Kulturhuvudstaden Wrocław: Oron växer för kulturens frihet i dagens Polen

Sexscenerna i ”Döden och flickan” varar bara i några sekunder, men det räckte för att reta upp den polska kulturministern. Nu förbereder sig Piotr Rudzki för polisförhör. Han är anmäld för främjande av pornografi.

Piotr Rudzki fick uppleva en kaotisk premiär. Foto: Charlie Olofsson

– Jag hoppas att de lägger ner utredningen direkt efter förhöret, säger Piotr Rudzki när vi träffar honom på Teatr Polski i Wroclaw.

Han är litterär regissör på den statligt finansierade teatern i sydvästra Polen och de senaste månaderna har det stormat rejält. Allt började i höstas, när den nytillträdde kulturministern Piotr Glinski gick ut i tv och beskrev den kommande pjäsen ”Döden och flickan” som pornografisk. På premiärdagen samlades demonstranter på det lilla torget framför teaterbyggnaden. Religiösa, konservativa grupper blandades med med kända nazister. Från sitt kontor några våningar upp räknade Piotr Rudzki demonstranterna till ett hundratal.

– Det var fullständigt kaos, säger han.
Vissa demonstranter krokade arm och försökte blockera ingången men pressades tillbaka av polis. De religiösa sångerna ekade in i foajén, där teaterbesökarna samlades.

Att ”Döden och flickan” väckte reaktioner kom inte som en överraskning. I pjäsens allra första sekundrar, direkt när ridån går upp, möts publiken av ett par som har sex i strålkastarljuset. Det är två tjeckiska porrskådespelare som har anställts av teatern just för den scenen. Självklart skulle konservativa grupper bli upprörda, resonerade Piotr Rudzki, men han var inte beredd på att bli angripen från högsta politiska nivå.

I tv-intervjun före premiären utropade kulturministern, Piotr Glinski, att inga statliga medel ska gå till ”pornografi på polska teatrar”. Det uppfattar Piotr Rudzki som ett hot om indragen finansiering.
– Vårt nuvarande kontrakt löper året ut. Sedan vet vi inte vad som händer, säger han.

Affischen till ”Döden och flickan” har väckt reaktioner och den grafiska formgivaren har blivit polisanmäld. Foto: Charlie Olofsson

Han berättar vidare att kulturministern även kontaktade de lokala myndigheterna och försökte få dem att stoppa pjäsen.
– Om man vill motarbeta kultur finns det flera sätt. Det vanligaste och mest diskreta är att strypa finansieringen, men här var det fråga om försök till regelrätt censur, säger Piotr Rudzki.
– Någonting sådant har jag inte varit med om sedan 1989, när kommunismen föll. Det är många otrevliga minnen som kommer tillbaka, fortsätter han.

Trots påtryckningarna uppifrån gjorde de lokala myndigheterna inga försök att stoppa ”Döden och flickan”. Bara några timmar efter att biljetterna släpptes var det slutsålt till alla föreställningarna och premiären hölls som planerat i slutet av november förra året. På vägen in fick besökarna passera förbi demonstranterna, som skrek skällsord och kallade teaterns medarbetarna för ”djävlar”.

När Amnesty Press besöker teatern är det helt annan stämning. Inför kvällens föreställning fylls foajén av ett uppsluppet sorl. Vid kön till garderoben träffar vi teaterbesökaren Daniel Imiolek.
– Nästan ingen av dem som kritiserade ”Döden och flickan” såg den. Det är förbluffande att människor kan bli så arga över någonting de inte ens har sett, säger han.

Själv såg han pjäsen i vintras och beskriver den som en intressant skildring av maktordningar i relationer.
– Visst var det mycket nakna kroppar men jag har sett betydligt mer utmanade scener i andra pjäser, säger Daniel Imiolek.

Nästan ingen av dem som kritiserade ”Döden och flickan” såg pjäsen, menar teaterbesökaren Daniel Imiolek. Foto: Charlie Olofsson

”Döden och flickan” bygger på texter av Elfriede Jelinek, som fick Nobelpriset i litteratur år 2004, och ikväll ska han se ”Winter journey” av samma författare. En klocka signalerar att det är dags att ta plats i salongen, så intervjun får fortsätta efter föreställningen.
– Jag tror att många av dem som röstade på Lag och rättvisa (PiS) ångrar det nu, säger Daniel Imiolek innan han försvinner bland stolarna.

Det var i november 2015 som det nationalkonservativa partiet PiS tog över makten efter att liberala Medborgarplattformen hade förlorat valet den 25 oktober. Efter regeringsskiftet har regeringen snabbt utökat sin makt. De har antagit en lag som ska försvaga författningsdomstolen och göra det lättare att införa nya lagar. De har också stärkt sin makt över public service-medierna med en ny medielag. I början av året sparkades alla journalister och bara de med rätt politiska åsikter har återanställts.

Det är i den kontexten som hotet mot Polens statliga teatrar måste förstås, menar Piotr Rudzki.
– Jag är orolig för att den kritiska konsten ska bli lidande, säger han.

Nu är det extra viktigt att satsa på kritisk konst, tycker Piotr Rudzki, litterär regissör på Teatr Polski. Foto: Charlie Olofsson

I samband med premiären av ”Döden och flickan” fick medarbetarna på Teatr Polski ta emot en strid ström av hot. Piotr Rudzki beskriver hur telefonen ringde i ett. Dessutom polisanmäldes alltså teatern för främjande av pornografi. Både Piotr Rudzki och den grafiska formgivaren som gjorde affischen är kallade till förhör.
– Det var någon som såg affischen på stan och blev stött, säger Piotr Rudzki.

Han är orolig för att teaterchefer runt om i landet ska börja censurera sig själva, medvetet eller omedvetet.
– Det är extra viktigt nu att vi inte blir rädda utan fortsätter att göra modiga och utmanande pjäser, säger han.

Just i år är Wroclaw Europas kulturhuvudstad vilket kan tyckas paradoxalt med tanke på utvecklingen i landet. Piotr Rudzki fäller ner locket på sin väska och visar märket för proteströrelsen Kommittén till försvar för demokratin, KOD. Sedan Lag och rättvisa, PiS, vann valet anordnar proteströrelsen regeringskritiska demonstrationer runt om i landet. Samtidigt håller andra grupper demonstrationer till stöd för regeringen. Piotr Rudzki beskriver det som att det har skett ett skifte mot mer konservativa och högerextrema värderingar.

Proteströrelsen Kommittén till demokratins försvar, KOD, anordnar regeringskritiska demonstrationer runt om i Polen. I Warszawa demonstrerade nyligen 15 000 personer i marschen "Vi, folket". Foto: Charlie Olofsson

– Folk blir mindre och mindre toleranta. Det pratas till exempel öppet hatiskt om judar och det i ett land där det knappt bor några judar längre, säger han.

Tillbaka i teaterfoajén efter visningen av ”Winter journey”träffar vi Daniel Imiolek igen.
– I resten av Europa hade man nog en bild av att Polen går i demokratisk riktning. Det som händer nu är en katastrof, säger han.

Samtidigt vill han inte att omvärlden ska tro att PiS-politikerna eller de som demonstrerade mot ”Döden och flickan” är representativa för den polska befolkningen, för så är det inte, menar Daniel Imiolek.
– Det var många som inte röstade i valet. Det fanns en uppgivenhet men nu tror jag att gnistan har tänkts, säger han.

Charlie Olofsson
[email protected]

Bakgrund/Polen

Vid valet den 25 oktober 2015 vann Lag och rättvisa, PiS, och med 37,6 procent av rösterna fick de 235 av 460 platser i parlamentet, sejmen. Beata Szydło från PiS efterträdde Ewa Kopacz som premiärminister. Ewa Kopacz hade lett regeringen som dominerats av PO, Medborgarplattformen, ett liberalt parti som styrt sedan år 2007.

Det nybildade partiet Kukiz'15, som leds av punkmusikern Paweł Kukiz fick med nio procent 40 platser i sejmen och blev därmed tredje största parti. Partiet samarbetar med RN, Nationella rörelsen, som är en sammanslutning av högerextrema nationalistgrupper.

Premiärminister Beata Szydło. Foto: Claude Truong-Ngoc / Wikimedia Commons

Den nya regeringens politik har inte bara mött opposition i Polen, där stora demonstrationer har organiserats av KOD, Kommittén till demokratins försvar, utan också i Europarådet och Europaparlamentet.

Den 13 april sade Europaparlamentet med 531 mot 142 röster ja till en resolution som skarpt kritiserar Polen när det gäller regeringens politik kring författningsdomstolen. I resolutionen, som inte är bindande, uppmanas EU-kommissionen att fortsätta sin dialog med regeringen i Polen. En granskning av Polen inleddes i januari och skulle kunna leda till att Polen berövas sin rösträtt i EU:s ministerråd. Det är dock inte troligt då länder som Ungern inte skulle stödja ett agerande mot Polen.

Regeringen under Beata Szydło verkar dock ha backat på en punkt. Sedan katolska kyrkan tillsammans med kampanjgrupper dragit igång en kampanj för att få namnunderskrifter till ett medborgarförslag om totalförbud för abort uttalade PiS-ledningen sitt stöd. Stora demonstrationer mot kravet på totalförbud mot abort har hållits i april och Beata Szydło sade den 12 april att regeringen inte förbereder något lagförslag ”då det vore dåligt om en sådan känslig och viktig fråga blir föremål för politisk strid.

En del bedömare har pekat på att det är osäkert om alla ledamöter i PiS skulle stödja ett totalt abortförbud. År 1993 införde Polen en mycket restriktiv abortlagstiftning efter att tidigare haft en av Europas mest liberala lagstiftningar. Mellan 700 och 1 000 aborter beräknas utföras legalt i Polen per år. Övriga aborter görs olagligt eller genom att polska kvinnor reser utomlands.

Ulf B Andersson

Läs mer
European Parliament adopts resolution urging Polish government to end constitutional conflict (Warsaw Voice 14 april 2016)

RFSU: Allvarligt hot om totalförbud mot abort i Polen (Debattartikel på Dagens Arena 4 april 2016)

Replik: Polen och nationalismen.Göran Sommardal om varför Lag och rättvisa är så mycket farligare än tidigare regimer (Aftonbladet kultur 18 mars 2016)

Business as usual. Wojtek Kalinowski om Polens politiska historia: Lag och rättvisa är inte mer odemokratiska än sina föregångare (Aftonbladet kultur 1 mars 2016)

Poland: New surveillance law a major blow to human rights (Amnesty International 29 januari 2016)

Brussels shares responsibility for Poland’s rule-of-law crisis (Human Rights Watch 11 januari 2016)

Han tar makten över de polska medierna. Intervju med kulturminister Piotr Glinski 10 januari 2016 i DN

A GUIDE TO POLAND’S POLITICAL PARTIES (Warsaw Voice 3 november 2015)

Poland abandoning hundreds of victims of hate crimes (Amnesty International 17 september 2015)