Fattigdom, kvinnor och män – nu behövs en ny strategi

När fattigdomen i världen ska bekämpas glöms det ofta bort att kvinnor och män har olika villkor.
– Vanligtvis äter kvinnor sist inom familjen och får därmed minst mat. Det finns familjer där mannen är rik och kvinnan är fattig.
Gerd Johansson Latham på UD har gjort en studie om könsdiskriminering och fattigdom.

Tisdagen den 18 maj bjöd Fonden för mänskliga rättigheter in Gerd Johansson Latham, kansliråd från UD, för att presentera studien ” Makt och privilegier- om könsdiskriminering och fattigdom” där hon varit projektledare. Bland åhörarna fanns bland annat representanter från Forum Syd, Svenska FN-förbundet, Kvinna till Kvinna och Svenska Kyrkan.

Projektet inleddes av UD:s enhet för global utveckling efter ett beslut av regeringen för två och ett halvt år sedan. Syftet med studien var att tydliggöra hur olika fattiga kvinnors och mäns livssituationer kan se ut. De flesta analyser och strategier för att åtgärda fattigdom utgår oftast från mäns erfarenheter.

– Trots att de flesta strategier riktar sig mot män visas det oftast fotografier på kvinnor för att illustrera fattigdom, sade Gerd Johansson Latham.

Projektet genomfördes främst för att kunna besvara frågor som rör kvinnors fattigdom. Vad vet man om den? Vilka orsaker ligger bakom, och hur kan kvinnors perspektiv belysas i analyser och strategier samt presentera förslag till effektivare metoder för att förbättra kvinnors villkor och bekämpa fattigdom generellt.

Kvinnor i Afghanistan, 2003. Bild: Carl Söderbergh

Ett ord som ofta används i kontexten om bistånd är _empowermen_t:

– Det innebär att man ger människor egenmakt, men man måste ta fasta på hur makt skapas och vad det är till för, sade Gerd Johansson Latham.

Hon förklarar att hon vid ett flertal tillfällen hört kollegor som arbetar med frågor om fattigdom alltid kommer fram till samma sak: att det endast mynnar ut i hunger.

– Ingen frågar sig hur hunger ser ut för kvinnorna, vanligtvis äter de sist inom familjen och därmed minst, fortsätter Gerd Johansson Latham.

Världsbanken sätt att beskriva fattigdom brukar vara en dollar per capita, ibland är det två dollar per capita. Ofta är siffrorna överdrivna. Men för att detta beräkningssätt ska fungera ska det delas lika inom familjen; vilket det sällan görs. Det är en myt, och i många fall behåller männen pengarna för sig själva:

– Det finns familjer där mannen är rik och kvinnan är fattig.

Fattigdomsbegreppet bör utvidgas, och definieras på olika sätt beroende på om man arbetar med män eller kvinnor. Med mäns fattigdom brukar man endast se till det ekonomiska men när det gäller kvinnors fattigdom så bör man kanske främst se till den utsatthet kvinnorna utsätts för, att de inte får vara med och bestämma och våldet de utsätts för av sina män.

– Många västerländska tjänstemän som arbetar inom Sida, UD och FN är uppvuxna med att mödrarna är hemma och att fädrarna är familjeförsörjaren. De utgår ifrån det synsättet när de ska hjälpa andra, menar Gerd Johansson Latham.

Under projektets gång kom Gerd Johansson Latham fram till en strategi i 10 punkter för att bekämpa fattigdomen; även för kvinnor (se nedan).

Gerd Johansson-Latham menar att det måste skapas ett helt nytt tänkande. Hon ställer retoriska frågor som:

– Vilken kvinna kan välja bort sexuella övergrepp? Vilken kvinna kan välja bort att förövaren är hiv-smittad?

En kvinna måste ha rätt till sin sexualitet, inte enbart ur ett hälsoperspektiv, utan även ur ett fattigdomsperspektiv.

– Fattiga kvinnor måste äga sin kropp, det är det sista de har, fortsätter Gerd Johansson-Latham.

Hon välkomnar Amnestys rapport ”Mäns våld mot kvinnor i nära relationer” och poängterar avslutningsvis att det största hotet mot kvinnor är våld i hemmet som ofta begås av en person inom familjen.

Petra Kullander,
Amnesty Press, praktikant

Tio punkter för en ny strategi

1. Att man tydligt ska se till könsmaktsperspektivet när man sysslar med fattigdomsbekämpning:
   Det innebär att flera aktörer måste samarbeta när det gäller fattigdomsbekämpning. Världsbanken ska tillsammans med andra partners uppmärksamma genusperspektivet i budgetstöd.

2. Övergripande analyser och utvärderingarbetet bör tydligt uppmärksamma könsdiskriminering och dess kostnader:
   Det innebär att man i återuppbyggandet efter väpnade konflikter måste se till kvinnor och mäns olika behov.

3. Styrningsfokus, Från jämställdhet som ”optional” till konsekventa satsningar och styrning:
   Ta upp könsmaktsfrågor i budgetarbete, regleringsbrev och verksamhetsplanering. Bedöm sedan vilka resurser som behövs och satsa på utbildning och personal.

4. Rättighetsfokus, att uppmärksamma både kvinnor och män för att stärka rättssäkerheten och rättighetsperspektivet:
   Måste stärka de olika perspektiven i utvecklingssamarbetet. Använda sig av kvinnokonventionen som ett viktigt verktyg.

5. Uppmärksamma män som män - även på givarsidan:
   Försöka belysa effekterna inom utvecklingssamarbetet av att det finns en dominans av män, på bekostnad av kvinnor och barn.
   Många kvinnor i Irak hävdar att de är mer osynliga nu än under Saddam Husseins välde inom de olika återuppbyggnadssatsningarna.

6. Multifokus, samverkan med FN med flera för att uppmärksamma könsmaktsfrågor:
   Samverka med andra aktörer såsom Världsbanken och försöka uppmärksamma bland annat kvinnors markrättigheter och våld mot kvinnor.

7. Sektorfokus, identifiera strategiska sektorer för jämställdhet:
   Innebär bland annat att man ska utbilda svenska utlandstjänstemän om könsmaktsperspektivet och få ökad förståelse för konfliktförebyggande och återuppbyggande i utlandet.

8. Landfokus: för ökat könsmaktsperspektiv:
   Samverka med regionla enheter och få ökad kunskap om könsmaktsperspektivet i enskilda länder.

9. Dialogfokus, involvera kvinnor och män i alla led av partnerskap:
   Utveckla strategier om hur kvinnor kan bli mer involverade i alla led av partnerskapet.

10. Kompetensutveckling inom UD och ett stärkande av svensk analyskapacitet i området:
    Arrangera seminarier utifrån studien för att diskutera och dra slutsatser hur man bör påverka olika processer och sakfrågor. Anslå om ökade personalresurser för konsekventa och seriösa satsningar för att motverka könsdiskriminering.