Azerbajdzjan: Zhala Bayramova kämpar för sin fars frigivning

I juli greps en av Azerbajdzjans mest kända dissidenter, ekonomiprofessorn Gubad Ibadoghlu. Från ett korridorsrum i Lund bedriver hans dotter, juristen Zhala Bayramova, sedan dess en intensiv kamp för att få honom fri. Nu driver hon tillsammans med en grupp advokater sin fars fall i Europadomstolen. Men rädslan är att tiden är på väg att rinna ut. Gubad Ibadoghlus hälsa blir allt sämre.

reportage | 2023-10-16
Av: Ira Mallik

Gubad Ibadoghlu greps den 23 juli. Foto: Gubad Ibadoghlu's family/Amnesty

Zhala Bayramova är dotter till Dr Gubad Ibadoghlu.

‒ Jag vill inte att han ska dö i häktet. Vi vet inte exakt hur illa det är ställt, vi har inte fått se några bilder på honom, säger Zhala Bayramova när vi ses på Bokmässan i Göteborg.

Det har gått två och en halv månad sedan hennes far greps i huvudstaden Baku. Den här hösten skulle Gubad Ibadoghlu börjat arbeta vid universitetet Dresden Tech i Tyskland, efter några år vi London School of Economics. Men under ett besök i hemlandet greps han och hustrun den 23 juli.

‒ Gripandet var extremt våldsamt, säger Zhala Baymarova.

Hon beskriver hur föräldrarnas bil rammades framifrån och bakifrån av två bilar och hur ett 20-tal civilklädda poliser omringade dem. Hon var inte själv på plats men berättar att båda föräldrarna misshandlades. Hennes mamma släpptes senare samma dag, men hennes far hålls fortfarande kvar i häkte.

När vi ses är hon dock allra mest oroad över att hennes pappa, som redan tidigare haft sviktande hälsa, verkar ha blivit allt sämre i häktet.

‒ Han har hjärtproblem, och skulle behöva opereras. Han har diabetes. Han har förlorat mer än tio kilo i vikt på två veckor, säger hon och berättar att Röda Korset inte fått besöka honom i häktet trots upprepade försök.

Zhala Bayramova oroas över hälsotillståndet för fadern Gubad Ibadoghlu, som är fängslad sedan 23 juli. Foto: Ira Mallik

De uppgifter familjen har att gå på kommer från advokaterna. Hon pratar fort och faktatätt. Zhala Bayramova är 25 år, aktivist och utbildad jurist i Azerbajdzjan som hon lämnade 2021. Hon berättar att få jurister arbetar med människorättskränkningar i Azerbajdzjan och att hon tagit ett 60-tal fall till Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Hon har också jobbat för samhällsförändring som aktivist, inom feministiska och hbtqi-frågor bland annat. I Lund läser hon en masterutbildning inom juridik och mänskliga rättigheter.

Nu är det sin fars fall hon arbetar med, tillsammans med en grupp advokater. Och i ett utlåtande från Europadomstolen uppmanas nu azeriska myndigheter att låta Gubad Ibadoghlu få träffa läkare och få sjukhusvård. I nuläget har han inte tillgång till alla sina mediciner eller läkarvård, uppger Zhala Bayramova:

‒ Det som händer med politiska fångar är ofta att de hålls häktade under lång tid. Det finns flera exempel på liknande fall. Man griper en person och håller dem i häkte tills deras hälsa försämrats så mycket att de inte fungerar länge: du ska inte klara av att kritisera regeringen.

Den 12 september fyllde Gubad Ibadoghlu 52 år – födelsedagen ägde rum i fångenskap.
Under flera årtionden har han varit en nagel i ögat på Azerbajdzjans president Ilham Alijev och regeringen.

Mehriban Alijeva är gift med president Ilham Alijev och sedan 2017 vicepresident i Azerbajdzjan. Foto: President.az/Wikimedia

Inte minst eftersom han är en internationellt välkänd ekonom, som tvingades i exil 2015, och hans kritik mot korruption och idoga rapportering om ekonomiska förhållanden och oegentligheter i landet har fått stor uppmärksamhet.

För flera år sedan grundade Gubad Ibadoghlu i Azerbajdzjan ett oberoende ekonomiskt researchcenter, ERC, som bland annat granskade hur offentliga medel hanterades. I samband med en rad tillslag mot civilsamhället och NGO:er frystes centrets tillgångar 2014. Gubad Ibadoghlu anklagades för skattebrott och oregistrerade utländska donationer, enligt uppgifter från bland annat Human Rights Watch.

Zhala Bayramova säger att polisutredningen och hotet om åtal, kom som ett svar på hans arbete:

‒ Det här är en regering som månar om sitt rykte. De vill visa upp en fin fasad. Ett exempel är, presidentens fru Mehriban Alijeva som är vicepresident (sedan 2017). Hon syns i internationella modemagasin. De spenderar enorma summor på sitt rykte. Gubad Ibadoghlu är en av dem som bidragit till sprickorna i fasaden. Han har bland annat granskat den omdiskuterade uppgörelse om gasförsäljning som Azerbajdzjan ingått med EU, och pekat på misstänkt rysk inblandning. Han har även varit rapportör till Världsbanken.

‒ Azerbajdzjan ville få lån från Världsbanken. Det fick president Ilham Alijev att kalla honom en ”kackerlacka som sitter i utlandet och borde hålla tyst” på nationell teve, berättar Zhala Bayramova.

Enligt Human Rights Watch slog polisen i samband med arresteringen till mot ett kontor som tidigare använts av det ekonomiska center som Gubad Ibadoghlu grundade i Baku. Där beslagtogs 40 000 dollar (cirka 440 000 kronor) i kontanter. Familjen hävdar att pengarna planterats där, samt att kontoret inte längre används av centret.

Ilham Alijev (i mitten) får den Turkiska världens högsta utmärkelse av Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan 2021 när OTS, Turkiska rådet, höll sitt åttonde toppmöte. Foto: President.az/Wikimedia

Dagen efter gripandet anklagades Gubad Ibadoghlu för penningförfalskning: för att ha producerat, innehaft och sålt förfalskade sedlar under organiserade former. Om han skulle fällas riskerar han 12 års fängelse.

Det internationella stödet för Gubad Ibadoghlu har varit stort. Flera internationella organisationer och tidningar som Washington Post har ifrågasatt både gripandet och anklagelserna. Även enskilda amerikanska senatorer har engagerat sig för att han ska släppas fri. Amnesty International menar att anklagelserna som riktas mot honom är ”grundlösa och är en vedergällning för hans kritik”.

Zhala Bayramova säger att allt handlar om att smutsa ner hans renommé, därför blir anklagelserna också väldigt motsägelsefulla.

‒ Han har anklagats för religiös extremism, men han är inte alls religiös. Han har anklagats för att ha länkar till Gülen-rörelsen (som har anklagats för kuppförsöket i Turkiet 2016). För att ha kopplingar till affärsmannen Soros (George Soros driver Open Society Institute, vars kontor i Baku stängdes 2014). De har också stulit och läckt bilder på mig med hbtq-flaggor. Han har även anklagats för att vara homosexuell, säger hans dotter uppgivet.

‒ Han återvände bara i somras för att min farmor är gammal och sjuk och han ville träffa henne. Han hade aldrig för avsikt att stanna i landet, konstaterar hon.

Zhala Bayramova (till höger) besökte Bokmässan i Göteborg. Foto: Ira Mallik

Vi sitter vid ett bord på Bokmässan i Göteborg en av de sista dagarna i september. Zhala Bayramova ska delta i ett seminarium om situationen i Nagorno-Karabach där en azerisk militäroffensiv pågår sedan en vecka. Den svenska journalisten och författaren Rasmus Canbäck är med på länk från gränsen och berättar om förtvivlade människor som anländer till Armenien i samband med den folkfördrivningen som pågår. 90 000 armenier tros ha flytt vid den här tidpunkten, idag långt över 100 000 personer.

Samma dag kommer det internationellt icke-erkända armeniska styret i Nagorno-Karabach meddela att den självutnämnda republiken Artsach ska upplösas. Veckan som kommer ska flyktingsituationen förvärras.

Zhala Bayramova är besviken över utvecklingen kring Nagorno-Karabach där allt arbete för fred nu är dött. Foto: Ira Mallik

Jag frågar om hon är överraskad över utvecklingen.

‒ Det här angreppet har byggts upp under lång tid: Den som följt vad som sagts från officiellt håll eller i medierna i Azerbajdzjan är inte förvånad, säger hon och berättar om en lång rad fredsaktivister som gripits i Azerbajdzjan de senaste månaderna.

Hon beskriver sig som fredsaktivist och berättar hur hon tidigare engagerat sig för försoning mellan armenier och azerer. Men tillägger att fredsfrågan befinner sig i ett hopplöst läge nu:

‒ Allt arbete för fred är dött nu. Det är för mycket propaganda från båda sidor. All denna blodspillan och hat. Det är vad krig för med sig, det förstör all organisering och människors hopp om förändring. Det är en konflikt som pågått länge, men den väcker väldigt lite engagemang internationellt. Precis som den politiska situationen i Azerbajdzjan, demokratiutvecklingen där ses som ett förlorat slag.

Hon signalerar att intervjun är över. Hon vill vidare i vimlet för att se om hon kan komma i kontakt med personer som är intresserade av hennes fars fall.

‒ Han behöver omedelbar sjukhusvård. Men inte i Azerbajdzjan utan han behöver få vård utomlands. Det har är en akutsituation. Allt handlar om att jag vill att min pappa ska leva, att han ska fortsätta att leva, säger Zhala Baymarova.

Ira Mallik

Europadomstolen

Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter, även kallad Europadomstolen, prövar och uttolkar kränkningar av Europakonventionens skydd av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Den sorterar under Europarådet.

Domstolen kan ålägga en medlemsstat att ändra sin lagstiftning eller att frige personer som frihetsberövats. Domstolen har sitt säte i Strasbourg. Europarådet har 47 medlemsländer och Azerbajdzjan är medlem.

Azerbajdzjan

Ilham Alijev har varit president i Azerbajdzjan sedan 2003 och innan dess var hans pappa Heydar Aliyev president i tio år.  2008 valdes Ilham Alijev om med 89 procent av rösterna och utlyste året efter en folkomröstning om författningsändringar, som innebar att presidenten tillåts sitta ett obegränsat antal mandatperioder. Alijev har därefter omvalts 2013 och 2018.
2017 utsåg Alijev sin hustru Mehriban Alijeva till första vicepresident. I Transparency Internationals index som mäter korruption har landet, som tidigare haft dålig ranking, år 2022 fallit till plats 157 av 180.

I Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex återfinns landet också bland de sämst placerade länderna med plats 151 av 180.

Läs också

DN Debatt. ”EU måste sluta köpa gas från Azerbajdzjan” ( Svante Lundgren i DN 4 oktober 2023)

Läs mer om Azerbajdzjan från Amnesty Press

MR-DAGARNA2019: Människorättsförsvarare riskerar att drabbas av psykisk ohälsa (16 november 2019)

Right Livelihood: Pristagaren som inte fick komma till Stockholm (22 december 2017)

Massgripanden av hbtqi-personer i Azerbajdzjan – alla är frisläppta efter internationella protester (8 oktober 2017)

Azerbajdzjan hotar att svartlista reporter efter reportage i Amnesty Press (3 september 2017)

Konflikten om Nagorno-Karabach: Armenien och Azerbajdzjan rustar för strid (15 augusti 2017)

Azerbajdzjan i Europarådet: Kaviardiplomati för att tysta kritik (8 juni 2017)

Medie(o)frihet i öst (2 februari 2017)

ALMEDALEN2016: Konflikter i medieskugga (9 juli 2017)