Egypten idag: ”Värre nu än under Mubarak”

Strypgrepp på civilsamhället, militarisering av infrastruktur och ett alarmerande antal politiska fångar. Allt pekar på att Egypten är på väg i fel riktning. I häktena pågår nu hungerstrejker. ”Det är definitivt värre nu än under Mubarak”, säger aktivisten Manal Hassan, gift med fängslade bloggaren Alaa abd el-Fattah.

Manal Hassan, IT-entreprenör och gift med hungerstrejkande aktivisten och bloggaren Alaa abd el-Fattah. De har en treårig son som Alaa får träffa en timme i veckan. Han har varit fängslad i fyra omgångar efter revolutionen och missat en tredjedel av sin sons liv. Foto: Hanna Sistek

Ett ovanligt vinterregn sköljer plötsligt över Kairos dammiga gator på vägen till 32-åriga Manal Hassans kontor i medelklassdelen Dokki. På tredje våningen, bredvid ett kafé och en mataffär, öppnade Manal i våras organisationen Motoon ihop med sin man och några kollegor. Förhoppningen är att det ska bli en hub för Kairos teknikintresserade. Stolar med färgglada kuddar flankerar det ljusa allrummet och en svart tavla för brainstorming täcker ena väggen. Men det har gått trögt att komma igång.

Maken Alaa abd el-Fattah - en av hörnstenarna i teamet och bland Egyptens främsta bloggare – sitter häktad i väntan på ännu en rättegång. I juni dömdes han till 15 års fängelse för att ha brutit mot landets nya protestlag, som i princip förbjuder sammankomster på mer än tio personer på allmän plats utan statligt medgivande. Kruxet är att tillstånden är svåra att få.
– Jag känner folk som har sökt tillstånd och arresterats på grund av sin ansökan, säger Manal.

Snart fyra år efter revolutionen som vintern år 2011 tvingade bort president Hosni Mubarak råder en aura av misströstan bland Kairos intellektuella. Allt sedan störtandet sommaren 2013 av president Mohamed Mursi, som i spetsen för Muslimska brödraskapet hade vunnit en knapp majoritet i presidentvalet, har klimatet för oliktänkande hårdnat.

– Till en början slog de framförallt ned på medlemmar av Muslimska Brödraskapet och dess sympatisörer men nu har det utökats till samtliga regimkritiker, inklusive vänsteranhängare”, säger Diana Eltahawy, 33, ansvarig för rättvisefrågor på organisationen Egyptian Initiative for Personal Rights, EIPR.

Hur många oppositionella som fyller landets fängelser är svårt att veta, men enligt statliga uppgifter ligger siffran på 22 000. Egyptens Center för Ekonomisk och Social Rättvisa sätter istället antalet till 41 000. Vågor av hungerstrejker har avlöst varandra på landets häkten och för tillfället vägrar över hundra personer att inta föda enligt organisationen Freedom for the Brave.

Den som hungerstrejkat längst är amerikansk-egyptiern Mohamed Soltan, 27, som arresterades för att ha protesterat mot avsättningen av Mursi och som inte har ätit något sedan i januari. Soltan lider av en åkomma som ger honom blodproppar i lungorna och började enligt mediarapporter att blöda i sömnen ur munnen i september efter att ha fått för mycket blodförtunnande medel.
– Myndigheterna vägrar låta honom bli undersökt av en oberoende läkare och behandlad på ett privat sjukhus på familjens bekostnad, säger Diana Eltahawy.
Mohamed Soltan, som i maj hade tappat 45 kg, kan enligt mediauppgifter inte stå på egen hand sedan fem månader tillbaka.

Diana Eltahawy, 33, är ansvarig för rättvisefrågor på organisationen Egyptian Initiative for Personal Rights, EIPR. ”I en tid då icke statliga organisationer verkligen behövs för att försöka förändra de konstitutionella ramverken så slåss vi istället för vår egen överlevnad”, säger hon. Foto: Hanna Sistek

– Å ena sidan ger rättsväsendet myndigheterna ett carte blanche för fortsatta övergrepp – inga poliser blev exempelvis dömda för Rabaa-massakern – och å andra sidan ser vi tusentals arresterade för att ha stört den allmänna ordningen, menar Diana Etahawy.

Hon syftar på polisens övervåld under skingrandet av Muslimska Brödraskapets månadslånga protest i bland annat Rabaa-moskén i stadsdelen Nasr City i augusti 2013, då drygt tusen anhängare miste livet.

Diana Eltahawy är nervös för sin egen organisations överlevnad. Nyligen krävde myndigheterna att samtliga icke statliga organisationer skulle registrera sig hos Socialdepartementet senast den 10 november. Samtidigt ändrade presidenten och tidigare militärchefen Abdel Fattah al-Sisi straffet för att ta emot utländska bidrag vars mål är att ”skada nationella intressen” till livstids fängelse och motsvarande 520 000 kronors böter. Är den misstänkte statligt anställd kan även dödsstraff utfärdas. Lagändringen skedde den 21 september utan parlamentsbeslut och har fått kritik av bland andra Human Rights Watch för att kunna användas emot medborgarrättsorganisationer.

Till bilden hör att den tidigare ministern för internationellt samarbete, Fayza Abul Naga, som översåg regeringens räder av icke-statliga organisationer under 2011, har utsetts till nationell säkerhetsrådgivare. Razziorna 2011 ledde till att 43 personer dömdes till fängelsestraff för att ha tagit emot utländska bidrag och opererat utan licens.

– Utnämningen av Naga signalerar en vilja till väldigt tuffa nedslag mot medborgarrättsorganisationer, menar Robert Springborg, expert på den egyptiska militären och gästprofessor vid King’s College i London.

Diplomater i Kairo vittnar om hur de flesta organisationer dragit ned på sin verksamhet sedan de nya riktlinjerna dragits upp. Andra, som Carter Center, har helt lämnat landet.
Reglerna har ackompanjerats av en förtalskampanj i de statskontrollerade medierna, berättar Diana Eltahawy.
– De har nämnt vissa organisationer, inklusive oss, och påstått att vi agerar tvärtemot allmänhetens och nationens intresse. Ett antal aktivister har blivit hotade, även till livet, säger hon.

I slutet av oktober utfärdade president al-Sisi ett dekret under vilket stora delar av Egyptens statliga infrastruktur numera räknas som militära faciliteter - inklusive vägar, universitet och broar. Lagen innebär att misstänkta brott begångna på statlig infrastruktur kan komma att prövas i militärdomstol, där domslut inte kan överklagas.
Lagändringen kom efter en terroristattack i Sinai-öknen i slutet av oktober i vilken 31 soldater dog och kan ses som ett försök att stävja terrorism. Men farhågan är att lagen kan användas mot exempelvis demonstranter som blockerar en statlig väg.

Oppositionsaktivister hamnar allt oftare inför rätta. Här en rättegång i maj 2013. Foto: Diana Eltahawy/AI

Robert Springborg menar att lagen går längre än vad undantagslagarna någonsin sträckt sig under förre diktatorn Hosni Mubarak, då specialdomstolarna åtminstone hade civila domare. – Det här lägger mer makt i militärens händer än någon annanstans i arabvärlden, säger Robert Springborg och menar att vad som nu sker är det ”värsta nedslaget på civilsamhället i modern tid i Egypten”, en åsikt som har genklang i Human Rights Watchs senaste genomgång av läget.

Men trots de dystra framtidsutsikterna så menar Robert Springborg att det inte är säkert att den nuvarande militariseringen av samhället kan fortgå i all evighet. Givet Egyptens ekonomiska svårigheter, med både avstannad turism, strypt export och få källor till utländsk valuta, så spelar al-Sisi ett högt spel. Risken är att hans popularitet bland vanligt folk kommer att dala om inte landet börjar komma på fötter, vilket det vacklande säkerhetsläget sätter käppar i hjulet för. Att fängsla oliktänkande och krympa utrymmet för civilsamhället är en allt-eller-inget plan som knappast kommer att tolereras av gatans parlament för evigt.

Hanna Sistek
[email protected]

Fotnot: Alaa abd el-Fattah hungerstrejkar sedan 3:e november.

Allt fler dödsdomar i Egypten

I april 2014 dömdes 683 anhängare av Muslimska Brödraskapet till döden för att ha attackerat en polisstation i Minya-provinsen den 14 augusti 2013. Attacken skedde samma dag som massakern av Brödraskapets anhängare under skingringen av två protestläger, bland annat vid Rabaa-moskén i Kairo, och ledde till en polismans död. Bland de dömda var organisationens högste ledare, Mohamed Badie.

I juni fastställdes 183 av dödsdomarna och merparten av de 492 övriga gjordes om till livstids fängelse.

I augusti fastställdes ytterligare 12 dödsdomar mot anhängare till Muslimska brödraskapet i ett fall då våld utbröt i staden Kerdasa i utkanten av Kairo i september 2013, då en annan polis dog.

Fallen är nu i händerna på landets stormufti,Egyptens högste religiöse ledare, som måste ge sitt godkännande innan de verkställs. Skulle han göra det kan domarna fortfarande överklagas i högre instans.

I januari 2013 dömdes öven 21 fotbollssupportrar till döden för en massattack mot en annan klubb under en match i staden Port Said i februari 2012 då minst 22 personer miste livet.

Den 2 december dömdes ytterligare 188 personer till döden av en domstol i Egypten. Domarna kom efter att elva poliser hade dödats i staden Kerdasa i augusti 2013.

Läs också

Egypt’s defence of human rights record ‘cynical’ (Amnesty International 5 november)