ÅRSMÖTE2019: Nej till representativ demokrati – fortsatt direktdemokrati i Amnesty

Amnestys årsmöte i Gävle blev rena rysaren när beslut skulle fattas på söndagseftermiddagen. Styrelsens förslag om att införa en ny representativ styrmodell för svenska Amnesty fick efter en lång debatt stöd av en knapp majoritet. Efter en dramatisk rösträkning konstaterades att förslaget inte hade fått två tredjedels majoritet, vilket krävs vid stadgeändringar. Därmed hade Amnestys årsmöte valt att behålla direktdemokratin där alla drygt 96 000 medlemmar har rätt att rösta på årsmöten. Det blev också debatt om USA:s förre utrikesminister Henry Kissinger.

reportage | 2019-05-14
Av: Ulf B Andersson
Även publicerad i AmnestyPress #2/2019
Röstkorten kom till användning när beslut skulle fattas på Amnestys årsmöte.

Röstkorten kom till användning när beslut skulle fattas på Amnestys årsmöte. Foto: Annie Beckman

Till Amnestys årsmöte fanns 15 motioner och sju förslag från styrelsen att behandla. Under lördagen behandlades dessa i beredningsgrupper och strax efter midnatt mot söndag fanns rapporten från diskussionerna klar. Då hade fyra av motionerna dragits tillbaka, då motionärerna nöjde sig med att motionerna ansågs besvarade av styrelsen.

När årsmötesdeltagarna samlades i plenum på söndagsförmiddagen fick de stränga förmaningar från årsmötets två ordförande; Hanna Roberts och Sara Belfrage.

– Vi har delat upp besluten efter den tid vi tror de behöver, förklarade Hanna Roberts. Vi vill undvika att vi hamnar i tidsnöd och tvingas bordlägga beslut till nästa år så därför föreslår vi att talartiden redan från början begränsas till en minut.

Den längsta debattiden anslogs till frågan om svenska Amnesty ska överge direktdemokratin och gå över till en representativ styrmodell. Idag har svenska Amnesty drygt 96 000 medlemmar. Enligt de nuvarande stadgarna har samtliga medlemmar rätt att närvara och rösta på årsmöten.

Frågan om interndemokratin har de senaste åren utretts noga och styrelsen hade lagt fram ett förslag om en representativ demokrati där nyskapade lokalavdelningar skulle utse totalt 100 ombud som skulle ha rösträtt på årsmöten. Lokalavdelningarna skulle då ersätta de nuvarande distrikten. Alla sektionens medlemmar föreslogs ha rätt närvara på årsmöten med yttrande- och förslagsrätt. De skulle enligt förslaget kallas observatörer. Förslaget motiverades med att ett system med ombud skulle förankra besluten bättre och stärka medlemmarnas inflytande. Dessutom skulle valda ombud skydda svenska Amnesty mot kupper då till exempel ett årsmöte som i Gävle har drygt 200 röstberättigade medlemmar.

Sektionens årsmöten hålls ju under våren men enligt förslaget skulle ombud väljas mellan 1 augusti och 30 september året innan och då skulle ombuden delta i höstmötet och företräda sina medlemmar under en längre tid.

Frågan är inte ny inom svenska Amnesty. På årsmötet i Visby 2001 röstade en knapp majoritet ned ett förslag om representativ demokrati. I Uppsala år 2005 röstade en stor majoritet nej till representativ demokrati.

Vid årsmötet 2011 fick styrelsen hård kritik för att man återigen ville utreda frågan men en knapp majoritet sade ja till ny utredning för att komma ”med förslag om hur vi kan utveckla och stärka det demokratiska deltagandet inom sektionen i enlighet med visionen i Svenska Amnesty 2016”.

Vid årsmötet i Uppsala år 2012 presenterades en slutrapport från uppdragsgruppen men arbetet med eventuella förändringar skulle fortsätta. Christine Pamp, tidigare ordförande i sektionen, skisserade då en utvecklad och stärkt demokrati där årsmötena skulle ha 400-500 deltagare. Och webben skulle användas mer och utredningsgruppen beskrev hur de skulle vilja se kommentarer från twitter och sms rulla på storskärm och årsmötessidan på webben under själva årsmötet.

Förslaget om representativ styrmodell fick inte två tredjedelsmajoritet och därmed behåller Amnesty direktdemokratin.

Förslaget om representativ styrmodell fick inte två tredjedelsmajoritet och därmed behåller Amnesty direktdemokratin. Foto: Annie Beckman

Vid årsmötet i Halmstad år 2016 hade grupp 168 i Laholm motionerat om införande av ”ett demokratiskt system som bygger på representation”. Det röstades inte igenom men styrelsen inledde hösten 2016 en process för att se över och stärka medlemsdemokratin inom svenska Amnesty.

Det förslag som på årsmötet i Gävle låg för beslut har arbetats fram efter en längre process.

– Vår avsikt är att stärka medlemsdemokratin, förklarade sektionens ordförande Amanda Jackson. Vi tror att vårt förslag kommer leda till att fler medlemmar är med och tycker till även om de inte vill åka på ett årsmöte.

Styrelsen fick stöd av en rad talare, däribland Börje Andersson:

– Jag är medlem i flera organisationer där representativ demokrati tillämpas och jag har aldrig varit med om att någon har krävt att detta ska överges till förmån för direktdemokrati.

– Det är ett bra förslag, sade Nina Landtblom. Styrelsens förslag gör att medlemmarna kan vara med och tycka till redan på höstmötena.

Och Ulrika Westerlund från styrelsen pekade också på erfarenheter från andra organisationer:

– Jag har varit förbundsordförande i RFSL och mina erfarenheter är att det har fungerat bra med representativ demokrati. Vid träffar med medlemmar kan ombuden diskutera motioner.

I den livliga debatten fanns dock en hel del kritik och farhågor om direktdemokratin skulle försvinna.

– Jag tror att det här skulle ge en större dominans för södra Sverige. I Norrland finns ju inte ens ett fungerande distrikt, sade Dunia Ali.

– De flesta medlemmar kommer inte till möten och med representativ demokrati så kommer det vara färre personer som är med och fattar besluten, sade Anna Termine. Nu känner jag att jag är Amnesty och det försvinner med ombud. Jag känner mig ledsen om detta är sista gången jag är med och kan rösta.

– Jag älskar direktdemokrati, förklarade Alice Lindh. Representativ demokrati innebär att det blir färre som röstar.

 Valen till förtroendeposter genomfördes vid årsmötet 2015 on-line. Under 24 timmar gavs alla medlemmar i Amnesty möjlighet att rösta. 101 personer deltog, inklusive de 134 som var på årsmötet. Robin Harms Oredsson visar en av röstningsstationerna i Umeå för Helle Björnstad från norska Amnesty.

Valen till förtroendeposter genomfördes vid årsmötet 2015 on-line. Under 24 timmar gavs alla medlemmar i Amnesty möjlighet att rösta. 101 personer deltog, inklusive de 134 som var på årsmötet. Robin Harms Oredsson visar en av röstningsstationerna i Umeå för Helle Björnstad från norska Amnesty. Foto: Annie Beckman

Javiera Ortega Zepeda berättade att hon pratat med en av årsmötets gäster; Luz Marcela Villalobos Andrade, ordförande i den mexikanska Amnestysektionen, som berättat att man i Mexiko använder sig av elektroniska omröstningar, vilket öppnar möjligheter för alla medlemmar att delta i besluten. Javiera Ortega Zepeda undrade om detta kunde vara något även för svenska sektionen.

– För några sedan testade vi ett system kallat VoteIT på årsmöte , svarade Peter Kvist, avdelningschef för Resurser & styrning på Amnesty. Jag tror det var kanske åtta personer utanför årsmötet som anmälde sig.

När det var dags att gå till beslut betonade presidiet att detta var en fråga där det krävs två tredjedelsmajoritet då det handlar om stadgeändringar. Efter viss dramatik med omräkning av röstkorten konstaterades att förslaget om representativ styrmodell hade fått 69 röster medan 63 hade röstat mot. Det innebar att det inte blev två tredjedelsmajoritet och därmed kommer Amnesty fortsätta tillämpa direktdemokrati.

Andra beslut togs i större enighet. Årsmötet beslöt att ge styrelsen i uppdrag att ta fram en jämlikhetspolicy för Amnesty som bland annat ”ska ha ett intersektionellt perspektiv och utgå ifrån maktanalys”. För att stärka ungdomars inflytande ville Studentrådet och Ungdomsrådet att en ung medlem ska ingå vid nomineringar till valberedningen, vilket bifölls.

Studentrådet och Ungdomsrådet ville också att svenska sektionens hemsida ska vara tillgänglig också på engelska, liksom att kampanjmaterial ska finnas på engelska. Styrelsen var skeptisk.

– Vi som arbetar med student- och ungdomsgrupper behöver material på engelska, sade Colm Kelly-Ryan. Det är nödvändigt i vår aktivism.

– Vi har räknat med att det skulle kosta en miljon kronor att sätta upp en engelskspråkig webbsida och sedan tillkommer pengar för en tjänst, förklarade generalsekreteraren Anna Lindenfors, i en sakupplysning.

Efter en debatt beslöts att styrelsen skulle undersöka ”vad som krävs tekniskt och i övrigt” för att hemsidan ska vara tillgänglig på både svenska och engelska och återrapportera till årsmötet år 2021 och att en plan ska göras för att ta fram mer material på engelska.

Årsmötet beslöt också att bifalla en motion om att Amnestys arbete både i Sverige och internationellt ska stärkas när det gäller arbetet mot dödsstraffet.

Säkerhetsrådgivaren Henry Kissinger, president Richard Nixon och general Alexander Haig diskuterar situationen i Vietnam den 13 november 1972. I december 1972 genomfördes de så kallade julbombningarna mot Nordvietnam.

Säkerhetsrådgivaren Henry Kissinger, president Richard Nixon och general Alexander Haig diskuterar situationen i Vietnam den 13 november 1972. I december 1972 genomfördes de så kallade julbombningarna mot Nordvietnam. Foto: Oliver F. Atkins/U.S. National Archives/Wikimedia

År 2012 motionerade Gunnar Olofsson om att Amnesty skulle arbeta för att USA:s förre utrikesminister (1973-1977) och nationelle säkerhetsrådgivare (1969-1973) Henry Kissinger ställs inför rätta för brott mot mänskligheten. Styrelsen ansåg då att Kissinger (född 1923) var för gammal och att det var utsiktslöst att driva frågan inom Amnesty och årsmötet avslog motionen.

Sedan dess har till exempel den argentinske juntaledaren Jorge Videla vid 85 års ålder dömts till livstids fängelse. I Guatemala åtalades ex-presidenten Efraín Ríos Montt vid 86 års ålder för folkmord och i Rumänien ska nu ex-presidenten Ion Ilescu, 88, ställas inför rätta för brott mot mänskligheten. I november 2018 inleddes en rättegång mot en 94-årig man i Tyskland som var vakt i koncentrationslägret Stutthof under den tyska ockupationen av Polen. I Kambodja dömdes i november 87-årige Khieu Samphan och den 92-årige Nuon Chea, två av ledarna för Röda khmererna 1975-1979, för folkmord.

Utrikesminister Henry Kissinger (till höger) i möte med Chiles president Augusto Pinochet 1976. Pinochet tog makten i en militärkupp 11 september 1973.

Utrikesminister Henry Kissinger (till höger) i möte med Chiles president Augusto Pinochet 1976. Pinochet tog makten i en militärkupp 11 september 1973. Foto: Ministerio de Relaciones Exteriores de Chile/Wikimedia

Till årsmötet i Gävle hade Gunnar Olofsson återkommit med en motion om att USA:s brott under Indokinakrigen ska undersökas och att Henry Kissinger ska utredas för folkmord och brott mot mänskligheten.

Amnesty har vid ett tillfälle, 23 april 2002, krävt att den brittiska regeringen skulle tillåta att franska och spanska undersökningsdomare skulle få höra Henry Kissinger som vittne. Det handlade då om Operation Condor på 1970-talet där militärdiktaturerna i Argentina, Bolivia, Brasilien, Chile, Paraguay och Uruguay samarbetade för krossa vänsteropposition genom kidnappningar och utomrättsliga avrättningar.

Styrelsen yrkade avslag på Gunnar Olofssons motion och hänvisade bland annat till att offren för krigsbrott i Kambodja, Laos och Vietnam inte själva driver frågan om rättvisa efter krigen och att det verkar osannolikt att Amnesty USA skulle vara pådrivande och delaktiga då de nu har stort fokus på vad som händer under president Donald Trump.

Henry Kissinger inbjuden till USA:s president Donald Trump 10 maj 2017.

Henry Kissinger inbjuden till USA:s president Donald Trump 10 maj 2017. Foto: White House/Wikimedia

Efter en debatt kring svårigheterna att hitta en lämplig domstol att lagföra Henry Kissinger, då till exempel ICC, Internationella brottmålsdomstolen, är utsiktslöst då den upprättades först 1 juli 2002, röstade ändå drygt 50 deltagare för motionen medan närmare 70 stödde ett avslag.

Ulf B Andersson

Fotnot: En kortare version finns också i nummer 2/2019.

Läs mer om Amnestys årsmöte i Gävle

ÅRSMÖTE2019: Amnesty i förändring (22 maj 2019)

ÅRSMÖTE2019: Vad var bäst? (19 maj 2019)

ÅRSMÖTE2019: Osai Ojigho, chef för Amnesty Nigeria: ”Årsmötet har varit en ögonöppnare för mig” (19 maj 2019)

ÅRSMÖTE2019: Hur inkluderande är Amnesty? (16 maj 2019)

ÅRSMÖTE2019: ”Marielle har blivit en symbol för motståndet” (14 maj 2019)

ÅRSMÖTE2019: Få våldtäktsfall leder till åtal (14 maj)

ÅRSMÖTE2019: Het debatt om tiggeriförbud (13 maj)

ÅRSMÖTE2019: Amnesty manifesterade för utsatta EU-medborgare (11 maj 2019)

ÅRSMÖTE2019: I Gävle ska Amnesty fatta besluten (11 maj 2019)

ÅRSMÖTE2019: ”Vi kämpar för Moder Jord” – kampen mot gruvdrift i Pondoland (11 maj 2019)

reportage | 2019-05-14
Av: Ulf B Andersson
Även publicerad i AmnestyPress #2/2019