Turkiet: Hårdare tag från omvärlden eller fortsatt dialog?

Fängslade kritiker. Invasion i Afrin i norra Syrien. Ett plötsligt nyval som väntas öka presidentens makt. På Amnestys Turkietgrupps seminarium den 21 april ville flera deltagare se hårdare tag mot Turkiet medan en del politiker förespråkade dialog.

reportage | 2018-04-27
Av: Jennie Aquilonius
 Ann-Margarethe Livh (V), Bostads- och demokratiborgarråd i Stockholms stad.

Ann-Margarethe Livh (V), Bostads- och demokratiborgarråd i Stockholms stad. Foto: Jennie Aquilonius

– Vi måste vara tuffare och tala om vilken fruktansvärd diktator Erdoğan har blivit, säger Ann-Margarethe Livh, bostads- och demokratiborgarråd för Vänsterpartiet i Stockholms stad, där hon står i talarstolen och gestikulerar.

Hon deltar på ett seminarium lördag 21 april om situationen för mänskliga rättigheter i Turkiet och turkiska Kurdistan, anordnat av Amnestys Turkietgrupp. Samtidigt som det krävs hårdare kritik poängterar Ann-Margarethe Livh vikten av att upprätthålla en dialog med landet.

Hon berättar att alla de kvinnoorganisationer som Vänsterpartiet samarbetat med i Turkiet har stängts ner. Personerna som jobbat med organisationerna är antingen arresterade eller har flytt utomlands. Folkvalda borgmästare sitter fängslade och människor mördas.

– Det är skamligt att världen håller tyst om det här, säger Ann-Margarethe Livh.

Andrea Bodekull från Amnesty.

Andrea Bodekull från Amnesty. Foto: Jennie Aquilonius

Flera i den lilla men engagerade publiken frågar sig varför inte Sverige, EU och omvärlden gör mer mot Turkiet. Ett land som utvecklats till en alltmer auktoritär stat med journalister, oppositionspolitiker, jurister och människorättsaktivister i fängelse. Ord som ”silverhandskar” och ”feg politik” nämns under seminariet. En av dem som sitter fängslad, sedan juni 2017, är turkiska Amnestys hedersordförande Taner Kılıç. Han skulle ha blivit frivilligt frigiven i början av året, men återarresterades samma dag – utan att få hälsa på sin familj som väntade utanför fängelset.

– Nästa rättegångsförhandling är den 21 juni. Vi fortsätter att kämpa för Taner och alla andra som är orättfärdigt fängslade i Turkiet. Vi har mycket kvar att göra, säger Andrea Bodekull, ansvarig för svenska Amnestys arbete med enskilda individer.

President Recep Tayyip Erdoğan utlyste den 18 april nyval till den 24 juni i år. Presidenten menar att ekonomin och kriget i Syrien gör att Turkiet snabbt behöver gå över till ett nytt system med ett mer kraftfullt presidentskap. Men knapp marginal vann Erdoğan förra årets folkomröstning och fick igenom en grundlagsändring som ökar presidentens makt. Men. Förändringen träder i kraft först efter ett val och nu har det valet flyttats från år 2019 till 24 juni.

Medlemmar i kurdiska kvinnliga YPJ-milisen den 3 februari sedan Turkiet gått in i Afrin.

Medlemmar i kurdiska kvinnliga YPJ-milisen den 3 februari sedan Turkiet gått in i Afrin. Foto: Kurdishstruggle/flickr.com/photos/Wikimedia

I januari inledde Turkiet också en militär offensiv mot området Afrin i norra Syrien på andra sidan turkiska gränsen. Majoriteten av befolkningen där är kurder. I Afrin hade kurdiska YPG-milisen framgångsrikt kämpat mot Islamiska staten, IS. Men Turkiet ser gruppen som terrorister och hävdar sin rätt att försvara sig mot dem då YPG anses vara allierade med PKK, Kurdistans arbetarparti som sedan årtionden varit i konflikt med turkiska staten.

YPG har varit USA:s viktigaste allierade i Syrien och omkring 2 000 amerikanska soldater finns i de kurdkontrollerade områdena i norra Syrien. Hösten 2017 tvingades IS lämna sin huvudstad Raqqa då YPG med sina allierade i SDF, de syriska demokratiska styrkorna, med stöd av USA, Frankrike och Storbritannien vann en militär seger.
Efter Turkiets militära framgångar i Afrin har Recep Tayyip Erdoğan upprepade gånger sagt att offensiven ska fortsätta mot Manbij med syfte att driva bort YPG från hela norra Syrien. Det skulle innebära en risk för direkt konfrontation mellan två Nato-medlemmar; Turkiet och USA.

 Turkiska soldater och syriska FSA-soldater intog 18 mars 2018 regeringsbyggnaden i Afrin.

Turkiska soldater och syriska FSA-soldater intog 18 mars 2018 regeringsbyggnaden i Afrin. Foto: VOA/Wikimedia

Över 200 000 människor beräknas ha flytt från Afrin-området som nu kontrolleras av den turkiska armén och dess allierade i FSA, Fria syriska armén.

– Jag ser det som ett folkmord mot den kurdiska befolkningen. Den här bilden är fantastisk. Så här tycker jag att omvärlden har varit: ”Jag har inte hört något, jag vet ingenting”, säger Azad Heyder, ordförande för mänskliga rättighetsorganisationen Kurdocide Watch Chak Sverige, samtidigt som han håller upp en bild av de tre klassiska aporna som håller händerna för munnen respektive ögonen och öronen.

Azad Heyder, ordförande för MR-organisationen CHAK Sverige.

Azad Heyder, ordförande för MR-organisationen CHAK Sverige. Foto: Jennie Aquilonius

Ja, vad kan Sverige och Europa göra när fredliga protester möts av våld och oliktänkande åker i fängelse? Den frågan ställer sig Kerstin Lundgren (C), riksdagsledamot och ledamot i utrikesutskottet. Hon menar också att allt talar för att Turkiet har agerat i strid mot internationell rätt genom att gå in i Afrin.

Att försöka föra samtal, är hennes svar. Om EU stänger dörren till Turkiet genom att helt avsluta förhandlingarna om EU-medlemskap, då förlorar unionen också möjlighet att utöva påtryckningar.

– Vi har valt att inte göra det så här långt. Däremot har vi fryst samtalen, de är i princip frysta, när det gäller EU-medlemskap, säger Kerstin Lundgren.

Finns det någon "röd linje"? Det undrar Keya Izol, ordförande för Kurdiska riksförbundet i Sverige. Vad krävs för att EU ska sätta in militära, ekonomiska eller diplomatiska sanktioner mot Turkiet?

 Kerstin Lundgren (C), riksdagsledamot och ledamot i utrikesutskottet.

Kerstin Lundgren (C), riksdagsledamot och ledamot i utrikesutskottet. Foto: Jennie Aquilonius

Kerstin Lundgren tror inte på sanktioner och röda linjer. Hon betonar att Europa jobbar med mjuk makt och ekonomiska medel. De största framgångarna EU har haft med Turkiet var under förhandlingarna om medlemskap i unionen.

– Det handlar om att fortsatt försöka peka på att Turkiet går i fel riktning och söka markera alternativa vägar. Människor i Turkiet är de som måste ändra Turkiets väg. Det är inte lätt. Men än så länge är det inte omöjligt. Det visar till exempel HDP (kurdvänligt politiskt parti) som två gånger lyckats klara tioprocents-tröskeln för att komma in i parlamentet, säger Kerstin Lundgren.

Azad Heyder, ordförande för människorättsorganisationen Kurdocide Watch Chak Sverige, undrar om inte EU bakbundit sig genom migrationsöverenskommelsen med Turkiet. Sedan i mars 2016 bidrar EU med tre miljarder euro årligen till stöd för syriska flyktingar i Turkiet i utbyte mot att kunna skicka tillbaka flyktingar dit.

Evin Incir(S), biträdande Internationell sekreterare i Socialdemokraterna.

Evin Incir(S), biträdande Internationell sekreterare i Socialdemokraterna. Foto: Jennie Aquilonius

Evin Incir, biträdande internationell sekreterare för Socialdemokraterna, håller inte med om att EU hålls som gisslan.

– Förut tyckte jag det, att överenskommelsen leder till att EU inte vågar kritisera och att pengarna kan användas fel. Men Turkiet får inte pengarna oövervakat, utan EU ser till att de går dit de ska. Samtidigt lyfter EU kritik mot Turkiet på olika sätt, man är inte tyst, säger hon.

Evin Incir lyfter fram att Socialdemokraterna både i Sverige och på EU-nivå har fördömt invasionen i Afrin samt att även EU-kommissionen har kritiserat landet. Dialogen är essentiell för att få till fred utan vapen och för att våldet inte ska eskalera, menar hon.

– Vi fortsätter att sätta press, föra dialog med Turkiet kring de brott mot mänskliga rättigheter som försiggår och lyfta upp frågorna i EU. EU-parlamentet hade en session för några veckor sedan om situationen i Turkiet. I Europarådet tar vi också upp de kränkningar som Turkiet begår mot demokrati och mänskliga rättigheter, säger Evin Incir.

Farhad Jahanmihan, styrelseledamot i Amnestys Turkietgrupp, och Pernilla Stålhammar (MP), riksdagsledamot.

Farhad Jahanmihan, styrelseledamot i Amnestys Turkietgrupp, och Pernilla Stålhammar (MP), riksdagsledamot. Foto: Jennie Aquilonius

Pernilla Stålhammar, riksdagsledamot för Miljöpartiet, säger att EU har skickat en signal genom att frysa förhandlingarna om EU-medlemskap, men att avbryta dem helt vore att spela Erdoğan i händerna.

– Han vill kunna kritisera EU och Väst och dra sig åt ett annat håll. Jag träffar många olika aktörer från Turkiet som säger att ”Håll det här uppe, det är vårat hopp att en gång kunna komma nära EU. Det finns de som ser oss, och de vill att vi ska gå i rätt riktning”, säger Pernilla Stålhammar.

Selahattin Demirtaş är fängslad tillsammans med sin partiledarkollega Figen Yüksekdağ och andra parlamentsledamöter i HDP.

Selahattin Demirtaş är fängslad tillsammans med sin partiledarkollega Figen Yüksekdağ och andra parlamentsledamöter i HDP. Foto: Youtube/hussekizil Freelance Video Journalism/ Wikimedia

Hon berättar att de flesta svenska partier har varit på plats i Turkiet och försökt få tillträde till de nio fängslade parlamentsledamöterna från kurdvänliga partiet HDP, Folkets demokratiska parti, inklusive den manlige partiledaren Selahattin Demirtaş:

– Jag och många andra riksdagsledamöter har skickat brev en gång i veckan till Erdoğan för att se till att de få en schysst behandling och att de inte ska sitta fängslade.

Ann-Margarethe Livh (V) påpekar att det är viktigt att bilda opinion i Sverige och EU. Om inte politiken säger: ”Den här mannen är en diktator, han mördar människor och sänder oskyldiga i fängelse”, då kommer inte folk att bli engagerade. Politiken kan inte uppmana till bojkott av Turkiet, säger hon, men alla som är aktiva i civilsamhället kan göra det.

– Ekonomiska påtryckningar är något som Erdoğan förstår. Jag tror att flyktingsituationen och överläggningar spelar roll, för Erdoğan vet att han har de här EU-pengarna i ryggen, säger Ann-Margarethe Livh.

Jennie Aquilonius
jennie.aquilonius@gmail.com

Läget för mänskliga rättigheter i Turkiet 2017
utdrag ur Amnesty Internationals årsrapport:

  • Undantagstillståndet efter det misslyckade försöket till statskupp 2016 upprätthölls.

  • De nio parlamentsledamöter från det kurdvänliga vänsterpartiet HDP inklusive de två partiledarna, var fängslade.

President Recep Tayyip Erdoğan.

President Recep Tayyip Erdoğan. Foto: Wikipedia

  • 60 folkvalda borgmästare satt i fängelse.

  • Yttrandefriheten är väldigt begränsad. Mer än 156 medier har stängts ner och mer än hundra journalister och andra mediearbetare är arresterade.

  • I juni 2017 arresterades Amnestys hedersordförande Taner Kılıç, han sitter fortfarande i fängelse. I juli arresterades 2017 tio mänskliga rättighetsaktivister, däribland turkiska Amnestys generalsekreterare, İdil Eser. De släpptes ur häkte under hösten.

  • Tortyr och kränkande behandling fortsatte att rapporteras, särskilt i häkten. Nivåerna var dock inte lika höga som efter kuppförsöket 2016.

  • Turkiet har en av världens största flyktingpopulationer, enbart de registrerade syriska flyktingarna överstiger tre miljoner.

Jennie Aquilonius

Läs mer

Turkey: Journalists Convicted for Doing Their Jobs (Human Rights Watch 27 april 2018)

Turkey Crackdown Chronicle (CPJ 26 april 2018)

We need to talk about Turkey (Amnesty International 26 april 2018)

Turkiska stridsvagnar på väg mot Afrin.

Turkiska stridsvagnar på väg mot Afrin. Foto: VOA/Wikimedia

Turkey: Crackdown on Social Media Posts. Detention, Prosecutions Over Criticisms of Turkish Army Actions in Syria (Human Rights Watch 27 mars 2018)

Turkey: European Court decision gives hope for those arbitrarily detained (Amnesty International 20 mars 2018)

British woman killed fighting Turkish forces in Afrin (The Guardian 18 mars 2018)

Turkey raps European Parliament over call to halt Afrin offensive in Syria (Reuters 15 mars 2018)

MEPs call on Turkey to lift state of emergency (European Parliament 8 februari 2018)

Läs mer om Turkiet från Amnesty Press

Erdoğans Turkiet: Inget hopp om ljuspunkter (29 mars 2018)

Istanbul: Tusentals hyllade minnet av den mördade redaktören Hrant Dink (20 januari 2018)

En lång dag i Istanbul (21 november – även i nummer 4/2018)

MR-DAGARNA2017: Feminister under hot i Turkiet (12 november 2017)

”Jag kan inte se något alternativ till Erdoğan” (20 september 2017)

”Turkiet är inte Erdoğan” (8 september 2017)

Turkiet: Vad kan göras för att stoppa utvecklingen? (17 augusti 2017)

Rädslan sprider sig i Turkiet (Krönika av Bitte Hammargren 12 juni 2017 – även i nummer 2/2017)

Minnet av Hrant Dink lever (15 februari 2017- även i nr 1/2017)

Can Dündar: Erdoğan har EU-ledarna på knä (23 december 2016)

Krigets återkomst (nummer 3/2016)

BOKMÄSSAN2016: Turkiets längtan till det som en gång var (30 september 2016)

Hon var på seminarium i Stockholm – nu är Sebnem Korur Fincanci häktad i Turkiet (23 juni 2016)

Prideparad förbjuds i Istanbul – Amnesty uppmanar till protester (18 juni 2016)

PRESSFRIHETENS DAG 2016: Turkiets journalister under allt hårdare tryck (3 maj 2016)

Turkiet: 2 000 rättsfall mot personer som anklagas för att ha skymfat Erdoğan (26 april 2016)

Turkiet dränker Edens lustgård (2 oktober 2015 , även i nummer 3/2015)

Turkiet stängde grinden vid manifestation för yttrandefrihet (25 april 2016)

Vart är Turkiet på väg? (nummer 1/2016)

Nio år sedan Hrant Dink mördades: 2 000 i minnesmanifestation i Istanbul (19 januari 2016)

Turkiet inför 100-årsminnet av folkmordet (23 april 2015)

Kurder vill leda kampen för ett mer demokratiskt Turkiet - Amnesty Press rapporterar från Diyarbakir (5 mars 2013)

Jag bokar nästa resa till Istanbul (27 november 2012)

Åter till 1915 (2 augusti 2012)

Yttrandefriheten sitter trångt i Erdogans Turkiet - ”70 journalister och författare fängslade” (15 juni 2011)

När bokstaven W blir en fråga om mänskliga rättigheter (6 oktober 2009)

Kampen för pressfrihet i Turkiet (5 juli 2007)

reportage | 2018-04-27
Av: Jennie Aquilonius