Årsmöte 2010: Fredagens inledning och lördagens val

Amnesty i Sverige är starkare än någonsin!

På fredagskvällen gick startskottet för Amnestys årsmöte 2010. I Fryshusets lokaler i Stockholm samlas under helgen 285 medlemmar, däribland 219 röstberättigade, ifrån hela Sverige för spännande seminarier, diskussioner och beslutsfattanden inför fortsättningen på Amnestys arbete under året. Jämfört med förra året är antalet 66 stycken fler på plats.

I Fryshusets lokaler i Stockholm hålls Amnestys årsmöte för år 2010.

• Svenska Amnesty är större och starkare än någonsin, vi har fler medlemmar och mer pengar än vi någonsin haft!

Med det glädjande budskapet inledde Anna Nilsdotter, ordförande för Amnestys svenska sektion, årets årsmöte i Fryshusets matsal som under helgen fungerar som möteslokal.

Anna Nilsdotter, ordförande för Amnesty i Sverige, hälsade alla välkomna till årets årsmöte som hålls i Fryshuset i Stockholm.

Amnestys starka ekonomi har lett till ett ökat bidrag på 5,6 miljoner kronor från Sverige till den internationella rörelsen, pengar som exempelvis Sierra Leone har fått ta del av. Många av de som talade under fredagskvällen poängterade framgångarna på medlemsfronten och den starka ekonomin. Vid årets slut hade svenska Amnesty över 80 000 medlemmar. Under helgen kommer flera internationella gäster medverka; från Taiwan, Österrike, Sierra Leone, Danmark och Finland. Anna Nilsdotter uppmuntrade årets mötesdeltagare att ta chansen att prata och lyssna på deras spännande berättelser. Anna Nilsdotter avslutade sitt öppningstal som hon skulle och inledde helgen:

• Härmed förklarar jag årsmötet för den svenska sektionen öppnat!

72,6 miljoner svenska kronor samlade svenska Amnesty in förra året, berättade Maria Eklund, kassör i styrelsen för Svenska Amnesty. Tillsammans med Anna Nilsdotter presenterade de styrelsens tio förtroendevalda medlemmar, för att sedan berätta vad styrelsen arbetade med förra året.

• Amnestys internationella rådsmöte, organisationens högsta beslutande organ, hölls i Turkiet förra året och det var en stor fråga. Vi har följt upp både det och förra årsmötet i Lund. Amnestys planer och prioriteringar för 2010-2016 är i full gång. Den svenska sektionens styrelsemedlemmar har också beslutat att driva på abortfrågan internationellt.

Lise Bergh, generalsekreterare för Amnestys svenska sektion, fortsatte att berätta om den världsomfattande kampanjen ”Fattigdom – en rättighetsfråga” som Amnesty drog i gång förra året i maj. Kampanjen innehåller tre stycken teman: mödradödlighet, slum och tvångsvräkningar och företags ansvarsskyldighet. När kampanjen startade befann sig Lise Bergh i Sierra Leone.

• Vi var väl rustade när vi började jobba mot mödradödlighet. Jag tog starka intryck och känslor med mig från Sierra Leone. Sjukvården för gravid kostar, transporterna är alldeles för dåliga och det är för få utbildade inom hälsovården. Mödradödligheten i Sierra Leone har varit i fokus. Den 27 april kom det oerhört glädjande budskapet att gravida kvinnor har rätt till gratis sjukvård, bland annat tack vare Amnestys arbete.

Lise Bergh, generalsekreterare för Amnesty i Sverige, berättade om det gångna året, bland annat om den pågående kampanjen "Fattigdom - en rättighetsfråga".

Budskapet om gratis sjukvård mottogs med applåder i ”matsalen”. Vad mer gjorde Amnesty förra året? Lise Bergh gjorde ett par nedslag: dokumentera Gaza-kriget som ägde rum i slutet av 2008 till början av 2009 och arbetat för journalisten Dawit Isaaks frigivning fårn fängelse i Eritrea. Det hölls också en aktivitetsdag i oktober om gravida kvinnors situation i Nicaragua efter att det införts ett totalt abortförbud i landet under år 2008. Årets sista kampanj handlade om katastrofen i den indiska staden Bhopal natten till den 3 december år 1984. Den amerikanska fabriken Union Carbide släppte då ut drygt 42 ton gaser. Mellan 7000 - 10 000 människor dog den natten och en halv miljon människor skadades. Minst 120 000 människor lider än i dag av. Amnesty krävde bland annat att Union Carbide ska ställas till svars för sina beslut, för att de inte vidtagit förebyggande åtgärder för att undvika katastrofen och för sina brott i efterdyningarna av läckan.

Tora Törnquist, Anton Bertell och Noor Siahpoosh från ungdomsrådet berättade om sitt arbete med att stödja ungdomsgrupperna ute i landet och att lyfta fram ett ungdomsperspektiv i Amnestys arbete. Just nu finns det 35 stycken ungdomsgrupper och många av dessa är nystartade. Ungdomsrådet jobbar även internationellt och i höstas deltog de i den årliga konferensen för unga aktivister i Norden. Mir Englund Dusim sitter också med i rådet men var inte med vid presentationen.

Amnestys Granskningskommitté redovisar varje år ekonomin för Svenska sektionen, Amnestyfonden och förvaltningen.

• I stort sett är vi nöjda men vi har ett par rekommendationer. Exempelvis minskar antalet grupper i landet. Det måste vi göra något åt i den mån det går. Allt fler aktiviteter kommer centralt ifrån sekretariatet och det bör ändras för att ge möjlighet till egna initiativ, sade Åsa Fahlbeck från Granskningskommittén.

Ida Burlin från sektionsstyrelsen replikerade:

• Sedan år 2007 finns det ett beslut om att Amnesty ska ha ”ett gemensamt ansikte” världen över. Det stödjer vi och vi måste utgå ifrån det beslutet. Styrelsen vill också öka antalet aktiva medlemmar och grupper. Men det är viktigt att vi samtidigt ställer frågan om vilka mål Amnesty har? Det är metoder som vi måste prata och reflektera över.

En deltagare läser under fredagskvällens inledning igenom information.

År 1966 bildades Amnestyfonden av Hans Alfredson och Tage Danielsson för att stödja samvetsfångar och deras familjer. Fonden består av en styrelse som årligen tillsätts av Amnestys medlemmar. Katarina Hammarberg, ordförande i Amnestyfonden, redogjorde tillsammans med vice ordförande Anna Massarsch för fondens årsberättelse.

• Många nya styrelsemedlemmar har gett nya synsätt och idéer och arbetet har fungerat väldigt bra. Styrelsen var aktiv och engagerad! berättade Katarinna Hammarberg.

Amnestyfonden fick in 6,8 miljoner kronor förra året. 4,7 miljoner har utbetalats till lokala organisationer som jobbar för mänskliga rättigheter och till enskilda individer som arbetar för mänskliga rättigheter. Biståndet har delats ut till 34 länder världen över. Den största andelen (40 procent) har gått till Afrika, till exempelvis ett tortyrrehabiliteringscentrum i Uganda. Pengar har också gått till att bekosta skolgång för unga flickor i östra delen av Demokratiska republiken Kongo som har våldtagits och på grund av övergreppen stigmatiserats. Avslutningsvis poängterade de att det behöver vara enklare att hitta Amnestyfonden på Amnestys hemsida, ett behov som även Granskningskommittén lyfte fram tidigare under kvällen.

Efter att dagordning, årsredovisningar, val av funktionärer och beredningsgrupper klubbats igenom, fortsatte kvällen med utfrågning av kandidater till sektionsstyrelsen, presentation av de internationella gästerna, street-dance show och musik av dj hela kvällen lång.

Anna Nilsdotter är valberedningens förslag på kandidat som ordförande för svenska Amnesty kommande år. Under fredagskvällen utfrågades hon.
Foto: Stina Thomsson.

Text: Stina Thomsson
Foto: Malin Eriksson

Lördag: Besök från Sierra Leone och styrelseval

På lördagseftermiddagen höll Violet Kawa och Brima Shreiff, ordförande och generalsekreterare för Amnestys sektion i Sierra Leone, ett anförande om organisationens arbete i landet. En av de frågor som sektionen arbetar mest med är landets höga nivå av mödradödlighet. I slutet av april i år införde Sierra Leones regering en hälsoplan som bland annat innebär gratis mödravård. Men inom Amnesty i Sierra Leone finns en oro att den rättigheten inte kommer bli tillgänglig för alla. Den fria hälsovården gäller nämligen bara landets fem statliga sjukhus och en stor del av befolkningen bor på landsbygden och långt ifrån berörda sjukhus.

Violet Kawa, ordförande, och Brima Shreiff, generalsekreterare, för Amnestys sektion i Sierra Leone. FOTO: Lina Larsson

• Återigen blir det ett ”sovjetiskt val”, det vill säga lika många kandidater som det finns platser, konstaterade Maria Lindgren, från Amnestys valberedning när det var dags för årsmötesdeltagarna att på lördagseftermiddagen välja ny styrelse för svenska Amnestysektionen och Amnestyfonden.
  Hon redogjorde för vilka kriterier som valberedningen haft när de sökt personer till olika poster, däribland erfarenhet från ledarskap i en folkrörelse och yrkeslivet och öppenhet och förståelse för svenska Amnestyrörelsens ”geografiska och kulturella delar”.
  Ett 30-tal förslag på namn till de olika posterna hade skickats till valberedningen som genomfört intervjuer med ett stort antal potentiella kandidater.
  Även efter det att valberedningen presenterat sitt förslag inför årsmötet fanns möjligheter att nominera personer, men presidiet konstaterade att inga ytterligare nomineringar hade kommit in när tiden gick ut klockan 12 på lördagen.

Efter utfrågningen på fredagskvällen hade årsmötesdeltagarna få frågor till kandidaterna innan de gick till val. Amelie Bendz undrade dock hur ordinarie Anton Lidström, Michael Falk och Lisbeth Kohls ville stärka det lokala arbetet.
Svaren handlade bland annat om vikten av distriktscentra.

Efter att valen hade förrättats, där samtliga poster tillsattes genom acklamation, undrade Jenny
Widmark från Uppsala, om det inte blir ett demokratiskt problem att även om valberedningen får in fler namn så blir det ändå en lista med det antal namn som det finns platser för.
- Jo, svarade Maria Lindgren. Men det är vårt uppdrag; en person=en post. Vill man ha något annat så får man motionera.

Mötesordförande Gabi Björnson påpekade att det faktiskt så sent som för två år sedan, på årsmötet i Västerås, fanns två kandidater till ordförandeposten.

Text: Ulf B Andersson och Malin Eriksson

Översikt
För att ge en överblick över sektionsstyrelse, fondstyrelse och granskningskommitté presenteras här en lista över respektive styrelse och kommitté:

Sektionens styrelse:
Ordförande för perioden 2010-2012
Anna Nilsdotter (omval)
Kassör för perioden 2009–2011
Maria Eklund
Ordinarie ledamöter för perioden 2009–2011
Sofia Halth, Marie Norling, Lars Olsson
Ordinarie ledamöter för perioden 2010–2012
Anton Lidström (omval),Michael Falk (nyval), Lisbeth Kohls (nyval)
Suppleanter för perioden 2010–2011
Christer Arnrup (nyval), Magnus Leivik (nyval)

Granskningskommittén
Ordinarie ledamöter för perioden 2010-2011
Åsa Fahlbeck (omval), Jan Nygren (omval), Öjar Janhager (omval)
Suppleant för perioden 2010-2011
Gill Widell (omval)

Amnestyfondens styrelse
Ordinarie ledamöter för perioden
2009–2011
Anna Massarsch, Johan Juffermans, Henrik Herber
Ordinarie ledamöter för perioden
2010-2012
Novin Mesbah (omval),Ernesto Katzenstein (nyval), Malin Löfvenberg (nyval)
Suppleanter för perioden 2010-2011
Emil Johansson (omval), Birgitta Jansson (nyval)

Läs mer: Amnesty Press på Amnestys årsmöte

När ska tortyr bli ett brott i Sverige? **(7 maj)