Presidentens ”konstitutionella kupp” oroar i Sri Lanka - Högsta domstolen stoppar nyval

Sri Lanka är i politisk gungning. President Maithripala Sirisena sparkade premiärminister Ranil Wickremesinghe och regeringen den 26 oktober. Två veckor senare upplöste han parlamentet och utlyste nyval. Högsta domstolen underkände dock detta 13 november och osäkerheten är nu stor om vad som ska hända. Rättsaktivister fruktar en återgång till auktoritärt styre under Mahinda Rajapaksa som för närvarande är premiärminister.

reportage | 2018-11-13
Av: Johan Mikaelsson
Även publicerad i AmnestyPress #4/2018
Maithripala Sirisena vann presidentvalet 2015.

Maithripala Sirisena vann presidentvalet 2015. Foto: Johan Mikaelsson

President Maithripala Sirisenas avsättande av premiärminister Ranil Wickremesinghe för att ersätta honom med Mahinda Rajapaksa kom som en chock fredagseftermiddagen 26 oktober. Ett relativt lugn har annars rått i Sri Lanka sedan maktskiftet i januari 2015. Det var då Sirisena gjorde gemensam sak med Wickremesinghe i en kampanj för ”gott regeringsstyre”, vann presidentvalet och knuffade bort den auktoritäre Rajapaksa från tronen. Rajapaksa var president 2005-2015 och lyckades avsluta kriget mot tamilska LTTE som besegrades militärt våren 2009. Rajapaksa och armén har anklagats för allvarliga krigsförbrytelser.

Sedan valsegern 2015 har dock klyftan vuxit mellan Sirisena och Wickremesinghe. När broarna rasade hösten 2018 svängde pendeln tillbaka till Rajapaksa, som Sirisena tidigare förrådde. Men Wickremesinghe ser sig fortfarande som den rättmätige premiärministern för ”Asiens äldsta demokrati”. Han vägrar att avgå och argumenterar med brett stöd för att parlamentet måste öppnas. Från första stund har Wickremesinghe, som i grunden är jurist, sagt att Sirisena, som är utbildad till agronom, bryter mot konstitutionen.

Utlösande för krisen var att en före detta chef för TID (polisens avdelning för utredning av terrorism) arresterats efter avslöjanden om misstänkta planer på att mörda Sirisena och den tidigare försvarsministern, Gotabaya Rajapaksa. När Sirisena i oktober informerade ministrarna i sitt dåvarande kabinett tyckte han att uppgifterna viftades bort.

Flaggan vid Galle Face i Colombo.

Flaggan vid Galle Face i Colombo. Foto: Johan Mikaelsson

Förutom polischefen Nalaka de Silva sitter en indisk medborgare frihetsberövad. Sirisena hävdade att den indiska säkerhetstjänsten RAW var inblandad. När indiska The Hindu skrev om vad presidenten sagt ringde Sirisena upp Indiens premiärminister Narendra Modi och sa att det som stod i artikeln inte stämde.

I ett TV-tal till nationen den 26 oktober, efter den ”konstitutionella kuppen”, hävdade presidenten att en minister också var inblandad i mordplanen.

– Den här informationen har hittills varit okänd för allmänheten, sade president Sirisena, och tillade att han var tvungen att agera inom 24 timmar. Rajapaksa var enda alternativet.

Kort därefter övertogs statsmediernas redaktioner av supportrar till Rajapaksa. Nya journalister sattes in och rapporteringen präglas sedan dess av total lojalitet mot Sirisena och Rajapaksa. Guvernörerna för landets provinser har tillsatts av presidenten och erkände omedelbart Rajapaksa som ny premiärminister. Rajapaksa har i sin tur varit upptagen med att svära in nya ministrar i sin regering.

I tjänstebostaden Temple Trees i Colombo barrikaderar sig Wickremesinghe med en livvaktsstyrka som decimerats till tio. Hundratals supportrar står på pass för att försvara honom – och demokratin. Hittills har ingen stormning skett. Wickremeinghe håller presskonferenser och twittrar ut sina huvudbudskap:

”Oavsett vilka personliga problem som president Sirisena skulle kunna tänkas ha med mig, så ska han inte hålla de människor som valt honom att representera dem som gisslan genom att kasta in landet i ett konstitutionellt kaos genom sina olagliga och omoraliska handlingar.”

President Sirisena i parlamentet som han nu försöker upplösa.

President Sirisena i parlamentet som han nu försöker upplösa. Foto: Johan Mikaelsson

Även parlamentets talman, som tillhör samma parti (UNP) som Wickremesinghe, anser att Sirisena brutit mot konstitutionen. En misstroendeförklaring mot Rajapaksa som premiärminister lämnade in 2 november, undertecknades av 117 ledamöter av 225 – alltså en majoritet. Det gjorde att Sirisena sent på fredagskvällen 9 november, valde att upplösa parlamentet och istället utlysa val till parlamentet den 5 januari. UNP valde att överklaga beslutet till Högsta domstolen.

Det var meningen att parlamentet skulle ha samlats till sammanträde 14 november men för att undvika nederlag valde alltså president Sirisena att upplösa parlamentet. I ett historiskt beslut beslöt dock Sri Lankas Högsta domstol den 13 november att upphäva presidentens beslut att upphäva beslutet. Fallet kommer åter tas upp den 5-7 december i domstolen. Det innebär att parlamentet ska samlas den 14 november och frågan om nyval är nu mycket osäker.

 Anhängare till den avsatte premiärministern Ranil Wickremesinghe håller protestmöte vid Temple Trees i Sri Lankas huvudstad Colombo den 30 oktober.

Anhängare till den avsatte premiärministern Ranil Wickremesinghe håller protestmöte vid Temple Trees i Sri Lankas huvudstad Colombo den 30 oktober. Foto: M A Pushpa Kumara/ EPA/ TT

En stor demonstration till stöd för Wickremesinghe och hans regeringsbärande UNP har hållits med stöd från demokratiförsvarare. Friday Forum, en aktad organisation i Sri Lanka, kallar presidentens agerande ett ”skamlöst åsidosättande av sitt politiska mandat”.

Wickremesinghe och hans UNP har samtidigt kritiserats hårt för att inte ha åstadkommit tillräckligt under åren i regering och för inblandning i förskingring av statsobligationer. De internationella reaktionerna handlar om vädjanden. FN:s generalsekreterare var tydlig mot Sirisena: Följ konstitutionen och öppna parlamentet snarast. Samma uppmaningar kommer från USA och EU.

Kina erkände snabbt Rajapaksa som premiärminister och uppmanade övriga länder att inte blanda sig i inre angelägenheter. Med Rajapaksa tillbaka väntas Kina öka närvaron och inflytandet ytterligare, på bekostnad av väst och Indien.

Minar Pimple, senior chef för globala operationer på Amnesty International, krävde respekt för yttrande- och mötesfriheten i Sri Lanka.

Rajapaksa säger att han ”ställer upp för landet i denna svåra situation”. I en kort intervju med al-Jazira ser den forne krigspresidenten sliten ut. Talet är trögt och blicken jagad.

Ruki Fernando.

Ruki Fernando. Foto: Johan Mikaelsson

President Sirisena sade vid ett massmöte att Wickremesinghe omgett sig med ”ett gäng fjärilar”. Med detta menar han homosexuella. Hbtqi-aktivister konstaterar att presidenten nu bär ansvar för eventuella attacker mot homosexuella. På sociala medier har många bytt sina profilbilder till fjärilar eller publicerat bilder på fjärilar i protest mot presidentens öppna homofobi.

Människorättsaktivisten Ruki Fernando vid organisationen Inform i Colombo rör sig flitigt runt ön och har ständiga kontakter med människorättsförsvarare:

– Aktivister, särskilt i de starkt militariserade norra och östra delarna, är rädda att det ska innebära mer trakasserier, hot och inskränkningar.

Han konstaterar att avsättandet av premiärministern och stängningen av parlamentet är emot konstitutionen och demokratiska principer.

Takten har varit långsam men det har hänt en del positivt efter maktskiftet 2015. Militärens inflytande har minskat. Människor har i högre grad vågat yttra sig. Tidigare i år öppnade regeringen Kontoret för försvunna personer.

– Det är risk att de mycket begränsade reformer som har gjorts för försoning och ansvarsutkrävande dras tillbaka nu, säger Ruki Fernando. Och hur det än går i omröstningen i parlamentet kommer många att bli besvikna. I båda lägren finns människor som älskar och hatar Wickremesinghe respektive Rajapaksa och är lojala med dem och sina partier.

När statsmedierna präglas av propaganda blir oberoende webbtidningar som Colombo Telegraph en ventil för nyheter och fri debatt. Redaktören Uvindu Kurukulasuriya, en av många seniora journalister som flydde från ön 2009, publicerar tidningen från London och är ofta först med nyheter. Samtidigt får journalister som håller ställningarna på ön huka sig.

– Vi som är kritiska till Rajapaksa och hans familj och har granskat deras korruption måste vara extra försiktiga nu. De senaste åren har vi kunnat lita på att polisen ger oss skydd när vi behöver det. Nu vet vi inte längre, säger en journalist.

På Rajapaksas sida har ”thugs”, alltså hel- eller halvkriminella busar, tidigare använts för att ge sig på motståndare. Vid massmöten har människor bussats till Colombo från landsbygden där många ur den singalesiska majoritetsbefolkningen stödjer Rajapaksa. Väl i huvudstaden bjuds de på mat och dryck.

Jehan Perera vid National Peace Council.

Jehan Perera vid National Peace Council. Foto: Johan Mikaelsson

Hittills har våldet varit begränsat. Utanför den avsatte oljeministerns ministerium sköt livvakter den 26 oktober mot en fientlig folkmassa. En människa dödades och tre skadades då. Den kommande tiden kommer att präglas av politiska utspel och demonstrationer. Med många människor ute på gatorna är tillståndet volatilt.

År 2018 har varit allt annat än bra för president Sirisena. Han har ifrågasatts från alla håll och i de landsomfattande lokalvalen fick hans parti klent stöd. Sedan han vid en resa till Nepal i september gjorde en stor affär över att Sri Lankas nationella flygbolag serverat honom cashewnötter som ”inte ens hundar skulle äta” har det skämtats om hans mentala hälsa.

Ekonomin som tidigare gick på kryckor har efter regeringskrisens inledning 26 oktober fallit omkull. Fredsivraren Jehan Perera vid National Peace Council skriver i Colombo Telegraph att ägaren av ett hotell han nyligen besökte bara hade två gäster. Ägaren hade fått 17 avbokningar från utländska turister. En ödets ironi är att Lonely Planet för några veckor sedan utsåg Sri Lanka till det ”hetaste resmålet” år 2019.

Jehan Perera konstaterar att det på bussar och överallt nu diskuteras politik. Åsikterna går isär, men enigheten är stor: Politiker ska inte få förstöra deras och öns framtid.

Johan Mikaelsson
[email protected]

Vad händer med FN:s utredning av misstänkta krigsbrott?

FN-högkvarteret i Genéve. Här finns FN:s råd för mänskliga rättigheter.

FN-högkvarteret i Genéve. Här finns FN:s råd för mänskliga rättigheter. Foto: Johan Mikaelsson

Mahinda Rajapaksa har motsatt sig den resolution som 2015 klubbades i FN:s råd för mänskliga rättigheter i samråd med Sri Lanka för att undersöka misstänkta krigsbrott och brott mot mänskligheten som begicks av parterna i slutskedet av kriget som tog slut i maj 2009.

Om Rajapaksa klamrar sig kvar som premiärminister bromsas processen. Sirisena har också sinkat processen och sagt att ”inga soldater ska straffas”. FN:s krav på att involvera internationella domare i processen för övergångsrättvisa har inte hörsammats. Vid nästa session i MR-rådet i Genève i mars 2019 ska Sri Lanka avrapportera.

Fakta/ Huvudaktörerna i Sri Lankas parlament

Ranil Wickremesinghe.

Ranil Wickremesinghe. Foto: Johan Mikaelsson

Ranil Wickremesinghes UNP, Förenade nationella partiet, beskrivs som liberalkonservativt och västvänligt. En koalition bestående av UNP och flera mindre partier fick 106 av 225 platser i parlamentet vid valet 2015.
President Maithripala Sirisenas SLFP, Sri Lankas frihetsparti, med 95 platser beskrivs som socialdemokratiskt och mer protektionistiskt. En mindre fraktion av SLFP bildade 2015 regering med UNP. Huvudfraktionen inom SLFP, ledd av Mahinda Rajapaksa, var i opposition.

Vid en misstroendeförklaring i april 2018 klarade sig Wickremesinghe på sin premiärministerpost med 122 röster och 76 emot.

TNA, Tamilska nationella alliansen med 16 mandat och marxistiska JVP, Folkets befrielsefront, med sex platser, har en vågmästarroll och har nu utlovat sitt stöd till den sittande Wickremesinghe. Eftersom den nytillsatte Rajapaksa inte skulle få stöd av en majoritet försökte president Sirisena att utlysa parlamentsval ett år i förtid. Det verkar nu har stoppats av beslutet den 13 november i Högsta domstolen.

Johan Mikaelsson
[email protected]

Fotnot: En kortare version av denna artikel publiceras också i nummer 4/2018.

Läs mer

Största oberoende engelskspråkiga tidningen, Daily Mirror

Regeringstrogna Daily News på engelska.

Colombo Telegraph.

Sri Lanka är i kris.

Sri Lanka är i kris. Foto: Johan Mikaelsson

Groundviews (Centre for Policy Alternatives)

Människorättsnyheter och analyser på Sri Lanka Brief

Ruki Fernandos blogg.

Al-Jazira om Sri Lanka.

Analys av krisen från International Crisis Group

Färsk artikel om den totala straffriheten för brott mot journalister i Sri Lanka. -medieklima/

Läs mer om Sri Lanka från Amnesty Press

Sri Lanka: Journalister varnar för hårdnande medieklimat (25 juli 2018)

Firande, sorg och lokalval i splittrat Sri Lanka (2 februari 2018)

Rättvisan dröjer i Sri Lanka (15 mars 2017 – också i nummer 1/2017)

Sri Lankas ”tysta revolution” lever vidare efter valet (20 augusti 2015)

Efter presidentvalet - demokratin kan få ny chans i Sri Lanka (analys av Johan Mikaelsson) , 25 januari 2015

Rajapaksa utmanas i morgondagens presidentval på Sri Lanka (7 januari 2015)

RIGHT LIVELIHOOD-PRISET: ”Om du ifrågasatte polisen blev du själv en måltavla” (30 november 2014)

FN ska utreda motvilligt Sri Lanka (Amnesty Press 9 april 2014)

Sri Lanka: Pressfrihet under attack (reportage i nummer 1/2014)

Samväldets möte i Colombo: Sri Lankas regering vs Channel 4 (23 november 2013)

Sri Lanka i fokus i FN:s råd för mänskliga rättigheter (Johan Mikaelsson rapporterar från Genève 15 mars 2013)

Sri Lanka – en het plats 2013 (krönika av Johan Mikaelsson i Amnesty Press nr 5/2012)

Sri Lanka – två år efter tigrarnas fall (nr 1/2011)

Två år sedan Lasantha Wickrematunga mördades - ännu har ingen gripits (8 januari 2011)

Pressfrihetspris tilldelas mördad lankesisk journalist (Amnesty Press 5 maj 2009)

Regeringen rasar mot FN:s krav på oberoende undersökning om krigsförbrytelser ”Avrättningsvideo är fejk” (9 januari 2010)

Colombo i skuggan av kriget (19 mars 2008)

Östra Sri Lanka: Överste Karuna flyr – över 100 barnsoldater fria (13 april 2004)

Sri Lanka: Fredsprocess utan återvändo (15 oktober 2003)

reportage | 2018-11-13
Av: Johan Mikaelsson
Även publicerad i AmnestyPress #4/2018