MR-DAGARNA2019: Jemen -den värsta humanitära katastrofen i världen

Inbördeskriget i Jemen beskrivs som den värsta humanitära katastrofen i världen just nu. 100 000 människor uppges ha dödats. 22 miljoner beräknas vara i behov av humanitärt stöd. Barn dör och kvinnorna kämpar för att få sitta med vid fredsförhandlingarna. På MR-dagarna hölls på lördagen två seminarier om situationen i Jemen.

reportage | 2019-11-17
Av: Jennie Aquilonius

Resultatet av ett flyganfall från den Saudiledda koalitionen mot Jemens huvudstad Sanaa i oktober 2015. Foto: Almigdad Mojalli/VOA/Wikimedia

En tioårig pojke leker med en blå boll. Studsar den längs gatan. Bollen är en kär ägodel. Den tillhörde hans bästa vän, som dödades när en bomb träffade hans hem.

– Jag kommer att spara bollen och hans leksaker så länge jag lever, säger pojken.

Filmen med pojken visas på seminariet ”Hur förhindrar vi att barn dör i konflikter som Jemen?” som arrangeras av Unicef Sverige på MR-dagarna. Var tionde minut dör ett barn i Jemen av orsaker som hade kunnat förhindras, säger Karin Strömstedt Johansson, programhandläggare för internationella utvecklingsfrågor på Unicef Sverige.

– Från FN:s håll beskrivs Jemen som den värsta humanitära katastrofen i modern tid. Det är också en bortglömd humanitär katastrof, säger hon.

Karin Strömstedt Johansson beskriver ett land slaget i spillror. Det finns i princip ingen fungerande infrastruktur, offentlig sektor eller sjukvård. Drygt tre miljoner människor är på flykt.

Karin Strömstedt Johansson, programhandläggare för internationella utvecklingsfrågor på Unicef Sverige, visar måttband som används för att mäta barns överarmar och se om de lider av undernäring. Foto: Jennie Aquilonius

En fjärdedel av barnen går inte i skolan. Barnäktenskap och rekrytering av barnsoldater ökar. Barn dör på vägen till från skolan, när de hämtar vatten eller leker.

Unicef jobbar i hela landet med bland annat vatten och sanitet, näring, utbildning och skydd av barn. Mest akut är undernäringen.

– Tre miljoner barn lider akut brist på näring och riskerar att dö om vi inte får ett slut på konflikten, säger Karin Strömstedt Johansson.

Kriget i Jemen är komplext med många aktörer. Det har pågått sedan år 2015 då presidenten Abd Rabu Mansur Hadi tvingades bort av Huthirebellerna, som befinner sig i norra delen av landet och stöds av Iran.
Den internationellt erkända Hadi-regeringen stöds av en koalition med Saudiarabien och Förenade Arabemiraten i spetsen, som i sin tur har USA och Storbritannien bakom sig.

Samtidigt kräver organisationen The Southern Transitional Council, STC, att södra delen av Jemen blir självständigt. Dessutom finns väpnade grupper i form av Islamiska staten, IS, och al-Qaida på den arabiska halvön, Aqap, närvarande i landet.

– Kriget i Jemen är mycket förknippat med strider mellan de regionala stormakterna, Saudiarabien och Iran, som av olika strategiska skäl stöttar de krigande parterna inne i landet. De har skapat en situation där de mest basala förnödenheter, som mat och vatten, inte tillhandahålls, säger Pieter-Jan van Eggermont, humanitär rådgivare på Läkare utan gränser.

Pieter-Jan van Eggermont, humanitär rådgivare på Läkare utan gränser. Foto: Jennie Aquilonius

Det är ett smutsigt krig, fortsätter han. Med fruktansvärda krigsbrott som drabbar civila. Civil infrastruktur som vägar, vattenförsörjning och sjukhus bombas. En av de mest kända attackerna är den saudiledda koalitionens bombning av en skolbuss i augusti 2018. 51 människor dog, 40 var barn. Han visar ett fotografi på små blå Unicef-ryggsäckar som ligger i sanden.

– Det är en fruktansvärd bild. Det är en av de värsta bilder jag har sett på många år, säger han.

Det kan också vara svårt för de humanitära organisationerna att nå fram till de 22 miljoner invånare som är i behov av hjälp.

Under drygt ett år blockerade till exempel den saudiledda koalitionen den viktiga hamnstaden Al Hudaydah (Hodeidah).

Redan innan kriget var Jemen arabvärldens fattigaste land. Men det var på rätt väg, enligt Pieter-Jan van Eggermont, för varje år pekade hälsoindikatorerna uppåt. Men det blev en dramatisk vändning 2015. Barn- och mödradödligheten, som är typiska mått på hur bra det går för ett land, har ökat kraftigt sedan dess.

– Jag kan bara hoppas att upprördheten över de humanitära behoven ökar, det är egentligen inte normalt att det accepteras, säger Pieter-Jan van Eggermont.

Karin Strömstedt Johansson, programhandläggare för internationella utvecklingsfrågor på Unicef Sverige. Foto: Jennie Aquilonius

Karin Strömstedt Johansson berättar att brotten mot folkrätten, att civilbefolkningen inte skyddas, är något som Sverige drev hårt under sin tid i FN:s säkerhetsråd 2017–2018.

– Då fick man igenom en resolution om barn i väpnad konflikt, som skrevs under av 98 länder.

En granskning från TV4 har dock också visat att svenska vapen kan kopplas till misstänkta krigsbrott i kriget i Jemen. Sverige exporterar vapen till Saudiarabien och Förenade Arabemiraten.

F-15 plan från det saudiarabiska flygvapnet. Foto: Saudi88hawk/Wikimedia

På MR-dagarna i Linköping hålls ytterligare ett seminarium om Jemen samma eftermiddag. ”Women's Voices for Peace in Yemen” arrangeras av den ideella organisationen Operation 1325. Den arbetar för att FN:s säkerhetsrådsresolution 1325, om kvinnor, fred och säkerhet ska bli verklighet. Mer än 100 000 människor uppges ha dött i kriget i Jemen, enligt de senaste siffrorna från Armed Conflict Location & Event Data Project, ACLED .

Charlotte Lind, projektledare på Operation 1325 och moderator. Foto: Jennie Aquilonius

– Situationen för kvinnor räknas också som den värsta i världen, enligt The Global Gender Gap Index, säger moderatorn Charlotte Lind, projektledare på Operation 1325.

I december 2018 hölls officiella fredssamtal i Rimbo utanför Stockholm mellan Huthirebellerna och Hadi-regeringen. Då skrev parterna bland annat under ett avtal om eldupphör runt hamnstaden Al Hudaydah, som sedan dess har brutits av båda sidor. Just nu pågår inofficiella samtal mellan parterna.

Vid fredssamtalen i Stockholm medverkade bara en kvinna, från regeringssidan. Operation 1325 arrangerade ett parallellt seminarium med åtta jemenitiska kvinnor om kvinnors rätt att delta i förhandlingarna.

– Studier från bland annat Internationella Fredsinstitutet visar att när kvinnor har en aktiv roll i fredsförhandlingar är chansen större att få till ett fredsavtal, avtalen håller längre och implementeras i högre grad, säger Charlotte Lind.

Hend Omarian från organisationen South and independent group. Foto: Jennie Aquilonius

En av dem som deltog vid de parallella samtalen var Hend Omarian, från organisationen South and independent group. Hon är en av dem som vill att Sydjemen ska bli självständigt. Sydjemen och Nordjemen enades 1990. Men fyra år senare bröt ett inbördeskrig ut. År 2007 började sydjemeniterna återigen demonstrera på gatorna för självständighet.

Hend Omarian var senast i Jemen år 2013 och är i dag student i Malmö. Hon berättar att situationen för kvinnor försämrades efter landet enades. För 30 år sedan gick fler tjejer i skolan och utbildade sig vidare. Kvinnor kunde ha olika positioner i samhället, även inom politiken och militären, och valde själva om de till exempel ville använda hijab eller inte.

– I och med att länderna enades vändes allt uppochner. Vi har gått tillbaka många år i utvecklingen. Lagar som skyddar kvinnors rättigheter har ändrats och i fattiga familjer gifts flickor bort tidigt. Vi lider brist på utbildning och sjukvård. Många kvinnor har förlorat sina män och barn i kriget och har svårt att överleva, det finns ingen välfärdsstat, vem ska försörja dem? säger Hend Omarian.

Men separatiströrelsen The Southern Transitional Council, STC, bjuder inte in kvinnor i fredsförhandlingar och andra viktiga möten. Hend Omarian har bestämt sig för att följa ledarna och öka trycket. När hon fick nys om att STC-ledaren Aidarus al-Zubaidi skulle delta vid ett seminarium i London i mars förra året såg hon till att komma dit. Efter seminariet hade hon ett möte med al-Zubaidi.

– Jag sade att vi alltid har stöttat er, men kvinnor borde också vara en del av STC, och få förtroende och chans att representera Södra Jemen. Jag sade att du måste låta kvinnor vara med vid möten och förhandlingar, han lovade att de skulle det.

Den 5 november i år nådde Hadi-regeringen och STC ett avtal. Det går bland annat ut på att STC får hälften av ministerposterna i en ny regering.

Hend Omarian berättar att hon före avtalet såg bilder från ett flygplan som skulle ta STC-deltagarna till förhandlingarna i Saudiarabiens huvudstad Riyadh. Bara män fanns ombord. Hon började sms:a STC-ledarna och fråga var kvinnorna var. Svaret blev att de skulle komma, men det skedde aldrig.
– Jag blev så arg. Många kvinnor har också demonstrerat för självständighet, de tror på samma sak, rätten till självbestämmande, varför blir de ignorerade? Säger Hend Omarian.

Arabiska våren i Sanaa 1 mars 2011. I många månader pågick protesterna där kvinnor och män från olika grupper deltog. Foto: al-Jazira/Wikimedia

Pieter-Jan van Eggermont från Läkare utan gränser medverkar också på det här seminariet. Han berättar att Läkare utan gränser arbetar på 13 sjukhus runt om i landet. Organisationen stöttar även 20 andra vårdinrättningar genom att betala personalens löner och bidra med medicinsk expertis, läkemedel och diagnosinstrument. Läkare utan gränser är en stor arbetsgivare där nio av tio anställda är jemeniter. Enligt Pieter-Jan van Eggermont har kvinnor viktiga positioner inom organisationen och arbetar som bland annat gynekologer, barnmorskor och fysioterapeuter.

Enligt traditionella och religiösa normer får kvinnor ofta inte resa på egen hand. Om kvinnliga anställda och patienter behöver åka till en annan stad kan de behöva sällskap av en manlig familjemedlem. Men här tycker sig Pieter-Jan van Eggermonts fältkollegor se en förändring.

– Det kanske beror på att många män har förlorat sin inkomst. Om du då har en fru som är utbildad barnmorska eller sjuksköterska, och det är er enda möjlighet, så accepterar du att hon arbetar för Läkare utan gränser. Kvinnorna får högre status och mer makt, säger han.

Text och foto: Jennie Aquilonius
[email protected]

Bakgrund/Jemen

Egyptiska armén marscherar in i Jemen 1962. Foto: Wikimedia

1918 Det Osmanska riket tillhör förlorarna i första världskriget och norra Jemen blir ett självständigt kungadöme. Södra delen ingår i det brittiska imperiet.

1962 Republik utropas efter en kupp i norra Jemen. Inbördeskrig utbryter. De shiamuslimska rojalisterna stöds av Saudiarabien medan Egypten skickar soldater till den republikanska sidan i det som kallas ”Egyptens Vietnamkrig”. Efter Egyptens reträtt 1967 inleds en försoning.

1963 Befrielserörelserna NLF och Flosy inleder uppror mot britterna i södra Jemen.

1967 En självständig folkrepublik utropas i Sydjemen när britterna drar sig tillbaka. En radikal marxistisk falang inom NLF tar makten 1969.

Protester i Aden 1967 mot det brittiska styret. Foto: http://alamree.net/Wikimedia

1990 Nordjemen och Sydjemen förenas överraskande i en ny stat.

1994 Inbördeskrig bryter ut mellan Nordjemen och Sydjemen.

2004-2011 Uppror bland shiamuslimer i Saada-provinsen. Huthirörelsen slås ner med hjälp av Saudiarabien. I det tidigare Sydjemen ökar protesterna och rörelsen al-Hirak kräver självständighet.

2011 President Saleh tvingas avgå under den arabiska våren och vicepresident Hadi tar över.

2014-2015 Saleh och huthirörelsen tar makten i huvudstaden Saana. President Hadi flyr till Aden och senare till Saudiarabien. En koalition med Saudiarabien och Förenade Arabemiraten i spetsen inleder en offensiv mot Huthirörelsen.

Ex-president Saleh dödades i december 2017 när han bröt med huthi-rebellerna. Foto: Kremlin.ru/Wikimedia

2015 I hamnstaden Mukalla utropar AQAP, al-Qaida på den arabiska halvön, ett emirat. President Hadi lyckas med hjälp av Förenade Arabemiraten och USA återta kontrollen i april 2016.

2017 Southern Transitional Council, STC, bildas och kräver självständighet för Sydjemen.

Juni 2018. Saudiarabien och Förenade Arabemiraten inleder en offensiv mot hamnstaden al-Hudaydah. Hjälporganisationer varnar för att katastrof hotar om införseln av livsmedel och hjälp till norra Jemen stoppas.

December 2018. Hadi-regeringen och Huthirörelsen möts i fredssamtal i Rimbo utanför Stockholm under ledning av FN:s sändebud Martin Griffiths. Den 13 december skriver parterna under den så kallade Stockholmsöverenskommelsen om bland annat vapenvila i al-Hudaydah. Den har sedan dess brutits av båda parter.

Oktober 2019. Det kommer uppgifter om att Saudiarabien och Huthirebellerna för inofficiella samtal.

5 november 2019. Separatiströrelsen STC och Hadi-regeringen skriver under ett avtal om maktdelning.

Text: Ulf B Andersson och Jennie Aquilonius

Aktörerna

USA står bakom den Saudiledda koalitionen. Här träffar Saudiarabiens kronprins Mohammad bin Salman USA:s president Donald Trump i Vita huset i mars 2018. Foto: Shealah Craighead/Wikimedia

President Hadi stöds av en koalition av tio länder där Saudiarabien och Förenade Arabemiraten är viktigast. Den stöds av USA, Storbritannien och Frankrike. Hadi-sidan stöds också av ett antal miliser.
Huthirörelsen från norra delen av landet anses få stöd av Iran, men omfattningen av stödet är omstridd.
Southern Transitional Council, STC, kräver självständighet för Sydjemen.
I landet finns också al-Qaida på arabiska halvön AQAP, och Islamiska staten, IS.

Amnesty Press på MR-dagarna i Linköping