Minnet av Hrant Dink lever

Den 19 januari 2007 sköts den turkisk-armeniske redaktören Hrant Dink ihjäl utanför den turkisk-armeniska veckotidningen Agos redaktion i Istanbul. På tioårsdagen hyllade tusentals människor minnet av honom.

artiklar | 2017-02-15
Av: Ulf B Andersson
Även publicerad i AmnestyPress #1/2017
Tio år har gått sedan Hrant Dink, redaktör för turkisk-armeniska veckotidningen Agos mördades.

Tio år har gått sedan Hrant Dink, redaktör för turkisk-armeniska veckotidningen Agos mördades. Foto: Privat/AI

Den turkiska dagstidningen Hurriyet rapporterar att tusentals människor på 10-årsdagen av mordet slöt upp i en manifestation i Istanbul där de hedrade minnet av Hrant Dink. Det var den 19 januari 2007 som den turkisk-armeniske redaktören Hrant Dink sköts ihjäl utanför den turkisk-armeniska veckotidningen Agos redaktion i Istanbul.

Han hade 1996 grundat Turkiets enda turkisk-armeniska veckotidning Agos och var en välkänd vänsterröst i Turkiet för yttrandefrihetens försvar och för att försvara armeniernas rättigheter i det turkiska samhället. Han tvekade inte att tala om ”folkmord” när det gällde händelserna under första världskriget då armenier och andra kristna grupper i det Osmanska riket förföljdes vilket ledde till att han tre gånger åtalades för brott mot paragraf 301 i den turkiska brottsbalken som förbjuder förolämpning mot ”turkiskhet”.

Utredningen kring det tredje åtalet pågick när Hrant Dink mördades. Han var också välkänd för sina försök att uppnå en försoning mellan armenier och turkar. Några veckor innan han mördades deltog han i ett seminarium i den svenska riksdagen.

”VI ÄR ALLA HRANT”. Tusentals personer samlades i Istanbul den 19 januari på tioårsdagen av mordet på Hrant Dink.

”VI ÄR ALLA HRANT”. Tusentals personer samlades i Istanbul den 19 januari på tioårsdagen av mordet på Hrant Dink. Foto: Ozan Kose/AFP/TT

Rakel Dink, änka efter Hrant Dink, talade vid minnesmanifestationen i Istanbul, och uppmanade till sammanhållning mot de som mördar avvikande röster.

Selahattin Demirtaş, en av det pro-kurdiska partiet HDP:s partiledare som själv är häktad, beklagade i ett brev att Turkiet de senaste tio åren inte har blivit ett fritt land.

Kemal Kılıçdaroğlu, ledare för kemalistiska CHP, Republikanska folkpartiet, skrev på twitter att han tio år efter mordet hoppades att ”broderskap, jämlikhet och rättvisa” ska bestå i Turkiet.

USA:s ambassad i Turkiet uttalade också sin respekt för Hrant Dink och dennes budskap om ”fred, försoning och mänskliga rättigheter”.

Den 17 januari vittnade Ali Fuat Yilmazer, tidigare chef för den turkiska polisens underrättelsetjänst, i den fortsatta processen kring mordet på Hrant Dink.

Vid sitt vittnesmål berättade Ali Fuat Yilmazer att mordet med avsikt inte hade förhindrats och gav enligt tidningen Hurriyet säkerhetsmyndigheterna i Istanbul och Trabzon skulden för mordet.

 Agos utgåva den 19 januari 2013 med Hrant Dink på omslaget.

Agos utgåva den 19 januari 2013 med Hrant Dink på omslaget. Foto: Wikipedia

Mördaren var 17-årige Ogün Samast, en ultranationalist som erkände mordet och år 2011 dömdes till 23 års fängelse. Ultranationalisten Yasin Hayal utpekades som hjärnan bakom mordet och dömdes till livstids fängelse.

Mordet blev dock en rättslig skandal då det visade sig att turkiska säkerhetsmyndigheterna känt till mordplanerna men inte ingrep för att förhindra mordet och många har ansett att de ansvariga fanns högre upp i den turkiska statsapparaten. Mordet hade planerats i staden Trabzon vid Svarta havskusten och nu fortsätter en process mot 35 personer som bland annat anklagas för försumlighet, bildande av ”en kriminell organisation” och mordplaner. Bland de 35 finns Istanbuls förre polischef Celalettin Cerrah.

– Det var med avsikt mordet inte förhindrades, sade Ali Fuat Yilmazer. Polisen är skyldig till tjänstefel. Inom staten hade man kunnat skydda Dink men det gjordes aldrig.

Ali Fuat Yilmazer förnekade att han själv skulle ha anstiftat mordet och förklarade att han aldrig haft kontakter med myndigheterna i Trabzon.

Enligt Deutsche Welle anklagar åklagarsidan nu Gülenrörelsen för mordet. Fethullah Gülen lever sedan många år i USA och var tidigare allierad med det styrande partiet i Turkiet, AKP och president Recep Tayyip Erdoğan. Efter kuppförsöket i juli 2016 har Erdoğan anklagat Gülenrörelsen för att ha försökt störta regeringen och tusentals påstådda Gülenanhängare har gripits eller avskedats.

Hakan Bakırcıoglu är en av Hrant Dinks advokater och han sade till Deutsche Welle att det är viktigt att hela sanningen om mordet blir känt:
– Därför kommer vi att fortsätta att arbeta för att detta fall får en lösning.

Panoramabild från begravningen av Hrant Dink 2007 då över 100 000 personer slöt upp.

Panoramabild från begravningen av Hrant Dink 2007 då över 100 000 personer slöt upp. Foto: Kerem Özcan/ Diliff/Wikimedia

Tio år efter mordet så fortsätter alltså den rättsliga processen för att kartlägga hela omfattningen av mordet. Frågan är dock om dagens undersökningar anpassas för att passa in i dagens politiska verklighet i Turkiet. Den 2 december 2016 var det paus i domstolen i Istanbul i processen mot de 35 misstänkta i Hrant Dink-fallet. Då gick polisen in i Bünyamin Karakaş tjänsterum och därmed hade en av processens undersökningsdomare gripits, anklagad för att tillhöra Gülen-rörelsen.

Begravningen av Hrant Dink i januari 2007 blev en sällsynt mäktig manifestation av enighet i Istanbul. Minst 100 000 deltog och bar skyltar med texter på turkiska, armeniska och kurdiska med budskap som ”Vi är alla armenier” och ”Vi är alla Hrant Dink”.

I Stockholm hölls en minneshögtid den 19 januari på ABF-huset, arrangerad av Svenska stödkommittén för mänskliga rättigheter i Turkiet SSKT. Vid minnesceremonin talade Désirée Pethrus, riksdagsledamot (KD) och ordförande i SSKT, Jonas Nordling, förbundsordförande i Svenska journalistförbundet, Anna Livion Ingvarsson, generalsekreterare Svenska PEN, Andrea Bodekull. IAR -campaigner på svenska Amnesty, Anders Q Björkman, bitträdande kulturchef på Svenska Dagbladet, Arshak Gavafian, ordförande Armeniska riksförbundet, Armeniens ambassadör Artak Apitonian, Vahagn Avedian, presstalesman Armeniska Riksförbundet, Fader Yeghishan Avetisyan, fader i Armeniska Apostoliska kyrkan, Keya Izol, ordförande i Kurdiska Riksförbundet, Kurdo Baksi, journalist och Isa Turan, styrelseledamot i SSKT, som var moderator för ceremonin.

Ulf B Andersson

22 januari 2017

Fotnot: En kortare version publicerades i nummer 1/2017.

Läs också

Kom ihåg Hrant Dink – och glöm inte minoriteterna (SvD 19 januari 2017)

Läs mer från Amnesty Press

Nio år sedan Hrant Dink mördades: 2 000 i minnesmanifestation i Istanbul (19 januari 2016)

Turkiet inför 100-årsminnet av folkmordet (23 april 2015)

Tusentals i minnesmarsch för mördade journalisten Hrant Dink (20 januari 2015)

Staten döms som ansvarig för mordet på Hrant Dink (Amnesty Press 15 september 2010)

Försoningsprocessen mellan Armenien och Turkiet avbruten - 95-årsdagen av ”den stora katastrofen” 1915 uppmärksammades i Istanbul (Amnesty Press 26 april 2010)

Samling till minne av Hrant Dink (Amnesty Press 21 januari 2008)

Kampen för pressfrihet i Turkiet (Amnesty Press 5 juli 2007)

Hrant Dink sköts ihjäl i Istanbul (Amnesty Press 19 januari 2007)

artiklar | 2017-02-15
Av: Ulf B Andersson
Även publicerad i AmnestyPress #1/2017