ÅRSMÖTE2019: Hur inkluderande är Amnesty?

En homogen organisation där du verkar få mer att säga till om ju äldre du blir. Den bilden framträder i Amnestys första medlemsenkät som gjorts med metoden jämlikhetsdata. Svarta personer lyser med sin frånvaro. 12 procent uppger att de har en funktionsnedsättning.

reportage | 2019-05-16
Av: Jennie Aquilonius
Även publicerad i AmnestyPress #2/2019
 Hur homogen är Amnesty som organisation? Här manifesterar årsmötesdeltagare i Gävle.

Hur homogen är Amnesty som organisation? Här manifesterar årsmötesdeltagare i Gävle. Foto: Annie Beckman

Amnesty bedriver sedan 2018 ett arbete för att öka jämlikheten inom organisationen. Med jämlikhet menas de sju diskrimineringsgrunderna samt social bakgrund. Hösten 2018 skickades den första medlemsenkäten med metoden jämlikhetsdata ut. På årsmötet 2019 delade Yonnas Seyoum, projektledare för jämlikhetsarbetet, med sig av resultatet till årsmötesdeltagarna.

– Metoden jämlikhetsdata är en vanlig enkät, enda skillnaden är att vi också frågar efter vad som i en svensk kontext kan ses som känsliga frågor; frågor kring etnicitet, religion och så vidare. I Sverige kan vi ganska oproblematiskt fråga om kön. I lönekartläggningar är det lag på att titta på kön. Men hur lönegapet ser ut mellan olika etniciteter och funktionsnedsättning, det vet vi mycket mindre om, sade han.

Enkäten skickades ut via mejl till 15 000 medlemmar och 1 500 aktiva medlemmar, som är verksamma i grupper och distrikt. Amnesty har totalt cirka 100 000 medlemmar och givare i Sverige. Svarsfrekvensen var 6 procent bland medlemmarna och 22 procent bland de aktiva medlemmarna. Yonnas Seyoum menar att det inte går att förvänta sig högre svarsfrekvens på enkäter som skickas ut via mejl, eftersom människor översköljs av olika sorters undersökningar.

Av de som har svarat på enkäten är majoriteten, 31 procent, 65 år eller äldre. Därefter kommer 25–34-åringar på 16 procent. En tredjedel av deltagarna hade varit medlemmar i Amnesty i mellan fyra och tio år. De flesta, 38 procent, hade varit med i Amnesty i över tio år.

Av personerna i åldern 55–64 år instämde 60 procent helt i påståendet att de kan ge uttryck för åsikter som skiljer sig från mängdens, utan oro för negativa konsekvenser. Bland 25–34-åringarna instämde bara 21 procent helt.

– Det är en stor skillnad som är värd att titta närmare på. Gradvis får du mer och mer att säga till om ju äldre du blir. Frågan är hur vi säkerställer att människor oavsett ålder, etnicitet, religion och så vidare har lika mycket att säga till om.

På frågan hur organisationen ska jobba ville sex av tio att Amnesty ska prioritera mer arbete internationellt. Här fanns den största skillnaden mellan olika åldersgrupper, enligt Yonnas Seyoum. Yngre medlemmar vill jobba mer nationellt och regionalt samt helst med miljöfrågor medan äldre i högre grad vill prioritera det internationella arbetet samt flyktingar och migranters rättigheter.

När det gällde funktionsnedsättning svarade 6 procent att de hade en fysisk funktionsnedsättning och 4 procent att de hade en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. 2 procent svarade ”Annat”.

– 12 procent säger att de har en funktionsnedsättning, det är mer än var tionde person. Vi kan titta inåt, i våra beslut, prioriteringar och planering, hur mycket tänker vi på de tolv procenten? Hur inkluderande är vi?

Yonnas Seyoum presenterar medlemsenkäten under årsmötet.

Yonnas Seyoum presenterar medlemsenkäten under årsmötet. Foto: Annie Beckman

På frågan om etnicitet svarade 83 procent att de var ”vita”. Kategorierna bakgrund i Mellanöstern eller Nordafrika, latinamerikan, same, jude, finlandssvensk och tornedaling fick alla 1 procent var. 7 procent svarade ”Annat” och 8 procent föredrog att inte svara.

När statistiken bröts ner på kategorierna ”Vit” och ”Icke vit” svarade 91 procent i den första kategorin ja på påståendet om att förtroendevalde och anställda i Amnesty visar tydligt engagemang för jämlikhet och inkludering utifrån etnisk tillhörighet. I gruppen ”Icke vit” svarade 79 procent ja.

I kategorin ”Vit” hade 56 procent aldrig hade funderat på att avsluta sitt medlemskap. I kategorin ”Icke vit” var det 37 procent.

– Det är få siffror, och jag säger inte att det är hela Amnesty, men det är en indikation.

Majoriteten av de som deltagit i enkäten trodde att de flesta i Amnesty, utifrån diskrimineringsgrunderna och social bakgrund, i lika grad känner sig som en i gänget.

– Men om de som riskerar att känna sig exkluderade inte är med, så kan vi inte titta på den här frågan och säga att alla känner sig med i gänget. Enkäten, utifrån de som har svarat, visar på en homogen organisation. När vi tittar på svarta och sydasiater har vi 0 procent, vi har fler tornedalingar.

Amnestys medlemmar har fått svara på en enkät enligt metoden jämlikhetsdata. Här årsmötesdeltagare på ett seminarium.

Amnestys medlemmar har fått svara på en enkät enligt metoden jämlikhetsdata. Här årsmötesdeltagare på ett seminarium. Foto: Annie Beckman

På frågan om Amnesty behöver bättre representation när det gäller de olika diskrimineringsgrunderna och social bakgrund svarade ungefär hälften nej, runt 20 procent var tveksamma och på jasidan varierade procentsatserna mellan olika diskrimineringsgrunder och social bakgrund. Det som stack ut var funktionsnedsättning, där 44 procent tyckte att representationen behövde blir bättre. 38 procent tyckte även att representationen behövde blir bättre gällande social bakgrund respektive etnisk tillhörighet.

Yonnas Seyoum arbetar nu med att sammanställa enkäten och de slutsatser som kan dras i en rapport. Han planerar att resa ut till Amnestys grupper för att ta reda på hur deras behov ser ut när det gäller jämlikhet.

– Vi kommer att hålla workshops för att bli bättre på att jobba med den här typen av frågor. Det blir också interna utbildningar för ambassadörer som ska jobba vidare. Även sekretariatet behöver bli bättre för att kunna rusta medlemmarna.

Jennie Aquilonius
jennie.aquilonius@gmail.com

Fotnot: En kortare version finns också i nummer 2/2019.

Diskrimineringsgrunderna:
Kön
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Funktionsnedsättning
Sexuell läggning
Ålder

Siffror från enkäten

Kön
Kvinnor: 61 procent.
Män: 36 procent män.
Annat: 1 procent.
Föredrar att inte svara: 2 procent.

Identifierar du dig med det kön som du tilldelades vid födseln?
Ja: 96 procent.
Nej: 2 procent.
Föredrar att ej svara: 2 procent.

Ålder
Under 19 år: 3 procent.
20–24 år: 3 procent.
25–34 år: 16 procent.
35–44 år: 16 procent.
45–54 år: 15 procent.
55–64 år: 15 procent.
65+: 31 procent.

Anser du dig vara en person med funktionsnedsättning?
Fysiska funktionsnedsättningar: 6 procent.
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar: 4 procent.
Intellektuella funktionsnedsättningar: 0 procent.
Annat: 2 procent.
Nej: 86 procent.
Föredrar att ej svara: 2 procent.

Sexuell läggning
Heterosexuell: 84 procent.
Bisexuell: 6 procent.
Homosexuell: 2 procent
Annat: 2 procent.
Föredrar att inte svara: 6 procent.

Etnicitet
Vit: 83 procent.
Svart: 0 procent.
Bakgrund i Mellanöstern eller Nordafrika: 1 procent.
Sydasiat: 0 procent.
Östasiat: 0 procent.
Latinamerikan: 1 procent.
Rom: 0 procent.
Same: 1 procent.
Jude: 1 procent.
Finlandssvensk: 1 procent.
Annat: 7 procent.
Föredrar att inte svara: 8 procent.

Religion eller annan trosuppfattning
Kristen: 28 procent.
Muslim: 1 procent.
Hindu: 0 procent.
Buddhist: 1 procent.
Sikh: 0 procent.
Judisk: 0 procent.
Agnostiker: 13 procent.
Ateist: 24 procent.
Annan: 4 procent.
Ingen religion: 26 procent.
Föredrar att ej svara: 4 procent.

Läs också
ÅRSMÖTE2018: Amnesty planerar att samla in jämlikhetsdata (Amnesty Press 7 maj 2018)

Läs mer om Amnestys årsmöte i Gävle

ÅRSMÖTE2019: Amnesty i förändring (22 maj 2019)

ÅRSMÖTE2019: Vad var bäst? (19 maj 2019)

ÅRSMÖTE2019: Osai Ojigho, chef för Amnesty Nigeria: ”Årsmötet har varit en ögonöppnare för mig” (19 maj 2019)

ÅRSMÖTE2019: ”Marielle har blivit en symbol för motståndet” (14 maj 2019)

ÅRSMÖTE2019: Få våldtäktsfall leder till åtal (14 maj)

ÅRSMÖTE2019: Nej till representativ demokrati – fortsatt direktdemokrati i Amnesty (14 maj)

ÅRSMÖTE2019: Het debatt om tiggeriförbud (13 maj)

ÅRSMÖTE2019: Amnesty manifesterade för utsatta EU-medborgare (11 maj 2019)

ÅRSMÖTE2019: I Gävle ska Amnesty fatta besluten (11 maj 2019)

ÅRSMÖTE2019: ”Vi kämpar för Moder Jord” – kampen mot gruvdrift i Pondoland (11 maj 2019)

reportage | 2019-05-16
Av: Jennie Aquilonius
Även publicerad i AmnestyPress #2/2019