ALMEDALEN2016: Amnesty avslöjar Telias inblandning i människorättskränkningar i Vitryssland

På torsdagen släppte Amnesty en rapport som dokumenterar vilka konsekvenser KGB:s övervakning av journalister, advokater och människorättsaktivister har i Vitryssland. Det handlar om en komplett övervakning av var människor befinner sig och hur de använder internet är möjlig, tack vare att den vitryska staten fått fullständig tillgång till telecomföretagens användaruppgifter.

Michaela Ahlberg från Telia Company (i mitten) fick kritik från både Ana Fortuna, Civil Rights Defenders och Kathleen McCaughey från Amnesty. Foto: Annie Beckman

Rapporten som Amnesty släppte den 7 juli; ”It’s enough for people to feel it exists: Civil society, secrecy and surveillance in Belarus”, visar hur en gränslös, dygnet-runt och okontrollerad övervakning har en försvagande effekt på icke-statligt organiserade aktivister (NGO:s), och hur den utsätter dem för en risk när de ägnar sig åt så grundläggande saker som att boka möten över telefon.

När Amnesty på torsdagsmorgonen presenterade rapporten i Almedalen var Michaela Ahlberg, ansvarig för etikfrågor på Telia Company, närvarande. Hon fick frågan om hur företaget egentligen resonerade när de etablerade sig i Vitryssland.

– Det var länge sedan och jag arbetade inte för Telia då, svarade hon. Det är svårt för mig att förstå, jag antar att de såg en finansiell möjlighet och inte tillräckligt insåg riskerna. Du kan ha en åsikt att du inte borde investera alls i länder med regimer som kränker mänskliga rättigheter. Ena linjen är: Gör det inte och om du gjort det, avsluta dina åtaganden. Vi kan inget göra, för vi har inte kontroll. Å andra sidan kan du ha åsikten att det är bra att svenska företag finns i länder som Uzbekistan, Kazakstan, Tadzjikistan och Azerbajdzjan, det ger en möjlighet att ifrågasätta och på något sätt bidra till en ökad respekt för mänskliga rättigheter.

När KGB hör allt du gör. GSM-master i Vitrysslands huvudstad Minsk. Foto: Max Sarychau/AI

För att verka i Vitryssland krävs att myndigheter får tillgång till alla användarnas telefon- och internetkommunikationer, vilket innebär att de själva kan gå in och kontrollera kommunikationen när de vill. Det leder till att KGB och andra säkerhetstjänster har tillgång till gratis, non-stop och fjärrstyrd kommunikation både direkt när den sker och till sparad data i telefoner och internetnätverk i Vitryssland.

– Företagen måste ifrågasätta det som sker, inte bara acceptera. En större transparens skulle hjälpa civilsamhället. Öppenhet om hur många som övervakas. De kanske inte har kapacitet att övervaka så många, men de vill få alla att känna sig övervakade, sade Kathleen McCaughey, från Amnesty, när rapporten presenterades.

Amnestys rapport dokumenterar bland annat hur den totala sekretessen runt säkerhetsstyrkorna tvingar människor att anta att de ständigt är övervakade. Enkla saker som att söka pengar till organisationen, ringa eller arrangera möten har blivit förenat med risktagande.

– Företagen måste ifrågasätta det som sker, sade Kathleen McCaughey från svenska Amnesty. Foto: Annie Beckman

– Jag är inte här för att försvara diktaturers inskränkningar på yttrandefriheten. Vi känner samma som Amnesty och tackar för att ni bjuder in oss. Jag har inte läst hela rapporten, men jag håller med om era slutsatser. Vi försöker arbeta mot denna typ av brott mot mänskliga rättigheter, vi är en del av Industry Dialog och vi har upprättat ett protokoll som bland annat innehåller en begäran om att stänga ner övervakning som på olika sätt kväver människors yttrande- och organisationsfrihet, säger Michaela Ahlberg.

Problematiken Amnesty påvisar är sedan tidigare känd för Telia Company och ligger till grund för att företaget har tagit beslutet att inte längre ska verka i de ”eurasiska” länderna, på grund av de etiska, moraliska och juridiska problem affärsverksamheten fört med sig.

– Vi har sagt detta offentligt: Vi gjorde ett misstag som gick in. Kanske har vi agerat olagligt, definitivt oetiskt. Det finns åklagare som tittar på vår verksamhet just nu. Så ska inte företagande ske, inte alls. Vi sitter med problem som härrör ifrån hur vi gick in i detta. Vi håller därför på med en exit ur alla eurasiska länderna.

Samtidigt beklagar Michaela Ahlberg beslutet:
– Jag är uppriktigt ledsen över det, för vi åstadkom framgångar, till exempel vad gäller internet-tillgänglighet. Det har gjort lokala företrädare stolta. Det är människorna som bor där som lider, jag tycker att det är väldigt, väldigt sorgligt men nödvändigt att vi nu lämnar.

Michela Ahlberg förklarade Telias syn på sitt engagemang. Foto: Annie Beckman

När rapporten presenterades framförde Ana Fortuna, från Civil Rights Defenders att det finns mycket ett företag som verkar i en diktatur kan göra; till exempel att tillhandahålla kryptering till journalister, advokater och andra som förföljs för att undgå övervakning och att erbjuda juridisk hjälp från advokater som har särskild kunskap om mänskliga rättigheter och inte går i regimens ledband till de som arresteras.
– Någon dialog tror jag inte är möjlig med en diktator som Lukasjenka, sade Ana Fortuna.

Rebecka Bohlin

Fakta/ Amnestys rapport och Vitryssland

Rapporten ”It’s enough for people to feel it exists: Civil society, secrecy and surveillance in Belarus”, baserar sig på intervjuer med över 50 människorättsaktivister, journalister, advokater, medlemmar i den politiska oppositionen och teknikexperter, antingen i Vitryssland eller i exil, mellan augusti 2015 och maj 2016. Den visar hur rädsla för övervakning påverkar privatlivet, yttrandefriheten, mötesfriheten och föreningsfriheten.

Amnesty International uppmanar nu vitryska myndigheter att bland annat skapa kontrollmekanismer för hur övervakningen sker för att se till att de utförs i linje med den standard som gäller för mänskliga rättigheter internationellt.

Amnesty International uppmanar också telekomföretag som äger eller är delägare till operatörer i Vitryssland att utmana lagar som hindrar dem från att skydda sina kunders privatliv, och att informera sina kunder i landet om att deras dag kommer vara tillgängligt för myndigheterna när som helst.
Rebecka Bohlin