Massgripanden av hbtqi-personer i Azerbajdzjan – alla är frisläppta efter internationella protester

I Azerbajdzjan slog myndigheterna till med massgripanden av förmodat homosexuella och transpersoner under september. Över 100 personer uppskattas ha gripits och det finns en rad vittnesmål om misshandel vid gripanden och i häkten. Efter internationella protester uppges alla gripna nu vara fria.

artiklar | 2017-10-08
Av: Ulf B Andersson
 Azerbajdzjans flagga på en Prideparad i Tyskland 2015.

Azerbajdzjans flagga på en Prideparad i Tyskland 2015. Foto: Foto: Ghvinotsdaati/Wikimedia

Den 6 oktober rapporterade Amnesty International att alla de personer som greps i september i massräder mot ”homosexuella” i Azerbajdzjan är på fri fot. Enligt Amnesty greps över 100 hbtqi-personer men alla ska nu ha släppts och Amnesty har avslutat sin blixtaktion. Organisationen kräver dock att uppgifterna om misshandel av gripna utreds av myndigheterna liksom omständigheterna kring massräderna.

Samkönat sex är lagligt i Azerbajdzjan sedan år 2000 men i ILGA-Europes översikt för 2016 över situationen för hbtqi-personer i Europa hamnade landet i botten.

Tillslagen i Azerbajdzjan tycks ha pågått under två veckor i september och enligt rättighetsaktivister var de riktade mot personer som uppfattades som homosexuella, bisexuella eller transpersoner.

– Det har varit tillslag tidigare mot hbt-personer men detta är mycket större. Det handlar om systematiska och omfattande räder, sade Samed Rahimli, en advokat i Azerbajdzjans huvudstad Baku till The Guardian.

Samed Rahimli sade att han kände till 60 fall med hbt-personer som antingen hade dömts till 20 dagars administrativt fängelse eller böter men att det fanns många fler personer som hade gripits i tillslagen. Enligt en del uppskattningar kan det totalt ha handlat om cirka 150 personer som greps av polisen. De formella anklagelsepunkterna tycks ha handlat om ”huliganism” och ”motstånd mot polis”.

Personer som greps har uppgett att de utsatts för elchocker, misshandel och tvångsrakning av huvudhår på transpersoner.

En protest i Tyskland år 2015 mot situationen för hbtqi-personer i Azerbajdzjan.

En protest i Tyskland år 2015 mot situationen för hbtqi-personer i Azerbajdzjan. Foto: Nefes LGBT Azerbaijan Alliance

Enligt Human Rights Watch tvingades gripna personer skriva på erkännanden och fick höra att anlitande av advokat bara skulle göra deras sak ännu värre.

Evelyne Paradis, chef för ILGA-Europe, sade i ett uttalande att myndigheterna urskillningslöst slagit till mot personer som uppfattats som en del av ”communityt”. ILGA tog kontakt med andra människorättsorganisationer och startade en insamling för att stödja utsatta personer i Azerbajdzjan.

Myndigheterna i Azerbajdzjan uppgav den 1 oktober att 83 personer som hade gripits nu var frigivna. Enligt Caucasian Knot tillbakavisade inrikesministeriet och åklagarämbetet uppgifterna om att personer hade gripits på grund av sin sexuella läggning.
Av de 83 hade 56 dömts till perioder av administrativt förvar, 18 bötfälldes medan nio av dem fick en varning. Myndigheterna uppgav att de 83 hade gripits under perioden 15-30 september och att orsaken var ”önskemål från medborgare”.

– Orsaken till gripandena var att sexuella tjänster utbjöds till lokala invånare och turister, hette det i ett gemensamt uttalande från inrikesministeriet och åklagarämbetet. Arresteringarna är ett tillslag mot prostitution. I vårt land har personer från sexuella minoriteter aldrig förföljts. Det handlar om att personer med icke-traditionell sexuell läggning är involverade i prostitution.

32 av de gripna ska ha skickats till behandlingscenter då de hade olika könssjukdomar.
Enligt RFE/RL sade Samed Rahimli att två av de fängslade hade ”erkänt” att de var inblandade i prostitution medan övriga var yrkesverksamma inom andra områden, bland annat som servitörer, bartenders eller stylister.

President Ilahim Alijev (solglasögon) med presidenthustrun Mehriban Pashayeva vid segerparaden i Moskva 9 maj 2015.

President Ilahim Alijev (solglasögon) med presidenthustrun Mehriban Pashayeva vid segerparaden i Moskva 9 maj 2015. Foto: Kremlin.ru

Den världsberömda undersökande journalisten Khadija Ismayilova, som tilldelats Right Livelihood-priset för 2017, sade enligt RFE/RL att hon hade undersökt 16 av fallen.

– Inte i ett enda av de fallen hade personen koppling till arbete inom sexindustrin. Så detta handlar inte om räder mot sexindustriarbetare, sade hon i en ryskspråkig TV-kanal som drivs av RFE/RL.

The Guardian intervjuade skriftligt tre homosexuella män som inte ville avslöja sina namn och som nu håller sig gömda i Azerbajdzjan. En av dem berättade att polisen på en nattklubb i Baku förklarat för honom att de letade efter hbt-personer. Det finns också uppgifter om att poliser utanför nattklubbar som anses vara gay-vänliga spanat efter folk som såg ut att vara ”homosexuella”. Enligt RFE/RL gjordes också gripanden i privata hem, på tunnelbanestationer och på pubar och kaféer.

Azerbajdzjans president Ilahim Alijev har de senaste åren fått hård kritik för brist på respekt för mänskliga rättigheter. Journalister, oppositionsaktivister och människorättsförsvarare har fängslats och dömts efter åtal som har ansetts ha politiska skäl. Kritiken inom Europarådet, där Azerbajdzjan är medlem, har gjort att Ilahim Alijev nu hotar att lämna organisationen.

Ulf B Andersson

Läs också
Azerbajdzjan i Europarådet: Kaviardiplomati för att tysta kritik (Amnesty Press 8 juni 2017)

artiklar | 2017-10-08
Av: Ulf B Andersson