I skuggan av pandemin – så påverkades jourrörelsen

Pandemin har slagit hårt mot stora delar av världen och kvinnor har drabbats av risk för ökat våld i nära relationer under nedstängningar. I Sverige har nedstängningarna inte varit lika omfattande men det antas att våldet i nära relationer kan ha ökat på grund av pandemin. Journalisten och författaren Joakim Medin har samlat vittnesmål från 20 jourer, anslutna till Unizon, i rapportboken ”Samhällsbärarna”.

reportage | 2021-10-11
Av: Soledad Cartagena
FN:s generalsekreterare António Guterres.

FN:s generalsekreterare António Guterres. Foto: Cancillería Argentina/Wikimedia

I april 2020 uppmanade FN:s generalsekreterare, António Guterres, alla länders myndigheter att inkludera skydd för kvinnor och flickor i arbetet mot coronapandemin. Han konstaterade att det största hotet för många kvinnor och flickor finns där det ska vara säkras – i det egna hemmet. Isolering och karantän är viktiga åtgärder för att stoppa coronasmittan men kan vara förödande för kvinnor som lever i relationer med våld. António Guterres sade vidare att myndigheterna måste öka investeringar i nättjänster och hjälporganisationer. Och säkra sätt för kvinnor att söka hjälp utan att bli upptäckta av sina förövare.

Uppmaningen var inget nytt för Sveriges kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer i Unizon. De hade från pandemins start larmat om att många kvinnor och unga skulle behöva hjälp samtidigt som jourerna var i behov av långsiktig finansiering.

I rapportboken ”Samhällsbärarna” samlar journalisten Joakim Medin vittnesmål från 20 kvinno-, tjej- och ungdomsjourer över hela Sverige om våldsutsattheten för kvinnor och unga under pandemin. Han granskar också hur svenska kommuners samarbete med jourrörelsen och civilsamhället har sett ut under krisåret. Boken är beställd av Unizon, riksförbund för över 130 idéburna kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer.

– Unizon kontaktade mig då de vet att jag gillar att skriva långa reportage, säger Joakim Medin. Sedan har jag haft helt fria händer att skriva efter mina besök på jourerna runt om i landet.

Joakim Medin menar att det är svårt att bedöma hur många av de stödsökande som varit utsatta för våld redan innan pandemin och som gradvis hamnade i en värre situation, respektive hur många som blev våldsutsatta först när pandemin hade brutit ut.

– Vissa jourer har tagit emot en kraftig ökning och ibland dubbelt så många samtal från våldsutsatta kvinnor eller unga som pratar om fysiska övergrepp eller psykisk ohälsa. Andra jourer har sett bara mindre ökningar. Men alla, även Kvinnofridslinjen, varnar för att en högre nivå av våldsutsatthet kan avslöjas efter att pandemin har passerat, säger han.

Joakim Medin har skrivit ”Samhällsbärarna”.

Joakim Medin har skrivit ”Samhällsbärarna”. Foto: Daniel Wiklander

Stina Holmberg, utrednings- och forskningsråd på Brottsförebyggande rådet (Brå), säger att det inte går att dra några slutsatser om våld i nära relationer har ökat under pandemin eftersom deras genomgång främst bygger på polisens statistik.

Problemet är att sedan 1 januari 2019 är statistiken indelad i tre relationstyper: närstående genom parrelation, närstående genom släktskap eller familj och annan slags relation. År 2020 såg Brå att anmälningarna om våld i nära relation hade ökat medan våld i familjen hade minskat lika mycket. När man tittade närmare på statistiken visade det sig att förändringarna jämfört med 2019 berodde på att polisen blivit bättre på att koda in brotten i rätt kategori.

Stina Holmgren är utrednings- och forskningsråd på Brå.

Stina Holmgren är utrednings- och forskningsråd på Brå. Foto: Lieselotte van der Meijs

– Därmed fick vi inget stöd för att anmälningarna om våld i nära relation hade blivit flera. Men man får också komma ihåg att även om anmälningarna inte blivit flera så kan det antingen bero på att problemet med våld i nära relation inte ökade eller på att kvinnor var mindre benägna att anmälningar på grund att det hade blivit svårare att anmäla, säger Stina Holmberg.

Unizons ordförande Olga Persson tror att Sverige kan ha haft en fördel när det gäller coronastrategin eftersom vi inte haft total nedstängning av samhället. Men det betyder inte att hälso- och sjukvård inte har varit lika belastad som andra länder. Den är en viktig aktör i att upptäcka våld mot kvinnor och barn.

– Sverige har som andra länder uppmanat människor att inte belasta sjukvården i onödan och att hålla sig hemma. Där skiljer sig inte vår strategi mot andra länder. Jag tror att vi kommer att hitta våld mot kvinnor och barn både i Sverige och utlandet som vi inte har upptäckt. Många människor befinner sig i psykisk ohälsa, ekonomiska påfrestningar och många har förlorat jobbet och framförallt framtidstro. De här sakerna spelar roll när det kommer till mäns våld mot kvinnor och barn, säger hon.

I november 2020 genomförde DN en enkätundersökning bland Sveriges 290 kommuner om de hade upplevt att våld i nära relation hade ökat. 177 kommuner svarade. Av de kommuner som svarade på enkäten angav var tredje kommun att de såg en stor eller en liten ökning av våld i nära relationer. Att två tredjedelar inte rapporterat någon ökning kan bero på flera faktorer, tror Joakim Medin:

– Myndigheterna kan vara för resurssvaga för att själva få en överblick hur utvecklingen sett ut under pandemin. Det har kanske inte funnits en kvinnojour i kommunen. Har du varken den offentliga sektorn eller en ideell jourverksamhet som kan undersöka saken tillräckligt väl tror jag att det kan vara svårare att få en ordentlig överblick i vad som har hänt, och det finns en oro för att det finns ett mörkertal av våldsutsatta som ännu inte upptäckts, säger han.

Rapportboken ”Samhällsbärarna”.

Rapportboken ”Samhällsbärarna”. Foto: Unizon

På Ungdomsjouren Tigerlilja i Varberg arbetar Anna Christiansson. Runt påsk 2020 hade de ett stort tryck på chatten och tredubbelt stödsökande. Många samtal var kopplade till pandemin och hur distansundervisningen påverkade studierna och relationen med familjen.

-– Mest handlade samtalen om att det var oroligt hemma och oftast var det pappan som skapade oro. Om han blev permitterad och av med jobbet utlöste det frustration och oro över ekonomin och framtiden. De unga pratade om både sexuellt och fysiskt våld. De kom inte undan eftersom skolan och fritidsaktiviteterna var stängda, säger Anna Christiansson.

Hon gissar utifrån statistik och ämnen som ungdomarna tog upp att det var mest tjejer som kontaktade dem.

– Vi hade stort tryck angående våld i hemmet och det hade vi inte varit med om innan. Det blev extremt påtagligt, säger hon.

”Samhällsbärarna” lyfter fram det extra statsbidraget som Unizon fick under pandemin och vad det resulterade i för enskilda jourer. Det var medvetet från Joakim Medin att skriva om det för att visa vad konsekvenserna blir när jourerna får en extra pott med pengar.

– Jag åkte till små orter för att se vad de extra pengarna resulterade i. Arbetet har blivit effektivare. I Ljusdal, en kommun med 19 000 invånare, är det en person som arbetar halvtid och så fort hon kan arbeta mer hinner hon prata med fler människor och ge assistans och stöd till utsatta människor. Det säger sig självt att med ökade resurser så kan det göras mer eftersom det här är en ideell rörelse, säger Joakim Medin.

Unizon har varit kritiska mot socialtjänsten och dess agerande, särskilt i början av pandemin.

– Det blev tydligt att det fanns ett stort kunskapsglapp, brist på vilja och resurser. Det måste finnas en beredskap för en samhällskris. Det går inte att ställa in möten eller avboka samtal bara för att man inte kan träffas. Civilsamhället måste inkluderas och vara med från början och vi måste ses som den tillgång och den resurs vi är, säger Olga Persson.

Olga Persson är ordförande för Unizon.

Olga Persson är ordförande för Unizon. Foto: Unizon

Jourrörelsen bedriver ett samhällsbärande arbete, som skyddsnät för kvinnor och barn som utsatts för mäns våld, och som politisk röst för våldsutsatta kvinnor och barn i den offentliga debatten och i kontakten med politiker och myndigheter - men erkänns inte i den utsträckning vi borde, menar Olga Persson:

– Idrottsrörelsen och privata företag har fått mycket bidrag men kvinnojourerna har inte fått lika mycket medel. Det är talande för hur samhället ser på den här frågan och kvinnors liv och arbete. Enda gången vi blir tagna på allvar är när fem kvinnor är döda. Då är det för sent.

Olga Persson tycker att lagstiftningen är tydlig men anser att det är det politiska och tjänstemannamässiga ledarskapet i kommunerna som brister.

– Från lagstiftarens sida har man gjort det som krävs för att lagstiftningen ska finnas på plats för de som vill jobba och följa lagstiftningen. Den enskilda socialhandläggaren har lagen som stöd men den politiska ledningen behöver ge resurser och mandat att utföra arbetet. Jag upplever att många inom socialtjänsten känner det här glappet. Det blir en inbyggd konflikt där det finns en lagstiftning att förhålla sig till och samtidigt är uppdraget från chefsnivån att göra så lite som möjligt, att insatser för kvinnor och barn inte får kosta pengar och inte ta tid, säger Olga Persson.

Soledad Cartagena
[email protected]

Läs också

Tydliga indikationer på konsekvenser av pandemins andra våg i Brås preliminära statistik över anmälda brott under vintern 2020/2021 (Brå)

Läs mer

Det finns två rikstäckande jourorganisationer i Sverige.

Unizon är riksförbund för över 130 idéburna kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer.

Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, är partipolitiskt och religiöst obunden med omkring 100 medlemsjourer som ger stöd och skydd åt kvinnor, tjejer och barn som utsatts för mäns våld, samt åt kvinnor i lesbiska relationer.

Det finns också jourer som står utanför riksorganisationerna, till exempel Terrafem.

Fakta och statistik

Enligt polisens statistisk över våld i nära relationer anmäldes år 2020 16 461 misshandelsfall mot kvinna i en närstående relation. 2019 var det 14 261 anmälningar. Det innebär en ökning på 15,4 procent mellan åren 2019 och 2020.

Enligt Brås bedömning förklaras ökningen under 2020 i huvudsak av att polisen felkodade en del av anmälningarna under 2019 som våld mot närstående eller släktskap när det i själva verket rörde sig om misshandel i nära relation.

För anmälda misshandelsbrott mot vuxna kvinnor år 2020 var det vanligast (80 procent) att brottet begicks av en för brottsoffret bekant person. För misshandel mot män var andelen brott som begicks av en bekant person 45 procent.

Brå konstaterade under år 2020 17 fall av dödligt våld där offer och förövare hade eller hade haft en parrelation, vilket ungefär var samma resultat som 2019 (18 fall). År 2018 var det 26 dödsfall och 2017 11 dödsfall.

Antalet fall av dödligt våld mot kvinnor där offret och förövaren var eller hade varit i en parrelation uppgick till 13 fall 2020, motsvarande drygt hälften (52 procent) av samtliga fall av dödligt våld mot kvinnor under året.

Dödligt våld mot män i en parrelation uppgick till 4 fall 2020, vilket motsvarade 4 procent av samtliga fall av dödligt våld mot män.

Pandemins osynliga offer lever i ett helvete

En markant ökning av hemarbete och nedstängning av stora delar av samhället har skapat en ohållbar situation för många familjer – vilket har resulterat i en skrämmande ökning av misshandelsfall och stödbehov, skriver Nina Rung i Expressen den 31 mars 2021 . Hon presenterar föreningen Huskurages rapport som visar på en alarmerande ökning av misshandel mot närstående under Coronaåret 2020.

reportage | 2021-10-11
Av: Soledad Cartagena