Årsmöte 2010: Fredagens politikerdebatt

reportage | 2010-05-07

När ska tortyr bli ett brott i Sverige?

På fredagen inleddes Amnestys årsmöte på Fryshuset i Stockholm. Den första punkten på programmet var en politikerdebatt för att väcka organisationens valfrågor. Representanter från samtliga riksdagspartier var på plats.

Den första punkten på Amnestys årsmöte 2010 var en valdebatt med Gustav Blix (M), Bodil Ceballos (MP), Kerstin Engle (S), Désirée Pethrus Engström (KD), Johan Linander (C), Hans Linde (V) och Jasenko Selimović (FP). Lise Bergh, generalsekreterare för Svenska Amnesty, började med att introducera kampanjen Väck politikerna! som organisationen kommer driva fram till höstens val.

  • Som vi sett i foajén så finns det vissa som snarkar. Vi måste väcka politikerna! Det finns frågor som Amnesty tycker är viktiga men som hittills inte har tagits upp i debatten, konstaterade Lise Bergh innan hon presenterade samtalets moderator Fredrik Kron, kampanjchef på Amnesty.

I kampanjen Väck politikerna! kommer Amnesty främst att jobba med frågor om tortyr, migranters rättigheter och de ekonomiska, kulturella och sociala rättigheterna. Dagens samtal inleddes med att politikerna fick berätta om hur de vill jobba med frågor om mänskliga rättigheter under kommande mandatperiod. Flera av dem tog upp kvinnors och barns rättigheter, rätten till mat och asylfrågor som viktiga arbetsområden, frågor som också stämmer överens med Amnestys valkampanj. Det kanske mest avvikande och innovativa förslaget kom från Kristdemokraterna.

  • Jag har redan motionerat om att en MR-minister ska tillsättas. Det behövs någon som bevakar mänskliga rättigheter inom alla området, sade Désirée Pethrus Engström (KD).

Kerstin Engle (S), Désirée Pethrus Engström (KD) och Johan Linander (C).

Amnesty uppmanar också Sveriges politiker att arbeta för att tilläggsprotokollet till de ekonomiska sociala och kulturella rättigheterna, ESK, ska ratificeras. Detta tilläggsprotokoll möjliggör för individuell klagan till FN om stater inte lever upp till ESK-konventionen. Men det råder politisk oenighet i frågan om Sverige ska ratificera eller inte. Från Moderaterna kom ett bestämt nej och Centerpartiet, som tidigare lagt in en positiv motion i frågan, är nu mer på Moderaternas linje i och med samarbetet i Alliansen.

Av de partier som ingår i det rödgröna samarbetet var det bara Socialdemokraterna som uttryckte tveksamhet, men Kerstin Engle (S) sade att partiet gärna tar upp frågan för mer diskussion. Bodil Ceballos (MP) och Hans Linde (V) var dock helt tydliga med att de kommer ställa sig bakom en ratificering.

  • Det handlar om att alla rättigheter ska ha samma dignitet. Vi säger att de är odelbara men sedan värderar vi dem olika. Tilläggsprotokollet gör det möjligt för människor som har blivit kränkta att kräva sin rätt, sade Bodil Ceballos (MP).

Gustav Blix (M), Bodil Ceballos (MP) och Kerstin Engle (S).

År 2001 ratificerade Sverige Romstadgan och ICC, internationella brottmålsdomstolen, upprättades med säte i Haag 2002. Trots att Romstadgan ratificerades för nästan tio år sedan, har den ännu inte implementerats i svensk lagstiftning. Detta trots att både den socialdemokratiska och den borgerliga regeringen lovat att lägga fram ett lagförslag.

  • Jag kan inte säga något datum, men vi ligger på justitiedepartementet i frågan. Det är hård konkurrens och vissa saker ligger längre fram i kön, sade Johan Linander (C).

Moderatorn Fredrik Kron påpekade att det senaste beskedet Amnesty har fått om ett införlivande av Romstadgan i svensk lagstiftning handlar om år 2012.

Riksdagsledamöterna __Johan Linander (C), Hans Linde (V) __och nykomlingen i politiken __Jasenko Selimović (FP) som kandiderar till Riksdagen.

I dag har ingen av EU-staterna ratificerat FN:s migrantarbetarkonvention från 2003. Det fanns inte heller något tydligt stöd i frågan i dagens politikerpanel. Flera partier menade att den inte tillför något nytt till svensk lagstiftning och att EU-lagstiftning och ratificerade ILO-konventioner redan omfattar dessa rättigheter.
- Vi ska självklart ratificera. Jag förstår inte argumentet att den inte tillför något nytt, varför säga nej av den anledningen? sade Bodil Ceballos (MP).

Den ende svenska samvetsfången, journalisten Dawit Isaak, har i dag suttit fängslad i Eritrea i nästan tio år. Hittills har inte Sveriges försök att få honom släppt genom tyst diplomati lyckats och politikerpanelen hade delade uppfattningar om vilka metoder som får bäst verkan. Samtliga representanter var eniga om att indraget bistånd kan drabba befolkningen, men att villkora bistånd och använda det som påtryckningsmedel såg de flesta som en möjlig metod.

Johan Linander (C) och Hans Linde (V).

Sverige har fått kritik från FN:s tortyrkommitté att tortyr inte är ett specifikt brott i svensk lagstiftning och Amnesty instämmer i kritiken. Även politikerna var positivt inställa till att föra in tortyrbrott som specifik brottsrubricering -trots att de flesta anser att befintliga lagar redan omfattar brottet.

  • Min personliga åsikt är att tortyrbrottet ska införas. Handlingen finns redan, men det finns ett symbolvärde i att ha en specifik benämning, sade Jasenko Selimović (FP).

Text: Malin Eriksson
Bild: Stina Thomsson

Läs mer:

Amnestys Valkampanj, Väck politikerna!

reportage | 2010-05-07