Vitrysk journalistik: ”Som att leva på gränsen till en vulkan”

Sedan Aleksandr Lukasjenko kom till makten år 1994 har han arbetat hårt för att tysta regimkritiska röster i samhället. Men även presidenten tycks nu ha ett visst behov av sanningssägare. Det menar Svetlana Kalinkina, chefredaktör för landets största oberoende tidning, i en intervju med Amnesty Press.

reportage | 2015-04-13
Av: Vera Häggblom
President Lukasjenko i en ishockeymatch mot Grodno Oblast den 5 april.

President Lukasjenko i en ishockeymatch mot Grodno Oblast den 5 april. Foto: The Press Service of the President of the Republic of Belarus

– Lukasjenko har själv skapat sig ett informationsvakuum, så oberoende tidningar är en viktig informationskälla även för honom. Han har erkänt att han läser vår tidning Narodnaja Volja (”Folkets vilja”), även om han säger att han inte gillar det som skrivs där, säger Svetlana Kalinkina.

Att Narodnaja Volja blir läst av presidenten betyder dock inte att medieklimatet i Vitryssland på senare tid har blivit milt och behagligt. Svetlana Kalinkina beskrivet förtrycket mot de fria medierna som att det handlar om ”ett steg framåt och tre steg tillbaka”. Och hon om någon borde veta – som chefredaktör för först Belorusskaja Delovaja Gazeta (2002-2004) och sedan Narodnaja Volja (2004-) har hon sett förtrycket mot den fria pressen fluktuera likt tidvattnet.

– Att fortsätta med oberoende journalistik är som att leva på gränsen till en vulkan. Tre gånger har det varit förbjudet att ge ut Narodnaja Volja i Vitryssland och vi har drabbats av många olika typer av trakasserier under olika perioder, berättar hon.

Svetlana Kalinkina menar att förtrycket historiskt sett har varit värst under de år då presidentval har hållits, och att oberoende medier inför höstens val har hotats med nedstängning från informationsministeriet om de inte slutar skriva kritiskt om regimen. Samtidigt säger hon att det är viktigt för Lukasjenko att kunna visa upp för EU och Väst att det finns oberoende medier i Vitryssland och att det inte är några problem att skriva om ämnen som sport eller kultur:

– Därför kan presidenten säga ”Titta, vi har över 2 000 oberoende medier i landet”.

Svetlana Kalinkina, chefredaktör för Vitrysslands största oberoende tidning, beskriver situationen för den fria pressen som ”ett steg framåt och tre steg tillbaka”.

Svetlana Kalinkina, chefredaktör för Vitrysslands största oberoende tidning, beskriver situationen för den fria pressen som ”ett steg framåt och tre steg tillbaka”. Foto: Vera Häggblom

När det handlar om den vitryska befolkningens inställning till oberoende medier som Narodnaja Volja säger Svetlana Kalinkina att det finns en efterfrågan från folk i allmänhet och att oberoende medier i opinionsundersökningar får högre förtroendepoäng än statliga medier – men inte högre än kyrkan, militären och presidenten.

Svetlana Kalikina berättar också att de oberoende medierna på grund av att rättssystemet i Vitryssland har förstörts får agera såväl domstol som människorättsförsvarare i landet.

– Även då statliga tjänstemän får problem vänder de sig hellre till oberoende tidningar än till statliga. Vissa lämnar också uppgifter till de oberoende medierna, så många tjänstemän tycks dela våra värderingar, säger hon.

Svetlana Kalinkina anser att anledningen är att bara en mycket liten klick sitter på makten i Vitryssland och att det därför även finns ministrar som känner att det enda sättet för dem att göra sina röster hörda är att vända sig till de oberoende medierna.

Lukasjenkos hårda grepp om landet har dock fått vissa negativa konsekvenser även för presidenten själv. Svetlana Kalinkina menar att han inser att tjänstemännen i hans närhet brukar säga det han vill höra istället för vad som egentligen pågår i omgivningen och därför brukar uppmana sina medarbetare att sluta ljuga för honom.

President Lukasjenko håller presskonferens den 29 januari 2015.

President Lukasjenko håller presskonferens den 29 januari 2015. Foto: The Press Service of the President of the Republic of Belarus

Att våga komma med obekväma frågor och fakta framför presidenten tycks dock vara lättare sagt än gjort. Svetlana Kalinkina beskriver hur även utländska journalister som är pålästa om situationen i landet ibland blir helt stumma då de ställs öga mot öga med presidenten.

– Lukasjenko är känslig för hur olika människor fungerar psykologiskt och behandlar personer på olika sätt för att få dem dit han vill. Men generellt gillar han utländska journalister bättre än inhemska.

Kanske för att de utgör ett mindre hot?

– Ja! Men det finns ett tema som de inte får beröra – det om de försvunna politikerna. Myndigheterna har arbetat hårt för att den frågan ska försvinna från agendan.

Kalinkina refererar till morden på de regimkritiker som ”försvann” 1999-2000, sannolikt mördade av personer med nära kopplingar till Lukasjenko. Kalinkina berättar att reportrar från Narodnaja Volja ändå ofta tar upp ämnet, men att Lukasjenko då svarar på ett bryskt sätt att det ändå inte är någon som bryr sig om det längre.

– Lukasjenko vet om att han är skyldig och vill därför att man ska glömma frågan. Han förstår att det här är det han kanske en dag kommer att behöva stå till svars för inför en domstol.

Enligt Svetlana Kalinkina är myndigheternas ideala lösning på problem med obekväma röster från journalister och politiskt aktiva att få dem att lämna landet och hon säger att nysläppta politiska fångar i princip kan få en flygbiljett i handen med beskedet ”Gör vad du vill, bara inte här”.

Under den senaste tiden har det dock dykt upp ett nytt problem för Lukasjenkoregimen, som han har svårare att värja sig själv och de vitryska medborgarna emot – den ryska propagandan. I och med Ukrainakrisen pumpar de ryska medierna ut sin bild av konflikten, och den versionen av verkligheten når stora delar av den vitryska befolkningen då de följer de ryska TV-kanalerna. Resultatet är att en stor del av Lukasjenkos traditionella supportrar inte stödjer hans så kallade neutrala position i konflikten. Mot bakgrund av hur de statliga vitryska medierna har framställt Väst tidigare är det heller inte konstigt att det inte går att vända skutan i en handvändning:

– De senaste 20 åren har det varit svårt att hitta någon som helst positiv information om Väst på den statliga TV:n. På allvar har man sänt TV-program om att barnen i USA svälter ihjäl och tvingas äta råttor. Den röda linjen har alltid varit tydlig i vitrysk politik - att man ska ha ett gott samarbete och integration med Ryssland och att det är den enda vägen. Bara nu på sistone har makten distanserat sig lite från den kampanjen.

I kriget i Ukraina har Vitryssland försökt hålla en neutral position och har bjudit in bägge sidor till fredssamtal i Minsk. Bilden visar resterna av kulturhuset i staden Debaltseve i östra Ukraina.

I kriget i Ukraina har Vitryssland försökt hålla en neutral position och har bjudit in bägge sidor till fredssamtal i Minsk. Bilden visar resterna av kulturhuset i staden Debaltseve i östra Ukraina. Foto: Amnesty International

Ukrainakrisen har också slagit in en kil mellan vitryska och ryska journalister som tidigare samarbetade med varandra. Svetlana Kalinkina berättar att det alltid har funnits ett samarbete mellan regimkritiska ryska och vitryska journalister, där man har hjälpt varandra med tillstånd, kontakter och utgivning för att underlätta rapporteringen över gränsen.

– Men i och med Ukrainakrisen har vi ändrat inställning till en del tidningar och journalister vi tidigare samarbetade med och hjälpte med kontakter. Det finns vissa vi nu under inga omständigheter skulle samarbeta med, säger Svetlana Kalinkina och refererar till en undersökning som den ryska TV-kanalen LifeNews skickade ut till vitryska journalister där man ville att de skulle kommentera uppgifter om att Moskva inte ville att Lukasjenko skulle ställa upp i kommande presidentval.

Svetlana Kalinkina besökte Stockholm i samband med Belarusdagarna som arrangerades av Östgruppen.

Svetlana Kalinkina besökte Stockholm i samband med Belarusdagarna som arrangerades av Östgruppen. Foto: Vera Häggblom

– Men ingen svarade för ingen vill samarbeta med dem mer. Det har skapats en spricka mellan de som är journalister och de som visat sig vara propagandister. I Ryssland finns faktiskt många journalister som anser att det nu inte är läge för journalistisk etik, utan menar att man är i informationskrig och måste agera därefter, säger Svetlana Kalinkina.

Att det faktum att de oberoende medierna och Lukasjenko nu i någon mån har en gemensam nämnare när det kommer till rapporteringen från Ukraina skulle leda till en ljusare framtid för den fria pressen i Vitryssland är dock ett scenario som Svetlana Kalinkina skrattar åt:

– Jag ser visserligen ljust på framtiden, men bara efter det att Lukasjenko har lämnat presidentposten. Lukasjenko är i själ och hjärta en sovjetisk person och kan inte ändra sig. Han vet att han kom till makten tack vare journalister, så det första han gjorde då han blev president var att se till så att ingen skulle kunna upprepa det han själv gjorde.

Vera Häggblom

Läs mer från Östgruppen

Läs mer om Vitryssland från Amnesty Press

Belarusdagarna: "Lukasjenkoregimen håller på att bli rumsren" (8 april)

Ales Bialiatski: EU får inte sänka kraven på regimen i Vitryssland (9 november 2014)

»Jag stannar i Vitryssland« (Amnesty Press nr 3/2014)

Vitryssland - förtrycket fortsätter (9 juli 2014)

Snart dags för hockey-VM i diktaturens Vitryssland (Amnesty Press 11 april)

Poeten som utmanade Lukasjenko och hamnade i husarrest (5 oktober 2013)

”Att vi förbjudits kommer inte att stoppa oss” – kampen för mänskliga rättigheter i Vitryssland fortsätter trots repressionen (Belarusdagarna 2013)

Belarusdagarna 2012

Ideella organisationer i Vitryssland rapporterar till FN (1 mars 2010)

Medietung protest mot vitrysk repression (Amnesty Press 11 januari 2011)

Vitrysk opposition vägrar ge upp hoppet om förändring (Amnesty Press 6 februari 2012)

Åt vilket håll går Vitryssland? Tema Belarus på Bokmässan (Amnesty Press 24 september 2011)

Journalistisk vardag i Minsk (Amnesty Press nr 2/2007)

Vitryssland: MR-rörelsen samlas i ett hus i skogen (4 mars 2004) – Intervju med Svetlana Kalinkina

Vitryssland: Högsta domstolen ”likviderar” MR-organisation (29 oktober 2003)

reportage | 2015-04-13
Av: Vera Häggblom