El Salvador och abortförbudet: Besök i kvinnofängelset

Pressen på att El Salvador ska avskaffa sitt totala abortförbud ökar. Den svenske riksdagsledamoten Marco Venegas (MP) har besökt kvinnor som har dömts och nu sitter i fängelse.

reportage | 2018-02-23
Av: Jennie Aquilonius
Även publicerad i AmnestyPress #1/2018
Marco Venegas (MP) besöker kvinnofängelset i Ilopango.

Marco Venegas (MP) besöker kvinnofängelset i Ilopango. Foto: Celina Escher

En dag på jobbet drabbas gravida Teodora del Carmen Vásquez av kraftig smärta och börjar förlora mycket blod. Hennes chef på kafeterian ringer polisen för att få hjälp samtidigt som Teodora svimmar och föder ett dödfött barn. Polisen kommer, de fängslar henne och hävdar att hon gjort abort.

– När jag träffade Teodora blev problemet verkligt. Hon berättade sin historia, hur hon först blev glad när hon vaknade upp och såg polisen, men sedan upptäckte att hon hade handfängsel, säger Marco Venegas.

Han är riksdagsledamot för svenska Miljöpartiet och i slutet av december 2017 besökte han Teodora Vásquez i det överfulla kvinnofängelset Ilopango. El Salvador är ett av få länder i världen där abort är totalförbjudet. Teodora Vásquez dömdes till 30 års fängelse för mord och när Marco Venegas besökte henne i fängelset hade hon suttit tio år i fängelse. Den 13 december 2017 togs hennes fall upp i domstol igen. Trots att läkare intygade att barnet dött av naturliga orsaker låg domen fast.

Fallet har väckt stor internationell uppmärksamhet. Liz Throssell, talesperson vid FN:s högkommissariat för mänskliga rättigheter, kallade domen den 13 december för förskräcklig.

Teodora Vásquez och Marco Venegas i fängelset. Nu är Teodora Vásquez fri sedan hennes straff avkortats.

Teodora Vásquez och Marco Venegas i fängelset. Nu är Teodora Vásquez fri sedan hennes straff avkortats. Foto: Celina Escher

Även EU-parlamentet krävde att El Salvador friger de kvinnor som dömts efter missfall eller dödfödslar, och att landet avkriminaliserar abort. Straffet för abort är två till åtta år, men många som får missfall sent under graviditeten eller föder ett dödfött barn döms till 30–50 år för ”mord under försvårande omständigheter”. Lagen drabbar framför allt fattiga kvinnor.

Teodora Vásquez frigavs överraskande 15 februari. Hon hade ansökt om förkortat straff och justitieministeriet sade ja till hennes begäran. Frigivningen innebar dock inte att domen upphävs och hon betraktas fortfarande som skyldig till mord.

Marco Venegas var imponerad av Teodora Vásquez. Han träffade henne tillsammans med gruppen ”Las 17”, 17 kvinnor som kommer från fattiga förhållanden, drabbats av komplikationer under graviditeten och har dömts för mord efter bristfälliga rättegångar.

– Teodora var en självklar ledare i gruppen och hade mycket energi. Hon sade med en väldig övertygelse att ”Jag kommer inte att dö här. Jag kommer att komma ut”.

Marco Venegas var egentligen i landet på semester över jul- och nyårshelgen, tillsammans med sin fru som kommer från El Salvador. Egentligen skulle han bara ha besökt Ilopango och intervjuat kvinnorna tillsammans med filmaren Celina Escher.

Istället blev det flera intensiva dagar med möten med kvinnoorganisationer, politiker, Teodoras försvarsadvokat och läkare. De träffade bland annat fem parlamentsledamöter i det utskott som behandlar tre lagförslag som har lagts fram i abortfrågan.

Abortlagen i El Salvador skärptes år 1998, efter inbördeskriget. Marco Venegas befann sig då i landet och arbetade med ungdomar på glid för Latinamerikagrupperna. Han minns en aggressiv debatt där det då styrande konservativa partiet Arena drev frågan utifrån landets konstitution, som anger att en människa blir till vid befruktningsögonblicket. Den katolska och evangeliska kyrkan är starka i landet.

– Kvinnoorganisationerna förlorade också stödet från flera bidragsgivare, det verkade som om de internationella biståndsgivarna inte ville lägga sig i landets interna angelägenheter. Jag tror att det gjorde att kvinnorna inte orkade kämpa emot, förklarar Marco Venegas.

Resultatet blev en lag där abort är totalförbjudet. Nu vill det styrande vänsterpartiet FMLN mildra lagen så att abort tillåts om kvinnans liv är i fara, om hon har blivit gravid till följd av våldtäkt eller trafficking eller om fostret är livsodugligt. En parlamentsledamot från Arena har lagt fram ett förslag där abort tillåts om kvinnans liv är i fara eller om en minderårig blivit gravid genom våldtäkt. Ytterligare en politiker från Arena vill i stället skärpa straffet för abort till 50 års fängelse.

Utskottet ska lägga fram förslaget för debatt och beslut i parlamentet i april. Men val ska hållas till nationalförsamlingen den 4 mars och valutgången kan påverka hela frågan. För närvarande har Arena 32 av de 84 mandaten medan FMLN har 31 platser.

Marco Venegas blev starkt berörd av sitt besök i El Salvador och den 8 mars arrangeras ett seminarium i riksdagen om abortförbudet.

Marco Venegas blev starkt berörd av sitt besök i El Salvador och den 8 mars arrangeras ett seminarium i riksdagen om abortförbudet. Foto: Jennie Aquilonius

Marco Venegas upplevde att flera av ledamöterna i utskottet visserligen tyckte att situationen för kvinnorna var hemsk och orättvis, men samtidigt verkade de inte riktigt vilja göra något åt saken:

– En av ledamöterna var väldigt motsägelsefull och tyckte både att kvinnor har rätt att bestämma över sin egen kropp och att det var fel att göra abort eftersom du ”dödade ett barn”. Jag tror att den personen var rädd för kritik och ville bli omvald.

Marco Venegas träffade också landets justitieminister Mauricio Ramirez Landaverde. Han var medveten om problemet och konsekvenserna, men sade samtidigt att domstolarna var självständiga och att det här inte var något som regeringen hade makt över.

– Jag frågade vad som skulle behövas för att få till en förändring, och han svarade att det är viktigt med kunskap. Att El Salvador behöver hjälp med att utbilda domarna i jämställdhet, säger Marco Venegas.

Marco Venegas blev både arg och ledsen under sin resa. Men snart förvandlades känslorna till handlingskraft. Först ville han skapa en grupp i riksdagen för att sätta press på El Salvador. Men i och med det svenska valåret har det varit svårt att hitta folk som har tid.

Däremot blir det ett seminarium i riksdagen på internationella kvinnodagen den 8 mars. Då visas den kortdokumentär som Marco Venegas och filmaren Celina Escher gjorde under resan. Det blir också ett seminarium med bland andra Amnesty, Latinamerikagrupperna och María Teresa Rivera, som fick asyl i Sverige år 2017 efter att ha suttit i fängelse dömd för ”mord under försvårande omständigheter”. De ska göra ett gemensamt uttalande om situationen för de dömda kvinnorna i landet.

– Jag tror att trycket utifrån kommer att få effekt. El Salvador är ett litet land som inte bara kan skaka det av sig. Det Sverige framför allt skulle kunna bidra med är att öka kompetensen om jämställdhet hos juristerna i landet, säger Marco Venegas.

Jennie Aquilonius
[email protected]

Fotnot: Intervjun med Marco Venegas gjordes innan Teodora Vásquez frigavs 15 februari.

En något kortare version publiceras också i Amnesty Press nummer 1/2018 (2 mars 2018).

28 kvinnor i fängelse

I El Salvador åtalades 129 kvinnor för abort mellan 2000 och 2011, enligt mänskliga rättighetsorganisationen Agrupación Ciudadana. 23 dömdes för att ha gjort abort och 26 dömdes för mord. Enligt Amnesty finns idag minst 28 kvinnor i fängelse.

Läs mer

El Salvador: Teodora är fri!!! (Amnesty International 15 februari 2018)

Salvadoran Court Releases Woman Wrongfully Imprisoned After Obstetric Emergency (Center for Reproductive Rights 15 februari 2018)

El Salvador Should Decriminalize Abortion (Human Right Watch 16 februari 2017)

María Teresa Rivera, fängslad fyra år för ett missfall under graviditeten - nu fri! (Amnesty International 23 maj 2016)

El Salvador’s total abortion ban sentences children and families to trauma and poverty (30 november 2015)

Läs mer från Amnesty Press

Hon kämpar mot totalförbudet mot abort i El Salvador (13 oktober 2016)

I El Salvador fängslas kvinnor för missfall (nummer 1/2016)

Goda nyheter: Guadalupe är fri (19 mars 2015)

ÅRSMÖTET I MALMÖ: Lidande kvinnor skuldbeläggs i El Salvador (12 maj 2014)

Bakgrund/El Salvador

Under 1980-1992 utkämpades ett inbördeskrig i El Salvador där omkring 75 000 personer beräknas ha dödats. En stor del av de dödade var civila och en sanningskommission understödd av FN kartlade efter att ett fredsavtal undertecknats i januari 1992 omfattningen av de otaliga övergreppen. Många av övergreppen fick stor internationell uppmärksamhet, däribland mordet på ärkebiskop Óscar Romero den 24 mars 1980 och massakern i El Mozote den 11 december 1981 då armésoldater dödade uppskattningsvis 800 civila.

Regeringen och militären i El Salvador fick under inbördeskriget stöd av USA medan gerillarörelsen FMLN stöddes av Kuba. FMLN bestod av fem vänstergrupper och i dess politiska front ingick också det socialdemokratiska partiet MNR och MPSC.

År 1981 bildade major Roberto D’Aubuisson partiet ARENA, den nationalistiska republikanska alliansen. Han utpekades som ansvarig för de dödspatruller som anklagades för mord på tusentals misstänkta vänsteranhängare och för att ha beordrat mordet på ärkebiskop Romero.

 Salvador Sánchez Cerén från FMLN är president i El Salvador.

Salvador Sánchez Cerén från FMLN är president i El Salvador. Foto: Cadena Nacional/Wikipedia

Efter att fredsavtalet slöts 1992 infördes amnesti för de brott som hade begåtts under inbördeskriget. Den 14 juli 2016 beslöt dock El Salvadors högsta domstol att amnestilagen strider mot landets författning. Det var ett besked som välkomnades av bland annat Amnesty International.

Det politiska livet i El Salvador har efter 1992 dominerats av FMLN och ARENA. Vid det senaste presidentvalet, år 2014, behöll FMLN presidentposten genom att Salvador Sánchez Cerén vann en knapp seger med 50,1 procent av rösterna medan ARENA:s kandidat Norman Quijano fick 49,9 procent. Vid parlamentsvalet i mars 2015 fick ARENA 32 av de 84 mandaten medan FMLN fick 31 mandat.

Ulf B Andersson

reportage | 2018-02-23
Av: Jennie Aquilonius
Även publicerad i AmnestyPress #1/2018