ett tredje land, säger Yi. Men jag är orolig för att Kina är på väg mot en kollaps och att gränserna kommer att stängas.

Pennan var det länge sedan han rörde. Säkerhetsläget i Bangkok och den svåra situationen i Kina har gjort honom alldeles för nedslagen. Svårigheter och bekännelser till trots har han däremot inte ruckat på sina åsikter en tum. När han väl får ordet tar han tillfället i akt.

– Folk måste få veta hur partiet behandlar människor, säger han. Partiet hjärntvättar människor med att skönmåla verkligheten och prångla ut falska hjältesagor. De vill framställa en perfekt image. Frustrationen bland poeterna växer. Det är samma sak för den slitande underklassen. Många tar livet av sig, andra blir galna. Poeter borde vara samhällets hjärta och själ. Istället för att skydda oss är kommunistpartiet rädda för oss och försöker krossa oss. Detta enbart för att vi berättar sanningen.

Text: Per Liljas

Bakgrund

År 2014 inledde Kina ”Operation rävjakt” för att återbörda personer i landsflykt. Washington anklagar Peking för att skicka hemliga agenter på turist- eller handelsvisum för att tvinga med sig kinesiska invånare. Enligt kommunistpartiet sker arresteringarna på laglig väg och är en del av deras kampanj mot korruption. Människorättsorganisationer hävdar däremot att även dissidenter är måltavlor.

Kinas inflytande är särskilt stort i Sydostasien. Människor har förts bort utan att registreras vid gränsen, ibland till och med på specialchartrade flygplan. Fem försvunna publicister kopplade till ett förlag och bokhandel i Hongkong har rönt särskild uppmärksamhet. En man med brittiskt pass försvann från Hongkong och en man med svenskt pass försvann från Thailand.

Thailands relationer med Kina blir allt tätare. Militärkuppen i maj 2014 har fått västvärlden att vända Bangkok ryggen och Kina har gjort flera stora investeringar i landet det senaste året men de har också mottagit mängder av förrymda dissidenter.

I Kina har människorättsförsvarare, arbetarrättsaktivister och dissidenter utsatts för ett allt hårdare tryck det senaste året. Hundratals har gripits och en del av dem har senare ställts inför rätta.
Per Liljas

Läs också
China: Two Chinese labour activists released (Amnesty International 15 februari 2016)

China: Authorities’ revelations on detained Hong Kong booksellers “smoke and mirrors” (Amnesty International 5 februari 2016)

​Peter Dahlin släppt! (Amnesty International 26 januari 2016)

Svensk-kinesisk man försvunnen i Thailand - kan ha utlämnats till Kina (Amnesty International 21 november 2015)

reportage | 2016-03-20
Av: Per Liljas
Även publicerad i AmnestyPress #1/2016