ÅRSMÖTE2016: Debattglädje i Halmstad

På söndagen samlades årsmötet för att fatta beslut om motioner och förslag. Det blev ibland en livlig debatt. Amnesty Press frågade också årsmötesdeltagare om vad som var bäst med årsmötet i Halmstad.

reportage | 2016-05-18
Av: Ulf B Andersson/Fanny Hedenmo
 Natasja Persson, mötessekreterare och årsmötets två ordföranden; Robert Tolonen Scherman och Christine Pamp.

Natasja Persson, mötessekreterare och årsmötets två ordföranden; Robert Tolonen Scherman och Christine Pamp. Foto: Annie Beckman

Det var ett debattglatt årsmöte som på söndagsmorgonen samlades på Gullbrannagården i Halmstad. På lördagskvällen hade Amnestyfondens 50-årsjubileum firats. Stiftelsen Amnestyfonden bildades på initiativ från Hans Alfredson och Tage Danielsson för att stödja samvetsfångar och deras familjer. Grundplåten till verksamheten kom från Hasse & Tage-revyn ”Å vilken härlig fred”, som sattes upp 1966.

Även i år hade årsmötet valt att använda påverkanstorg för att bereda besluten innan de på söndagen skulle upp i plenum. Kring flera av motionerna och förslagen hade det vägt jämnt vid påverkanstorgen och det blev stundtals livliga debatter i plenum där röstkorten flitigt användes. Presidiet, bestående av Robert Tolonen Scherman och Christine Pamp, fick uppmana årsmötesdeltagarna att hålla upp röstkorten ordentligt i luften och vid ett tillfälle tvingades de stävja röstfusk genom att påpeka att icke-röstberättigade personer, vars nummer på deltagarkorten började på 900, inte hade rätt att delta i omröstningarna.

Lisa Silver från Stockholm och Sofia Bergström från Uppsala studerar en utställning om Nordkorea.

Lisa Silver från Stockholm och Sofia Bergström från Uppsala studerar en utställning om Nordkorea. Foto: Annie Beckman

Styrelsens förslag ”om långsiktig riktning” för svenska Amnesty fram till år 2027 hade på lördagen fått ett eget påverkanstorg och det ifrågasattes av Lisa Silver från Stockholm:
– Jag tycker att det är anmärkningsvärt att detta förslag först fick en halvtimmes genomgång och sedan ett eget påverkanstorg där vi deltagare dessutom coachades i hur vi skulle tänka. Och detta om ett förslag vars kontenta är att vi ska fortsätta göra det vi gör i tolv år till. Jag tycker inte vi ska anta det här.

Sektionens ordförande Tora Törnqvist påpekade att det var årsmötet i Umeå som förra året hade beslutat att ett dokument om långsiktig riktning skulle tas fram.

– Kom förslaget från medlemmarna?, replikerade Lisa Silver.
– Nej, det var ett förslag från styrelsen, svarade Tora Törnqvist.

Ordförande Tora Törnqvist på påverkanstorg.

Ordförande Tora Törnqvist på påverkanstorg. Foto: Annie Beckman

Lisa Silver pekade också på att beredandet av dokumentet måste ha varit väldigt krävande i tid och resurser och undrade om det inte är så att kommande årsmöte kan riva upp eller ändra i dokumentet. Hon påpekade att de andra sektionerna inom Amnesty inte hade visat något stöd för Sveriges förslag att även internationellt anta en långsiktig riktning och att Sverige därför hade dragit tillbaka sin resolution till ICM, Amnestys internationella årsmöte, som förra året hölls i Dublin.

– Vi tycker det är viktigt att det finns ett gemensamt dokument som många medlemmar har varit delaktiga i att ta fram, svarade Tora Törnqvist. Därför betonar vi medlemsdemokrati och gemensamt ägandeskap av organisationen för de medlemmar som vill delta. Det är speciellt viktigt när sektioner inom Amnesty är på väg bort från medlemsdemokrati. Sedan är våra årsmöten suveräna att fatta beslut även i framtiden och kan därmed ändra i dokumentet.

Ett förslag från Ragnar Yngvesson om att förslaget istället ska kallas ”den långsiktiga inriktningen” fick inte gehör av årsmötet som till sist sade ja till att sektionen nu har ett dokument för åren fram till år 2027. Och där slogs fast att Amnesty i Sverige ska ”vara en tillgänglig och inkluderande organisation” som ska ”möjliggöra att alla som vill arbeta för mänskliga rättigheter ska vilja och kunna göra det i vår sektion”.

Det blev många tillfällen att använda röstkorten.

Det blev många tillfällen att använda röstkorten. Foto: Annie Beckman

Även när det gällde arbetet för homosexuella, bisexuella, transpersoner, queer och intersexuella, hbtqi, blev det en fortsättning på de livliga diskussionerna på påverkanstorget. Det handlade bland annat om motioner med krav på att ett hbtqi-perspektiv alltid ska appliceras på de kampanjer ”där så är relevant” och att alla kampanjer och utbildningar ska ha ”ett hbtqi-inkluderande perspektiv och språkbruk”.

– Invändningarna brukar handla om att detta kan ses som detaljstyrning av årsmötet och att det ska ses som operativa frågor, sade Lisa Tistad från Stockholms hbtq-grupp. Men vad ska vi göra när det inte händer något?

På en fråga om exempel på inkluderande språkbruk svarade Lisa Tistad:
– Om vi har en flyktingkampanj som talar om kvinnor, män och barn så exkluderar vi personer som kanske ser sig som ”både och” eller ”varken eller” när det gäller kön. Talar vi om vuxna och barn så inkluderas alla.
Årsmötet beslöt att bifalla motionärernas viktigaste krav.

Lisa Tistad.

Lisa Tistad. Foto: Annie Beckman

Frågan om beslutsform för svenska Amnesty har varit omdebatterat de senaste 15 åren. Vid årsmötet i Visby år 2001 blev det avslag på en motion om att införa representativ demokrati. Därmed fortsatte Amnesty att ha sin direktdemokratiska beslutsform. Alla betalande medlemmar, cirka 100 000 personer, har rätt att komma med förslag och har rätt att rösta på årsmöten.

Mot bakgrund av att antalet årsmötesdeltagare har sjunkit från 300-400 under 1990-talet till 100-200 de senaste åren fortsätter frågan att dyka upp, detta år i form av en motion från grupp 168 i Laholm som från nästa år ville ha ”ett demokratiskt system som bygger på representation”. Detta fick inte bifall men styrelsen kommer att i höst starta en process som ska se över och stärka medlemsdemokratin inom svenska Amnesty.

Årsmötet beslöt att säga nej till arvodering av styrelsen och en motion om att svenska Amnesty ska arbeta för att riva upp beslutet på ICM om en policy om sexarbete drogs tillbaka. Styrelsen hade förklarat att den inte ansåg att det skulle vara möjligt att få gehör för att det kontroversiella beslutet ska rivas upp.

Däremot gav årsmötet styrelsen i uppdrag att skapa bättre strukturer för att hantera komplexa och kontroversiella policyfrågor inom Amnesty-rörelsen. Den svenska sektionen har beslutat att inte arbeta med den policy om ”Staters skyldigheter att respektera, skydda och uppfylla de mänskliga rättigheterna för personer som säljer sex” som kommer att presenteras senare i maj. Svenska Amnesty har inte tidigare uttalat sig om den svenska sexköpslagen. Däremot ville årsmötet att styrelsen driver ”att svenska regeringen följer och utvärderar tillämpningen av relevant lagstiftning som inverkar på prostitution med fokus på mänskliga rättigheter för personer som säljer sex”.

Bo Lindblom hade till årsmötet tagit fram en utställning med omfattande statistik över Amnestys arbete, närvaro i världen och globalt medlemsantal.

Bo Lindblom hade till årsmötet tagit fram en utställning med omfattande statistik över Amnestys arbete, närvaro i världen och globalt medlemsantal. Foto: Annie Beckman

I en motion från grupp 168 i Laholm uttrycktes tveksamhet om det obetydliga och obefintliga medlemsinflytandet när det gäller Amnestys prioriteringar. I motionen sägs att det har antytts i förklaringar från enskilda utredare att ”utsikterna till framgång nu är ett viktigt kriterium”.

Laholmsgruppen anser att i så fall så är det ett viktigt avsteg från en gammal och grundläggande princip i Amnestys arbete, nämligen att bedriva arbete också mot länder och regeringar som är stängda. På påverkanstorget fick motionärerna stöd av 29 röster mot 32 som ville avslå motionens krav på att styrelsen ska verka ”för att det redovisas vilka kriterier som gäller vid fastställandet av prioriteringar för Amnesty Internationals verksamhet”.

I debatten i plenum uttryckte Bo Lindblom från grupp 168 oro för att Amnesty väljer bort att arbeta med det som anses svårt att påverka. Efter rösträkning avslogs dock motionen.

Diskussion på påverkanstorget.

Diskussion på påverkanstorget. Foto: Annie Beckman

Årsmötet hade beslutat att en sent inkommen motion från grupp 24 i Växjö om Argentina skulle behandlas och i plenum blev det ja till att arbeta mer mot kränkningar av mänskliga rättigheter i Argentina.

På söndagen redovisades också resultaten av val till förtroendeposter. Dessa val hölls för andra året on-line, vilket gav möjlighet för medlemmar att delta i valen utan att vara personligt närvarande i Halmstad. 156 röstberättigade medlemmar hade anmält sin närvaro vid årsmötet i Halmstad. Några andra förslag än valberedningens fanns inte till förtroendeposterna och intresset för att rösta var lågt. Tora Törnqvist omvaldes till ordförande med 113 röster och i valen till övriga styrelseposter var det 109 som röstade och till Amnestyfondens styrelse avgavs 108 röster.

Ellen Thorell från Kvinnorättsgruppen i Göteborg med det pris hon fick av Johanna Lindgren (till vänster).

Ellen Thorell från Kvinnorättsgruppen i Göteborg med det pris hon fick av Johanna Lindgren (till vänster). Foto: Annie Beckman

Vid årsmötet delades också ut priser för aktivism. Stora aktivitetspriset gick till Kvinnorättsgruppen i Göteborg som fick pris för att de för tredje året hade arrangerat festen på Världskulturmuseet i samband med internationella kvinnodagen 8 mars, en fest som hade ett ”fullspäckat program för såväl gammal som ung, fyllt med seminarier, panelsamtal, DJs, burlesque-show och dans i neon - ett rättighetsfokus med extra allt!

Stora kreativtetspriset 2015 tilldelades: Amnestys ungdomsgrupp på Mikael Elias Gymnasiet för aktiviteterna under kampanjen Skriv för frihet.

Bo Lindblom från Laholm fick Stora engagemangspriset. Juryns motivering var: ”Kunnig, envis och handlingskraftig, med ett engagemang som flammat intensivt från 1960-talet fram till idag. Få individer har haft så stor personlig påverkan på Amnesty. Kanske är det därför vår organisation har blivit så lik Bo Lindblom.

Johanna Lindgren från Kampanjrådet delar ut pris till Bo Lindblom från grupp 168.

Johanna Lindgren från Kampanjrådet delar ut pris till Bo Lindblom från grupp 168. Foto: Annie Beckman

Var Amnestys årsmöte kommer hållas nästa år är ännu inte klart. Tora Törnqvist avslutade på söndagseftermiddagen årsmötet med att tacka alla som deltagit i Halmstad.

– Jag kom hit trött och stressad över en uppsats jag håller på med, sade hon. Jag vill tacka för ert engagemang och jag åker härifrån taggad. Nu ska vi rädda världen!

Ulf B Andersson

Läs också
8 mars i Göteborg: Utsålt när Amnesty firade på Världskulturmuséet (Amnesty Press 14 mars 2013)

Vad tyckte du om årsmötet?

Louise Bergetoft

Louise Bergetoft Foto: Annie Beckman

Louise Bergetoft, 27, gruppsekreterare för hbtqi-gruppen i Stockholm.

– Det är mitt första årsmöte. Jag tycker att påverkanstorget har varit det bästa i helgen. Det var också roligt att två av de förslagen som jag stod bakom gick igenom, bland annat ett som handlade om att Amnesty alltid ska ha ett inkluderande språk. Det känns jätteroligt och visar verkligen att om man kämpar för någonting så kan det gå att få igenom. Nästa år tycker jag att påverkanstorget ska få ta ännu mer plats. Jag hann inte besöka alla sektioner och diskutera allt lika mycket som jag hade velat.

Lennart Andreasson

Lennart Andreasson Foto: Annie Beckman

Lennart Andreasson, 72, grupp 169 i Halmstad.

– Jag har varit på fyra eller fem årsmöten nu. Det bästa med årsmötena är utan tvekan att man får träffa så många människor och resonera kring livsviktiga frågor. Seminariet om flyktingfrågan var helgens höjdpunkt, det är ju en så brännande aktuell fråga, och berör också så många delar som kan skapa kontroverser i samhället. Det svåraste med arrangemanget är att ta till vara på tiden på bästa sätt, så att alla kan få säga sitt.

Karin Lehnér

Karin Lehnér Foto: Annie Beckman

Karin Lehnér, 30, kassör i Stockholmsdistriktet och sjunger i Amnestykören.

– Det här är mitt tredje årsmöte. Gemenskapen på årsmötena är alltid så fin, det är som att vi blir en enda stor familj. Jag tycker att det är bra att hbtqi-frågan har fått ta så mycket plats under helgen, och att vi har fått resonera kring hur vi ska vara mer inkluderande i vårt språk och arbete. Arrangörerna har också varit tydligare kring beslutsprocessen det här året. Det är jättebra. Förra året var jag lite mer förvirrad kring hur allt skulle gå till.

Kamal Alawi

Kamal Alawi Foto: Annie Beckman

Kamal Alawi, 54, medlem i Mellanösterngruppen 140 i Stockholm

– Jag är på mitt första årsmöte i år. Det har varit väldigt roligt att träffa andra grupper i landet och diskutera och lära sig hur de jobbar. Jag kommer från Kurdistan och brinner för kurdernas situation, och i helgen har jag fått dela med mig av min kunskap och lära mig mer om andra frågor, till exempel flyktingsituationen. Nu är jag intresserad av ökat samarbete mellan de olika grupperna i de olika distrikten, och kanske starta en egen grupp.

Joakim Davidsson

Joakim Davidsson Foto: Annie Beckman

Joakim Davidsson, 50, Eskilstuna.

– Det här är mitt första årsmöte, och det har varit otroligt bra. Jag tyckte framförallt om seminariet "Vem försvarar människorättsförsvararna?" som hölls under lördagseftermiddagen. Vi fick höra om aktivisterna Jimmy Sserwadda och Justine Ijeomahs situation, och fick mer förståelse för hur vi bäst kan stödja de som arbetar för mänskliga rättigheter i stor utsatthet. Jag har också tyckt att arrangörerna har jobbat väldigt bra med inkludering för funktionshindrade, till exempel genom att ha hörselslinga i plenum. Nästa år ska jag se till att förbereda mig bättre så att jag är mer påläst innan jag deltar i diskussionerna på påverkanstorget. Det är så många förslag som läggs fram.

Text: Fanny Hedenmo
fanny.hedenmo@gmail.com

Amnesty Press på årsmötet i Halmstad

ÅRSMÖTE2016: Nu kommer Amnestys policy om sexarbetares rättigheter (27 maj 2016)

ÅRSMÖTE2016: Jimmy Sserwadda flydde från förtrycket i Uganda (17 maj 2016)

ÅRSMÖTE 2016: ”Jag är ett av Argentinas försvunna barn” (17 maj 2016)

ÅRSMÖTE 2016: I sommar satsar Amnesty på Pridefestivaler (16 maj 2016)

ÅRSMÖTE 2016: ”Rädslan håller Nigeria i ett järngrepp” (15 maj 2016)

ÅRSMÖTE 2016: ”Asylrätten är i fara” (14 maj 2016)

ÅRSMÖTE 2016: Sexarbetarpolicyn gjorde att Amnesty tappade 2 000 medlemmar (13 maj 2016)

reportage | 2016-05-18
Av: Ulf B Andersson/Fanny Hedenmo